Mogger
Hipsteranka
Det har varit några inlägg på sistone som berört ämnet feodalism. Jag tycker att det är intressant. Vi brukar ju slentrianmässigt slänga på ett lager av feodalism ovanpå våra fantasivärldar utan att riktigt fundera över varför.
Men som @JohanL var inne på i en annan tråd bygger feodalism på ett antal förutsättningar. Väldigt förenklat:
Och här tycker jag att det börjar skava lite. I många fantasivärldar har samma kungadömen existerat i hundratals, ibland tusentals, år. De har fasta gränser, etablerade dynastier och förvånansvärt lite intern maktkamp. Samtidigt verkar samhällena befinna sig i något slags permanent feodalt tillstånd.
Om en kungamakt faktiskt har lyckats hålla ihop ett rike under lång tid borde den också ha ägnat den tiden åt att försöka göra sig mindre beroende av sina vasaller: ta upp skatt, skapa ämbeten, kanske hålla militär etc. Eller så borde vasallerna samlat makt och gjort sig av med kungen. Och så får vi splittring, strider, m.m. och det funkar fint om det är feodalism vi vill åt.
Frågan man som spelskapare måste fråga sig är alltså var makten finns. Vem tar upp skatt? Vem betalar soldaterna? Vem äger jorden? Vem dömer? Vem utser lokala ämbetsmän? Och vad behöver kungen vasallerna till? Om svaret på den sista frågan är "inte särskilt mycket", då kanske riket egentligen inte är speciellt feodalt längre.
Så, för all del, befolka era världar med baroner och grevar. Men för att de ska vara verkliga lokala maktcentra krävs också en kungamakt som inte kan göra allt det där själv. Om kungen kan ta upp skatten, skipa rättvisa och hålla en armé utan deras hjälp så är baronerna inte längre nödvändiga vasaller. Då är de snarare en aristokrati som kungen förr eller senare kommer försöka få under sig.
Och för gudarnas skull! Glöm inte templen och prästerskapet! Dessa är ju perfekta redskap för den som vill bygga en stat. Här finns redan organisation, trovärdighet och kanske både infrastruktur och skrivkunnigt folk. En kung eller vasall som lyckas kontrollera eller knyta dessa institutioner till sig har vunnit mycket.
Låt prästerna hålla ämbeten! Fruktbarhetsgudens präster kan vara lantmätare och fogdar. Kunskapens tempel för skattelängder och arkiv. Krigsgudens prästerskap organiserar soldater och vapenförråd. Handelsguden håller vikter, mått och tullstationer. Plötsligt har härskaren embryot till en statsapparat utan att behöva uppfinna den själv! Om gudarna finns på riktigt är templen inte bara motsvarigheten till den medeltida kyrkan med andra namn. De kan vara några av världens mest effektiva och trovärdiga institutioner. Men då har vi förstås skapat ett nytt problem. Vad händer när någon pamp inom ett tempel anser att kungen har använt hens gud för sina egna syften och vill ta tillbaka makten? Vem tillsätter egentligen prästerna som samtidigt är kungens ämbetsmän? Vem är de lojala mot?
Ja, det vet vi ju från IRL ungefär vart det kan leda. Investiturstriden var i princip en flera generationer lång konflikt om just vem som hade rätt att tillsätta kyrkans ämbetsmän. Och till slut tvingas någon gud förgöra ett helt rike eller så...
Ja, såhär kan man resonera när man skapar fantasivärldar. Har du en baron i din spelvärld? Då kommer snart gudarna straffa någon!
Men som @JohanL var inne på i en annan tråd bygger feodalism på ett antal förutsättningar. Väldigt förenklat:
- Svag centralmakt
- Makt och rikedom knuten jord och dess avkastning
- En dyr och specialiserad militär elit
- Behov av lokalt skydd
Och här tycker jag att det börjar skava lite. I många fantasivärldar har samma kungadömen existerat i hundratals, ibland tusentals, år. De har fasta gränser, etablerade dynastier och förvånansvärt lite intern maktkamp. Samtidigt verkar samhällena befinna sig i något slags permanent feodalt tillstånd.
Om en kungamakt faktiskt har lyckats hålla ihop ett rike under lång tid borde den också ha ägnat den tiden åt att försöka göra sig mindre beroende av sina vasaller: ta upp skatt, skapa ämbeten, kanske hålla militär etc. Eller så borde vasallerna samlat makt och gjort sig av med kungen. Och så får vi splittring, strider, m.m. och det funkar fint om det är feodalism vi vill åt.
Frågan man som spelskapare måste fråga sig är alltså var makten finns. Vem tar upp skatt? Vem betalar soldaterna? Vem äger jorden? Vem dömer? Vem utser lokala ämbetsmän? Och vad behöver kungen vasallerna till? Om svaret på den sista frågan är "inte särskilt mycket", då kanske riket egentligen inte är speciellt feodalt längre.
Så, för all del, befolka era världar med baroner och grevar. Men för att de ska vara verkliga lokala maktcentra krävs också en kungamakt som inte kan göra allt det där själv. Om kungen kan ta upp skatten, skipa rättvisa och hålla en armé utan deras hjälp så är baronerna inte längre nödvändiga vasaller. Då är de snarare en aristokrati som kungen förr eller senare kommer försöka få under sig.
Och för gudarnas skull! Glöm inte templen och prästerskapet! Dessa är ju perfekta redskap för den som vill bygga en stat. Här finns redan organisation, trovärdighet och kanske både infrastruktur och skrivkunnigt folk. En kung eller vasall som lyckas kontrollera eller knyta dessa institutioner till sig har vunnit mycket.
Låt prästerna hålla ämbeten! Fruktbarhetsgudens präster kan vara lantmätare och fogdar. Kunskapens tempel för skattelängder och arkiv. Krigsgudens prästerskap organiserar soldater och vapenförråd. Handelsguden håller vikter, mått och tullstationer. Plötsligt har härskaren embryot till en statsapparat utan att behöva uppfinna den själv! Om gudarna finns på riktigt är templen inte bara motsvarigheten till den medeltida kyrkan med andra namn. De kan vara några av världens mest effektiva och trovärdiga institutioner. Men då har vi förstås skapat ett nytt problem. Vad händer när någon pamp inom ett tempel anser att kungen har använt hens gud för sina egna syften och vill ta tillbaka makten? Vem tillsätter egentligen prästerna som samtidigt är kungens ämbetsmän? Vem är de lojala mot?
Ja, det vet vi ju från IRL ungefär vart det kan leda. Investiturstriden var i princip en flera generationer lång konflikt om just vem som hade rätt att tillsätta kyrkans ämbetsmän. Och till slut tvingas någon gud förgöra ett helt rike eller så...
Ja, såhär kan man resonera när man skapar fantasivärldar. Har du en baron i din spelvärld? Då kommer snart gudarna straffa någon!