Jag kan nog ge en stor mängd råd här, men ska hålla mig till ett som jag tror är avgörande om du planerar att spela länge i världen, där man följer spelarkaraktärerna in på ålderns höst.
En av de största problemen jag har haft i mina Ars kampanjer är att spelarna vill studera när kampanjen är live, och vill spela när kampanjen rör sig snabbare framåt, i ett slags tidshopp där man mer går igenom år för år än spelar det.
Som SL så finns det en livslängd på ens SLPs och intriger, vanligt folk blir gamla, intriger avancerar och har sin roll, och det kommer att bli naturliga “nya tider” i en lång kampanj, för man måste bygga upp fortsättningen; som ny politik, utveckla nya SLPs och så vidare. Det är väldigt tid- och energikrävande för spelledaren, och om man planerar spela en längre tid i spelvärlden så måste man snabbspola förbi vissa perioder där man mer går igenom hur världen och kovenantet utvecklas.
Spelare kan behöva tvingas in i detta system. När det är tidshopp så kör över dem, de ska veta att nu kommer tiden gå. De har vetat om att det var på väg, men de har envisas om att studera för att bli hårdare, och helt plötsligt vill de spela en massa när vad som är perfekt studie- och projekttid inträffar. Det är något slags mentalt tilt de flesta mina spelare haft. När intriger och händelser händer omkring dem så ska det studeras, när världen saktar in och blir mer avlägsen så ska de ut och äventyra.
Mitt råd är således att först bygga en sådan struktur, där kampanjdelar är rik på liv 10-20 år, sen blir det ett “hopp” där man går igenom projekt kovenantet har, vad karaktärerna gör, hur politik utvecklas innan världen blir mer påträngande igen. Utan en sådan struktur så kommer det ta för många år att spela kampanjen. Sen förklara för spelarna att när det är dags att skynda på världen, för SLPs och intriger dör bort och du måste bygga nytt, så kommer de behöva acceptera det.
