Conan the Barbarian (2011)
Conan igen! Barnförbjuden, med våld, blod och barnförbjudna inslag! Det har vi inte sett sedan 1982! Betyder det en bra film? Tyvärr inte.
View attachment 22036
Här har vi hjälten, räddningsoffret, skurken och skurkens dotter. Balltufft. Särskilt på spanska.
Dä plått
Precis som förra gången börjar vi i Conans barndom, som Howard aldrig tyckte var värt att berätta något om. Conans by bränns av filmens onding med underhuggare, och vi gör ett tidshopp till Conan som vuxen.
Nu hittar Conan av en slump skurken igen, och börjar jaga efter honom. Underhuggare för underhuggare faller i Conans jakt, och till slut blir det stort och brutalt slagsmål när skurken försöker göra en ond magisk ritual beväpnad med filmens
Damsel in Distress.
Conan dödsmördar skurken, räddar sin damsel, och rider hem till byruinerna i Cimmeria med svärdet som skurken stal från Conans pappa Corin i filmens start.
Och sen levde de lyckliga i alla sina dagar. Snipp snapp snut, så var sagan slut.
Nämenvaffan?
Det här är en frustrerande film. Genuint frustrerande. Nästan från start.
All kvalitet pendlar mellan
nämenvaffan? och riktigt snyggt. Dockan de har för Conan som spädbarn är så plastig att det gör ont i ögonen. Men vyerna över slaget där han föds är rätt balla. Stephen Lang som spelar skurken är riktigt bra, men får aldrig chansen att skina då han ständigt står bredvid Rose McGowan som måste göra sitt livs sämsta rollprestation.
View attachment 22040
En av skurkens hantlangare. Kom ihåg att borsta tänderna, barn.
De har hyrt in Morgan Freeman för att vara berättare i filmen, och börjar med att ge honom monologen från första filmen. Men sen visar det sig att de ändrat den till det sämre för att klämma in info om filmens macguffin.
Nämenvaffan? Sen har de dessutom bara gett honom en extra text att läsa under filmens gång. Inte ens en avslutning. Suck.
Det absolut största problemet här är manus. Rakt igenom. För det känns som om de knappt hade något. De hade ett gäng actionscener de ville göra, och en lös grundidé om skurkens plan. Men på totalen är det bara kass. För ingen action blir bra utan att den också 1/ berättar en historia och 2/ har en uppbyggnad
inför att allt brakar loss. Conan 2011 har ytterst sällan ettan, och banne mig aldrig tvåan.
Hur ser det ut då?
Designen på allt är rätt ball. Conan ser ut som en barbar, trots att han inte kutar runt i höftskynke. Miljöerna är snyggt gjorda och ser betydligt större ut än de gjorde i Arnolds filmer. Ingenting ser dåligt ut. På håll.
Men sen har vi såna dumdumdumdumdumdetaljer, som att skurken Stephen Lang slåss med någon sorts ihopfällbart Darth Maul-dubbelsvärd. Det är så dumt så jag får ont i huvudet av att rulla så hårt med ögonen. Särskilt eftersom att ha i sista striden delar på det så han har två helt vanliga svärd. Det är inte bara dumt, det är också fult så det skriker om det när kameran kommer nära.
View attachment 22038
Skurkens svärd är alltså så dumt att de fick photoshoppa det normalt på hans egen skrytaffisch. Det säger något, det.
Rose McGowan är också katastrofal i designen. Kul med rakat och lätt tatuerat huvud. Men varför går hon runt med långa stålnaglar som en femtonåringsversion av en balltuff gothare? Det är så dumt. Varför kan hon trolla fram två dussin skurksoldater på två sekunder i exakt en scen och aldrig igen efteråt? Det är ännu dummare.
Men städerna? Effekterna? Överlag bra. Världen känns för det mesta mer befolkad och mer som en riktig plats än i Arnolds version. Men inte lika mycket som en opera om en svunnen tid. Mer som en dussinfantasy med lite muskler i budgeten.
Men känns det howardskt i alla fall?
I någon mån. Det är mycket mer namedropping av hyboriska platser än det är i någon annan version. Momoas Conan känns mycket närmare Howards än vad Arnolds gör. Det är många stora och oförklarade monster och magiker.
Men det är aldrig mystiskt eller drömskt. Det känns aldrig som om vi inte riktigt förstår det, eller ser resterna av en svunnen civilisation. Några vyer ser ut som riktigt fräcka hårdrocksalbum, men likt dem berättar det liksom inget utöver estetiken “se ball ut”.
Så nä. Det känns inte särskilt Howardskt.
Går det att rädda något härifrån?
Filmen floppade hårt när den kom, och den är närmast bortglömd idag. Jag är helt okej med det, utöver två saker. Stephen Lang som skurken och Jason Momoa som Conan. För de två var båda så bra att det liksom lyser igenom det som bäst mediokra material de har att jobba med.
Jason Momoa är för mig en minst lika bra Conan som Arnold. Men Arnold bodde i en helt annan film, i en helt annan stämning, i en helt annan filmmakares händer. Arnold-Conan mådde bäst av att vara tyst. Det gör Momoa också. Men han får nästan aldrig vara det. Och det är bara ett av de många, många problem som den här filmen dras med.
View attachment 22037
Se på den här bilden. Säg mig att det där INTE är Conan, och jag kommer säga att du ljuger.
TLDR
Det nästan mest frustrerande med den här filmen är att det liksom inte går att säga något kreativt om varför den är dålig. Jag har vänt och vridit på vad som sticker ut länge nu, och det är liksom
alltihop. Det är så många smådumheter instucket bland allt det stordumma att jag inte vet vad jag ska ta mig till för att skriva något kreativt.
Tror det bara är två grejer som är sämre. Både sämre i allmänhet och sämre som representation av Conan.
Den här filmen blir aldrig bättre än dess filmaffisch. Undvik.
Nu raskt över till nästa grej -
She is Conann! Men först, en rankning.
- Conan Barbaren (1982)
- Conan Förgöraren (1984)
- Conan the Adventurer (TV 1992)
- Kull the Conqueror (1997)
- Conan the Barbarian (2011)
- Conan and the young warriors (TV 1994)
- Conan the Adventurer (TV 1997)
Vi var dock alla ense om att filmen innehöll alldeles för lite blod
).
