Därför har man ju gårdsnamn. Eriks Per Olsson (som alltså bor på Eriksgården), kontra Lasses Per Olsson.
Personer i en by i svenska bondesamhället
- Thread starter Genesis
- Start date
Skarpskytten
D&D-smurf
När det gäller prästens hushåll så har jag sett flera exempel i Skåne på att en ”magister”, en prästslärling, ingick. Kanske ovanligare längre från universiteten dock?
Quadrante
Grisbonde
Brukspatron/patron finns fortfarande de här åren, även om det är deras sista period så lever namnet och arvet.
TobiasEkwall
Swordsman
- Joined
- 26 Aug 2007
- Messages
- 520
Jo Sverige var ju ändå rätt tidigt med allmän skolgång. Men i Västerbotten, och antagligen andra olägligt liggande platser, i allafall tror jag att man ska ta årtalet med en nypa grovmalet salt
Dels att det dröjde innan undervisningen kom ut till nybygarre och småbyar. Sen att när den kom i form av ambulerande lärare så betyder sex års skolgång inte att man undervisas i sex år, utan att man fått kortare perioder av undervisning utspridd under den sexprsoerioden.
Sen också att det fanns ett motstånd mot att skicka ungar till skolan, dels att de behövdes på gårdarna och att man inte såg vinningen med att "slösa" tid på läsning och skrivning när det finns så mycket praktiskt som både ska läras in och som måste göras. Och sen också att färden till en skolsal kunde vara lång och besvärlig.
Mjo, får se om det blir nödvändigt. Men än så länge föredrar jag att hålla det lite vagt. Helt öppet kan det ju inte vara, men så gott det går. Då kan de som spelar spelet hämta lite från sin egen bakgrund, vilket jag tycker är trevligt. Det gör det ju också lättare med dialekterna!
TobiasEkwall
Swordsman
- Joined
- 26 Aug 2007
- Messages
- 520
Det är en väldigt bra idé, sen kan man ju alltid fila av serienumret på byggde om man vill, så att det blir lättare att flytta runt den.
Sen om man bestämmer var den ska vara så finns ju också chansen att man slipper att jag stoppar in huvudet i tråden och ropar: "i Västerbotten...."
Sysp
NNO
- Joined
- 11 Apr 2017
- Messages
- 313
När jag gjorde research för Norrlands inland
hittade jag väldigt bra norrländska källor på stadsbiblioteket som hade allt ifrån namn och bykartor till rena lootlistor (”vad finns i ladan?”). Rekommenderar varmt ett besök på det lokala biblioteket, ett dukat smörgåsbord av färdig prepp.
som har ett nygammalt bondesamhälle på andra sidan barriären
hittade jag väldigt bra norrländska källor på stadsbiblioteket som hade allt ifrån namn och bykartor till rena lootlistor (”vad finns i ladan?”). Rekommenderar varmt ett besök på det lokala biblioteket, ett dukat smörgåsbord av färdig prepp.
Svarte Faraonen
Oenofil oikofob
Det här tycker jag är intressant för att det går in på någon sorts mytologisering av det svenska förflutna. Föreställningen om "det gamla Sverige" hänger ju mycket på den här sortens miljöer – de mörka storskogarna med små bonde- och skogsbrukarsamhällen. I själva verket bör ju merparten av befolkningen snarare ha sina rötter i de tätbefolkade herrgårdslandskapen, och borde ha en bakgrund som mer hänger vid dessa.
Gör den? Ja, om man tänker typ medeltid eller så kanske, men om man tänker svenskt 1800-tal så är väl inte det särskilt associerat till mörka storskogar? Snarare drängar, torpare och bönder. I alla fall för mig.
JohanL
Myrmidon
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 6,077
Det spelar väldigt stor roll för bönderna i din setting om det här är före eller efter det Laga skiftet - det som händer under 1700- och 1800-talen i skiftesreformerna är att den gamla medeltida ordningen, där man hade en teg på varje delad åker (du har säkert sett bilderna med "strimmiga" fält), gick över till att varje bonde fick några få sammanhängande åkrar. Detta gjorde individerna mer självständiga gentemot bykollektivet, ökade produktiviteten, och tvingade många att bli jordlösa anställda lantarbetare (som i sin tur senare blev den arbetskraft som städerna och industrialiseringen drog fördel av - nu fanns både arbetskraften och överskottet i jordbruket).
Ja, vi har diskuterat skiftet lite tidigare i tråden (som börjar bli väldigt lång!). Finns bra drama både före, under och efter skiftet. Före så har man olika delade åkrar där alla måste hjälpa till och odla tillsammans. Under har man lantmätarn som kommer och mäter upp och gör bedömningar, och som eventuellt kan mutas eller slåss med. Och efter så har man kvarvarande agg mot dem man ansåg fick en bättre lott efter skiftet.
Eventuellt så tar jag upp alla tre alternativen och låter spelgruppen bestämma gemensamt.
Börjar fundera på om man ska göra en liten ”skapa en by”-process där man får ta några sådana här beslut. Hur stor är socknen, vilken sorts bygd ligger den i, är den skiftad eller inte, och så vidare. På det sättet kan man skapa lite olika byar med olika känsla. En liten oskiftad socken centrerad runt ett skogsbruk, en stor, skiftad socken med mycket storbönder och en herrgård i närheten, en bergssocken med kolare och gruvarbetare, och så vidare. Eventuellt mycket jobb att skriva ett sådant system, men ger ju en kul variation.
JohanL
Myrmidon
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 6,077
Maximalt drama och konflikt är att det pågår, rimligtvis. Mycket bittra känslor.
Skarpskytten
D&D-smurf
Vill du ha stor tragik och action kan du köra scenariet frälseby där godsägaren vill avhysa alla för att lägga jorden under godset och/eller anlägga plattformar. Tjogtals tusenåriga skånska byar försvann under 1800-ta,et för att en greve eller baron helt sonika ville tjäna mer pengar. Och likande saker hände på andra håll i landet. Flera tusen frälse(arrende)gårdar försvann. Och de gamla arrendatorerna? Många sjönk ned i underklassen, en del emigrerade.
Spelet handlar ju till stor del om konflikt mellan den sociala sammanhållningen och den individuella friheten. Så det är inte ett allmänt allmogedramaspel. Den sociala sammanhållningen, traditionen och anständigheten representeras av kyrkoherden, medan friheten, vildmarken och galenskapen representeras av huldran och oknyttet från skogen. Lite därför jag främst tänker på en liten socken i närheten av skog.
Och för återspelbarheten vill jag ha många olika små källor till friktion i samhället. Men de ska vara små, personliga konflikter. Typexempel kan vara hur Rasken super sig full och spenderar natten med bonddottern, och därmed försover sig dagen därpå när han ska köra likvagn. Eller hur Gunnar gjort Lena på tjocken efter en blöt natt, men egentligen avskyr henne och helst av allt vill förneka allt.
Okej, väldigt lika exempel, men de är från Rasken och från Torparen och hans omgifning, som jag tittar på/läser just nu.
Edit: Men det var ett intressant exempel!
Skarpskytten
D&D-smurf
Associerar detta till det gamla motsatsparet bygd - obygd. Du skulle kunna göra ett system där man gör bygden (människans tämjda, civiliserade, odlade, kultiverade
[bildligt och bokstavligt] säkra, värld) och ett där man gör obygden (oknyttens och naturens otämjda, farliga värld, ödemarken, vildmarken).
Sen är såklart bygden inte socialt/moraliskt säker.
Last edited:
Ja, det är en viktig uppdelning, och bra termer! Det tar jag med mig. Mekaniskt fungerar det så att kyrkoherden är SL när det är flera närvarande i scenen, och huldran är SL när du är ensam.
För tillfället tänker jag att jag gör en socken (Fröjaby socken), kanske ett par till "alternativa" socknar, och sedan lite tips om hur man kan göra egna. Just nu tänker jag mig inte att man skapar socknen tillsammans när spelltillfället börjar, men vi får se hur det blir.
Quadrante
Grisbonde
Svenska ortnamnsefterled – Wikipedia
sv.m.wikipedia.org
Namnbruk och trevliga efterled att leka med.