Personer i en by i svenska bondesamhället

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,723
Location
Göteborg
Efter min tråd om titulering i gamla Sverige så kommer här en annan. Jag har börjat fascineras mycket av 1800-talets Sverige och tycker att det är tråkigt att det är så förbisett inom rollspelen till förmån för England och annat. Jag inser att jag verkligen har dålig koll! Rollspelet jag fnular på ska utspela sig i en ganska isolerad by någonstans i Sverige någonstans på typ 1800-talet. Jag vill hålla det vagt och inte specifikt just nu, och är okej med lite anakronismer, men vill tydligt sätta det i det gamla bondesamhället. Av den här anledningen har jag börjat titta lite på hur samhället fungerade och vilka personer man kunde påträffa i en by på landet. Jag har börjat försöka sätta mig in i vad ord man bara hört förr, som torpare, statare, landsfiskan, fjärdingsman, kronobonde och allt vad det heter, egentligen betyder.

Så i den här tråden söker jag tips! Tipsa gärna om bra källor, som böcker eller länkar, men också bara om yrkesroller och huruvida de kunde finnas i en liten 1800-talsby. Den här byn ska vara liten nog att precis ha en kyrka (eller kanske bara ett kapell) och en kyrkoherde. Här är några personer man kan tänka sig:

  • Bönder. Men vad för bönder? Jag vill ha ett par hemmansägare som alltså driver jordbruk med drängar, och som betalar skatt på det. Här finns olika sorter, som skattebönder och kronobönder, men en skattebonde är eventuellt vad jag vill ha här, alltså en som äger sin egen jord. Kanske flera.
    • Denna bonde har ett antal drängar
    • Och ett antal pigor
    • Den främste av drängarna kallas fogdräng
    • Samt såklart bondmoran, kanske kallad "mamsell" av tjnstefolket, för så säger de i Torparen och hans omgifning och det låter ballt.
  • Man kan också tänka sig en och annan kronobonde, som brukar kronans mark och betalar avrad.
  • Sedan finns det torpare, som om jag fattat det rätt arrenderar sin mark av bonden och betalar i natura till denne.
  • Och så finns det statare, men de verkar mest ha funnits på större gårdar och inte funnits i Norrland, så jag tror att jag skippar statarna.
  • Backstugusittare, som bor i en stuga på annans mark, men utan att arrendera mark. Försörjer sig som daglönare, hemslöjdare, hantverkare och annat. Oftast men inte alltid fattiga.
  • Jag tänker att det också kan finnas skogshuggare. Här vet jag inte riktigt hur det hela var organiserat. Man använde märkyxor för att märka stockarna, och flottade dem sedan som lösa stockar genom bäckar, åar och älvar ned till ett skilje och sågverk och så, men hur var timmerhuggarna organiserade och hur fick de betalt? Var det markägarens märke på stockarna, eller bruket de skulle till?
  • Jägare? Kan man ha en enskild jägare i byn som jagar vilt och säljer köttet? Jag har läst mig till att efter 1789 fick ofrälse bönder rätt att jaga fritt på skattejord, men jag vet inte om det fanns faktiska jägare som levde på det, eller om det var något man gjorde ibland som bisyssla till odlandet. Tönker mig också att lite backstugusittare kan syssla med lite tjuvjakt, vilket kan skapa konflikter.
  • Handlare och hantverkare vet jag inte heller riktigt. Åsa-Nisse har ju handlare Sjökvist, men det är ju typ 1950-tal. Traditionellt fick väl handel och hantverk bara utföras i städerna? Eventuellt kanske det är så att en gårdfarihandlare kommer förbi då och då.
  • Kyrkoherden, såklart. Jag hade ju gärna en väldigt minimal kyrka och bara kyrkoherden själv, men lite tjänstefolk ska han såklart ha.
  • Jag gillar konceptet med sockenstämma, och de sex män som sitter i denna, och som skojigt nog kallas för "sexmän". De är ju generellt det fina folket på bygden, antar jag.
  • En mjölnare? Eller maler bönderna själva i sina små skvaltkvarnar?
  • En barnmorska/jordemor. Jag tänker mig en gammal änka som eventuellt även är en "klok gumma" med mystiska kunskaper.
  • En fjärdingsman som ser efter lag och ordning i socknen.
  • Man kan tänka sig en friherre eller liknande, men det är nog i så fall någon som bor ganska långt bort.

Fler tips, vidare info och rättningar mottages tacksamt!
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,885
Location
Port Kad, The Rim
Adelsfolk "hör hemma" i Skåne, Östergötland, Sörmland och Västergötland, där det fanns plats för stora ägor.

Bönder jagar själva, det finns ingen specifikt jägaryrke annat än på storgods. Jakt regleras i lag från K14J:s tid för att förhindra att vissa djurarter utrotas. (G3 släppte jakten fri för bönderna, vilket ledde till att älgen höll på att utrotas.)
 
Last edited:

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Sveriges landsbygd genomgick stora förändringar (socialt, ekonomiskt, politiskt) under 1800-talet, så svaret på frågan blir rätt olika om vi talar om 1801 eller 1899.

Och det finns också stora regionala skillnader (adel/godsägare finns det tjockt av på sina håll, inte alls på andra som @Mekanurg påpekar; indelta soldaten kan var till häst, till fot eller till båts; torparna kan vara få eller många; etc). Tänker du någon särskild del av landet?
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,885
Location
Port Kad, The Rim
Sveriges landsbygd genomgick stora förändringar (socialt, ekonomiskt, politiskt) under 1800-talet, så svaret på frågan blir rätt olika om vi talar om 1801 eller 1899.
Här spelade de tre skiftesreformerna oerhört stor roll, eftersom de omdanade den svenska landsbygden rejält. Byarna bröts upp och bönderna byggde de friliggande gårdar som vi är vana att se idag. Skiftena ledde till höjd livsmedelsproduktion och större välstånd för storbönderna. Torparna drog till Amerikat istället (ett väldigt förenklat resonemang). Amerikaemigranterna (eller snarare det tomrum de lämnar efter sig) bör därför få en väsentlig roll i settingen.


 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,723
Location
Göteborg
Sveriges landsbygd genomgick stora förändringar (socialt, ekonomiskt, politiskt) under 1800-talet, så svaret på frågan blir rätt olika om vi talar om 1801 eller 1899.
Ja, det har jag också sett lite i mina grunda efterforskningar. Jag har tänkt att hålla det lite sådär vagt, men det går eventuellt inte. Gissar att jag siktar någonstans på mitten. Storskiftet kan ju vara en intressant grogrund till konflikter, till exempel.

Och det finns också stora regionala skillnader (adel/godsägare finns det tjockt av på sina håll, inte alls på andra som @Mekanurg påpekar; indelta soldaten kan var till häst, till fot eller till båts; torparna kan vara få eller många; etc). Tänker du någon särskild del av landet?
Även här hade jag tänkt att hålla det lite vagt, om det går. Men inte storgods och åkrar överallt, utan lite isolerat ute i skogen, så typ Värmland, Ångermanland och Norrland eller så, antar jag. Så inga grevar eller friherrar, förstår jag. Gott så!
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Ja, det har jag också sett lite i mina grunda efterforskningar. Jag har tänkt att hålla det lite sådär vagt, men det går eventuellt inte. Gissar att jag siktar någonstans på mitten. Storskiftet kan ju vara en intressant grogrund till konflikter, till exempel.
Någonstans i mitten, det är åren jag forskar om! (Dock mer politik än landsbygd). Ska se om jag hinner skriva lite här framöver.

Om du gillar konflikter kan du ju läsa min doktorsavhandling. Den handlar om en strid om jordägande i Skåne i slutet av 1860-talet. (Jag kan tom bjussa på ett fysiskt ex om du vill ha det). Fun fact är att författaren Martin Holmén håller på att skriva en skönlitterär bok om denna konflikt.

Även här hade jag tänkt att hålla det lite vagt, om det går. Men inte storgods och åkrar överallt, utan lite isolerat ute i skogen, så typ Värmland, Ångermanland och Norrland eller så, antar jag. Så inga grevar eller friherrar, förstår jag. Gott så!
Nej, då går grevarna bort. Men man kan få in lite andra saker, som ett bruk av något slag om man så vill, eller ett sågverk om vi rör oss lite mer mot slutet av 1800-talet.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Ja, ett soldattorp ska det såklart finnas!
Vill du gå all-in på realism här så finns vartenda gård och torp som var med i indelningsverket noggrant redovisat här: https://libris.kb.se/bib/7678037. Du kan få fram stamnumret på din soldat, vare sig han är ryttare, infanterist, eller båtman. EDIT: finns på bättre folkbibliotek, och lätt att fjärrlåna annars.

Indelningsverket kan ju vidare betyda att det finns en officersgård i din trakt, en gård som innehas av allt från en fänrik till en överste. Mot slutet av seklet tror jag dock att många officerare arrenderade ut sina gårdar.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,723
Location
Göteborg
Har du läst Rasken av Moberg? Super intressant om en indelt soldat och det sociala sammanhanget hans familj är i. Oändligt ledset dock.
Moberg är visst inte gammal nog att finnas i Litteraturbanken, men den finns filmatiserad på SVT Play. Tack för tipset!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,723
Location
Göteborg
Om du gillar konflikter kan du ju läsa min doktorsavhandling. Den handlar om en strid om jordägande i Skåne i slutet av 1860-talet. (Jag kan tom bjussa på ett fysiskt ex om du vill ha det). Fun fact är att författaren Martin Holmén håller på att skriva en skönlitterär bok om denna konflikt.
Ska ta en titt!

Nej, då går grevarna bort. Men man kan få in lite andra saker, som ett bruk av något slag om man så vill, eller ett sågverk om vi rör oss lite mer mot slutet av 1800-talet.
Jag tänkte mig lite att det finns skogsbruk på orten, men att man sedan flottar timret till ett sågbruk längre nedåt floden. Här har jag svårt att guidas av Wikipedia hur det funkar. Antar att de som hugger timmer är drängar hos markägaren, och att de märker timret med märkyxa så att man på skiljet kan notera hur mycket timmer som kommit fram och betalar markägaren därefter? Och flottarna, är de folk från bygden som följer med hela resan, eller har de liksom sin bit av floden som de sköter medan timret åker igenom till nästa trupp med flottare?
 

Stövelkatten

Mästerkatt
Joined
13 May 2005
Messages
802
Location
STHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLMKRTLLSTHLM!!!!!
Kanske inte har så mycket med byns organisering att göra helt - men på grund av avstånden mellan byarna så brukar språket ha lokal prägel. I mina hemmatrakter ser man effekterna av det än idag. Finns ofantligt mycket egna begrepp för flora, fauna, yrken och annat (typ könssjukdomar) som skiljer sig från ”den riktiga svenskan”. En av de coolaste saker jag stött på är lokala fabeldjur/monster. I min hemby så skrämde man förr barnen med en varelse som kallades ”lertranan”. Tydligen var den särskilt sugen på att äta barn som gick ut utan skor under de kalla månaderna.
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Jag tänkte mig lite att det finns skogsbruk på orten, men att man sedan flottar timret till ett sågbruk längre nedåt floden. Här har jag svårt att guidas av Wikipedia hur det funkar. Antar att de som hugger timmer är drängar hos markägaren, och att de märker timret med märkyxa så att man på skiljet kan notera hur mycket timmer som kommit fram och betalar markägaren därefter? Och flottarna, är de folk från bygden som följer med hela resan, eller har de liksom sin bit av floden som de sköter medan timret åker igenom till nästa trupp med flottare?
Ingen aning, tyvärr. Men det har skrivits hyllmetrar om detta, så det ska gå att ta reda på. Sökte på ett enda ord på Svensk historisk bibliografi och fick flera intressanta träffar: https://shb.kb.se/F/YVNKU7CVAXVHRS2...D&request=sågverksindustrin&filter_code_1=WEL. Tips är att söka lite på LIBRIS också (sorry om jag mansplainar).
 

Skarpskytten

D&D-smurf
Joined
18 May 2007
Messages
5,993
Location
Ett häxkräl
Jag ska går tillbaka till jobbet snart, men vill nämna en sak till här. Böcker som är guld för om man är intresserad av den svenska landsbygden för är fembandsverket Det svenska jordbrukets historia. För 1800-talet behöver man kolla på två volymer:
  • Det svenska jordbrukets historia Bd 3 Den agrara revolutionen : 1700-1870 / Carl-Johan Gadd.
  • Det svenska jordbrukets historia Bd 4 Jordbruket i industrisamhället : 1870-1945 / Mats Morell.
 

Gamiel

Swashbuckler
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,111
Location
Stockholm
Adelsfolk "hör hemma" i Skåne, Östergötland, Sörmland och Västergötland, där det fanns plats för stora ägor
Där emot betyder det inte att det inte fanns "herrskapsfolk" norröver.

Sedan kan ju nämnas att landsadelns allmäna attityd mot de ofrälse/lägre klasserna varierande beroende på vilken del av Sverige man är i, m Skåne ökänt för att adeln där hade en nedlåtande attityd mot lägre besutna.
 

Stareater

Får vissa att fatta vad rollspel kan vara.
Joined
6 Apr 2017
Messages
819
Location
Umeå
  • Jag tänker att det också kan finnas skogshuggare. Här vet jag inte riktigt hur det hela var organiserat. Man använde märkyxor för att märka stockarna, och flottade dem sedan som lösa stockar genom bäckar, åar och älvar ned till ett skilje och sågverk och så, men hur var timmerhuggarna organiserade och hur fick de betalt? Var det markägarens märke på stockarna, eller bruket de skulle till?
Nu kommer jag från en lång tradition av skogsbrukare och har en viss insikt i detta under 1800-talet. Det går dock att hitta bättre faktiska källor än mina andrahandsuppgifter.

I mitten av 1850-talet ökade exporten av svenskt virke drastiskt. Storbritannienen
importerade virke från Sverige istället för från Nordamerika. Många ångsågar startades längs norrländska kusten och virket flottades ned för älvar och åar. Under vinterhalvåret, när det var tjäle och skogen avverkades, kunde det vara flera hundra tusen säsongsarbetare i norrlands skogar.
 
Top