Måns;n166732 said:
Hmm, mnje...Jag tänkte nog mer en ganska nylig ockupation runt 69, typ, när vänstervågen sveper över väst och den sovjetiska befrielsen tas emot med öppna armar av de svenska revolutionärerna. RP spelar partisaner, motståndsrörelsen, som, finansierade av typ CIA, utför sabotage och hela den biten.
Det skulle iofs vara en kul premiss på många sätt. Och ha möjligheter att skapa många "kulturkrockar" genom att påminna hur genomreglerat och stelt det svenska samhället var vid den tiden. Frågan är dock om det leder till något spelbart, eller bara stannar vi rolig "DDR-Sverige"-nostalgi?
Jag hade nog förlagt invasionen något senare och byggt en alternativ historia från 1968:
- CIA försöker intervenera i Tjeckoslovakien 1968, i syfte att få en klart västvänlig regim (och en militär "spjutspets" in i Warzawapaktsblocket...) En bomb exploderar i den tjeckiska gränsstaden där förhandlingarna med Sovjetunionen förs. Målet var de sovjetiska förhandlarna, men drabbar den civila befolkningen. Upprördheten är stor och när CIA implikeras förlorar USA politiskt i Europa. Frankrike lämnar Nato helt. När Sovjetunionen intervenerar i Tjeckoslovakien, ses det som befogat. Vänsterpartiet kommunisterna går framåt till åtta mandat i andrakammarvalet -68.
- Gruvstrejken 1969 sprider sig till andra sektorer. Varvsarbetare, de anställda i tekoindustrin och delar av verkstadssektorn ansluter sig. Reaktionerna blir väldigt starka när LO tar avstånd från den vilda strejken. Transportarbetareförbundet ansluter sig i februari 1970 och varubrist hotar i butikerna redan efter ett par veckor. Skogsarbetarna går också ut i vild strejk i maj.
Konflikten är ännu olöst när valrörelsen 1970 börjar och drabbar Socialdemokraterna hår. Vänsterpartiet går starkt framåt till nära åtta procent. Det blir dock borgerlig majoritet i valet och en regering ledd av Torbjörn Fälldin tillträder. Regeringen är svag både mandatmässigt (två mandats övervikt) och politiskt, genom stark splittring mellan de tre borgerliga partierna. Moderatledaren Yngve Holmberg, justitieminister i regeringen, hotar i ett tal i riksdagen att polis och militär ska ges i uppgift att bryta upp strejkerna. Massiva protester utbyter.
Uttalandet orsakar en regeringskris, eftersom de andra två partierna inte var införstådda. Moderata samlingspartiet lämnar regeringen. Ingen ny regering kan bildas, utan nyval måste utlysas på våren 1971. Det blir ännu en framgång för VPK - men också för Moderaterna, som tar väljare från de två andra borgerliga partierna. (KFML får ett utjämningsmandat, eftersom de lokala siffrorna i Göteborgs stads valkrets kommit över gränsen 12,5%.) En Socialdemokratiska regering tillträder, men måste ge stora eftergifter till VPK, som bland annat får igenom att de strejkande anställda i de statliga företagen inom gruv- och tillverkningsindustrin, ska utse en majoritet av styrelserna i bolagen. Minst 25% av vinsten ska också delas ut till de anställda.
- Oljekrisen 1973 slår hårt. Regeringens ransonering av eldningsolja och bensin blir svår för många. Kombinationen med en mycket kraftig vinter 1973-74 driver upp inflation och leder till en kris för handeln i landet. Livsmedelssektorn, som försvagades av den långa transportarbetarstrejken 1970-71, hotas av kollaps och staten tvingas köpa upp flera företag för att bevara verksamheten. Livsmedelsransonering införs för att hantera bristsituationen.
KFML kommer över 4% spärren i valet 1973 och blir lika stort som det starkt försvagade Folkpartiet. De utgör en kraftfull vänsteropposition mot S-regeringen som sitter kvar med stöd av VPK. Moderaterna glider starkt högerut i valrörelsen med krav på allmänt strejkförbud, statlig rätt att upplösa fackföreningar och rätt för regeringen att kunna införa undantagstillstånd och även förhindra allmänna val att genomföras "om läget i riket vid tidpunkten för valet ger anledning därtill".
- På grund av ransoneringslagarna och förstatligandet av företag, tvingas Sverige lämna EFTA 1974. Ekonomin försvagas ännu mer. Massarbetslöshet råder. Det politiska läget är ansträngt och demonstrationer som kräver den socialdemokratiska regeringens avgång och införande av "en socialistisk koalition" hålls på flera platser i norra och sydvästra Sverige.
I en hemlig opinionsundersökning som Socialdemokraterna låtit göra, ser de kommunistiska partierna ut att gå starkt framåt på framför allt socialdemokraternas bekostnad. Även moderaterna skulle stärkas något, medan Centerpartiet skulle försvagas och Folkpartiet utplånas. Med stöd av detta, försöker Olof Palme bilda en S-mittenregering.
VPK-ägda dagstidningen "Arbetarnas Röst" avslöjar detta i maj 1975 med rubriken "Palme förhandlar med fascistlakejer. Lurar arbetarna." Politisk kris. Nyval tvingas fram. Valrörelsen inleds omedelbart och blir stökig. I juni kastas en brandbomb mot Moderaternas kontor i Luleå. Brandkåren vägrar att "riskera våra liv för att rädda fascistiska kamplokaler" och låter huset brinna ned. Kravaller uppstår i Sundsvall, Borlänge och Gävle. En polisman blir skjuten när kravallpoliserna rider chock med dragna sablar mot demonstranter i Kungsträdgården.
I juli under industrisemestern är läget något lugnare men stegras återigen inför valet i början av augusti. Slagsmål mellan kommunister och moderater inträffar nästan varje dag. Valstugor eldas upp och valmöten störs. Polisen angrips av demonstranter vid flera tillfällen. Ett rykte sprids om att regeringen tänker sätta in militär, och sittstrejker och protester utspelar sig bland de värnpliktiga på landets regementen. De reser krav på att få slippa "ge ett år av våra liv till den fascistiska regimen".
I augusti, på den planerade valdagen, inleder Sovjetunionen en "befrielse" av det sönderfallande Sverige. Något militärt motstånd bjuds i praktiken inte i större delen av Sverige, eftersom militären inte kan mobilisera och en majoritet av de värnpliktiga vägrar slåss. Endast i södra Sverige - där kommunismen aldrig fått något starkt fäste - organiseras något militärt motstånd.
Nato intervenerar efter tre dagar och ockuperar Skåne. Sovjetunionen hotar med kärnvapen om inte styrkorna dras tillbaka. Frankrike medlar. Till slut nås kompromissen att Skåne ska behålla sin självständighet tills vidare, men måste avmilitariseras.
Den kommunistiska folkrepubliken Sverige utropas 1 september.
Och där någonstans börjar spelet.
