Personligen gillar jag när apokalypsens ursprung är försvunnen i myter bland ättlingarna till de överlevande. Istället för klara besked finns bara apokalypsens konsekvenser kvar som ledtrådar till vad som hänt.
Vill du ha en förödd ökenvärld där endast ruiner och aska återstår?
Andra alternativ kan ju vara en spelvärld där människornas minskade antal i kombination med tid har låtit naturen återta den mark som människan tidigare haft i sin makt. Städerna är övervuxna skogar och endast om man gräver kan man hitta stål och plast begravt under vegetationen.
I ett AW-scenario spelade vi en apokalyps där atomvintern frusit världen. Stämningen blev jävligt mörk och härlig med en desperat kamp om mat och resurser. "The Road"s förbrända och döda värld ligger lite i samma linje även om världen där bara är grå och döende.
Vill du mer allvar i kampanjen kan det vara värt att fundera på vilka hot som finns mot rollpersonerna och samhällena i spelvärlden. Efter apokalypsen har de tidigare civilisationernas lagar och normer försvunnit eller förvridits till galna parodier eller religioner. En befästning av överlevande på Liberty Island kanske dyrkar Mother Freedom som en ökengudinna som skådar ut över de sandslätter som en gång var ett hav. "The Cops" är ett batongbeväpnat gäng i slitna kravallrustningar som ställer vandrare inför drakoniska lagar byggda på muntlig hörsägen av ett försvunnet rättssystem.
När det gäller samhällsuppbyggnad ligger det mig ganska nära att föreställa mig befästningar där starka ledare samlat överlevande i beskydd och kontroll av beväpnade gäng. Rövare (motorcyklar, bilar, scootrar, båtar) färdas runt i ödemarkerna och plundrar och stjäl medan ledarna för enklaverna/befästningarna erbjuder mat, vatten och beskydd mot omvärldens fasor.
Skumma igenom trådar på
Barf forth Apocalyptica för mer inspiration. Bortsett från regeltrådar finns många spelkrönikor och inspirationstrådar där olika post-apokalyptiska världar och schyssta idéer beskrivs.