Quadrante
Grisbonde
Jag tolkade det som ”tipping point”, när det gick från fria fantasier till ”man ska ha en sås-bok” (inte om det funnits detaljerade världar tidigare). Men …
Night City-effekten
- Thread starter entomophobiac
- Start date
Man Mountainman
Storsvagåret
Tror inte jag förstår distinktionen. Är just sourceböcker centralt för det förmenta skifte som beskrivs? Skiftet ifråga karakteriseras inledningsvis i startinlägget så här: "rollspel går från att förlita sig på spelgruppens fantasi till att förlita sig på canon och officiell sanning" – och det jag i mitt stilla sinne ifrågasätter är väl ifall det nånsin "gått från" det ena till det andra. Sourceböckers vara eller inte vara tycks inte centralt för den frågan.
(Empire of the Petal Throne var ju för övrigt en sourcebok till D&D).
Quadrante
Grisbonde
Som jag tolkar det är ”sås” bara ett sätt att säga ”beroende av en officiell linje” mer än en faktiskt produkt.
Man Mountainman
Storsvagåret
Och på vilket sätt är Empire of the Petal Throne inte "beroende av en officiell linje"?
Jag försöker inte vara konträr här. Det finns säkert tolkningar av startinläggets tes som är rimliga. Jag kan till exempel köpa att det kan ha skett ett skifte i rollspelsförlagens publiceringsmodell, där man på 90-talet publicerade betydligt fler sourcebooks som beskrev delar av spelvärlden i detalj än vad som var fallet tidigare. Men det är väl i sådana fall en gradskillnad, medan formuleringen "rollspel går från att förlita sig på spelgruppens fantasi till att förlita sig på canon och officiell sanning" låter betydligt mer kategorisk i mina öron. Men det är måhända en illvillig tolkning.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Därtill skulle jag väl säga att en reaktion mot tjocka spelmiljöböcker har funnits i allraminst tjugofem år – den är till exempel definitivt närvarande i Sorcerer & Sword (1999). Jag får också intrycket att den typen av böcker är mindre vanligt förekommande nu än under 80- och 90-talet – jämför till exempel den nuvarande utgivningen till D&D med motsvarande böcker till AD&D 2e.
Quadrante
Grisbonde
… vet inte vad det hade med saken att göra.Trodde vi pratade om:
Rollspel (aka aktiviteten ”att rollspela, spela rollspel”, alltså inget om produkten rollspel eller att det inte funnits ”sås” i dem eller till dem).
Last edited:
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,594
Men det har ju alltid kommit spel utan canon och officiella sanningar, och det har redan 1975 kommit spel med canon och officiella sanningar.
I vissa skeenden var de allra mest populära spelen A eller B. Men både A och B har funnits och frodats genom nästa hela hobbyns historia. Och får man förutsätta: spelats med behållning under hela tiden. Så jag håller med Karlakarlen här.
Quadrante
Grisbonde
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,594
Det fanns lite mer i mitt inlägg än det där. Jag kan försöka förtydliga det:
Genom hela hobbyns existens har folk spelat rollspel som förlitat sig på spelgruppens fantasi och samma eller andra folk har spelat rollspel som förlitat sig på canon och officiell sanning.
Så vilket skifte är det vi ska prata om? När gick vi från A till B om vi alltid haft både A och B närvarande i hobbyn?
Edit: Okej. Så ingen vet vad vi pratar om. Check
Quadrante
Grisbonde
Precis. Jag ställer också frågan om vad det är vi pratar om.
Quadrante
Grisbonde
Känns lite som när man ställer frågor till icke-autister och de tolkar istället för att höra vilka ord som sägs. I och för sig ganska vanligt problem på forum också (anklagar ingen, bara konstaterar).
clarence redd
FrostByte Books
Helt ovetenskapligt gjorde jag några sökningar på RPG Geek och filtrerade resultaten.
Jag drog först en gräns mellan Early RPGs (1977-1985) och Late RPGs (1986-1994). Gränsen går halvvägs genom vad jag uppfattar som den första guldåldern.
Sedan filtrerade jag på Main Rules, Sourcebooks respektive Campaign Settings.
Jag adderade Sourcebooks och Campaign Settings, och delade till slut med antalet Main rules för att få fram en Ratio.
Early RPGs 1977-1985
327 main rules (minimum to play)
328 sourcebooks
174 campaign setting books
Ratio: 1.5
Late RPGs 1986-1994
585 main rules (minimum to play)
1400 sourcebooks
529 campaign setting books
Ratio: 3.3
Summa summarum, världsböcker var mer än dubbelt så vanliga 1986-1994. Antalet Sourcebooks ökade med 425%. Helt ovetenskaplig genomgång som sagt, men åtminstone med samma databas som grund.
Jag drog först en gräns mellan Early RPGs (1977-1985) och Late RPGs (1986-1994). Gränsen går halvvägs genom vad jag uppfattar som den första guldåldern.
Sedan filtrerade jag på Main Rules, Sourcebooks respektive Campaign Settings.
Jag adderade Sourcebooks och Campaign Settings, och delade till slut med antalet Main rules för att få fram en Ratio.
Early RPGs 1977-1985
327 main rules (minimum to play)
328 sourcebooks
174 campaign setting books
Ratio: 1.5
Late RPGs 1986-1994
585 main rules (minimum to play)
1400 sourcebooks
529 campaign setting books
Ratio: 3.3
Summa summarum, världsböcker var mer än dubbelt så vanliga 1986-1994. Antalet Sourcebooks ökade med 425%. Helt ovetenskaplig genomgång som sagt, men åtminstone med samma databas som grund.
Man Mountainman
Storsvagåret
Ja, okej, men om det är vad vi pratar om så förstår jag inte hur startinläggets observationer överhuvudtaget är relevanta, eftersom de rör innehållet i spelböcker och produktlinjer snarare än aktiviteten i spelgrupper. (Alltså tror jag inte att det är vad vi pratar om). Vad gäller aktiviteten så vågar jag nog påstå att det är svårt på gränsen till omöjligt att dra några slutsatser där.
Ökningen av antalet sourceböcker som publiceras (om vi nu utgår från att en sådan ökning skett) kan förstås ses som en spegling av spelgruppernas efterfrågan och därför som ett indicium på ändrade preferenser, men det verkar ändå som en rätt skakig grund för att dra slutsatsen att spelare hemma i stugorna slutat förlita sig på sin fantasi och gjort sig beroende av officiella dekret från ovan.
Quadrante
Grisbonde
Nu har jag inget tolkningsföreträde, men antog att det beskrev hur spelinnehåll började spegla ett nytt synsätt på hur och vad rollspel är.
Man Mountainman
Storsvagåret
Det är möjligt. Vi får väl låta trådstartaren ge facit.
Det framstår som en smula tendentiöst att kalla det en "beskrivning", dock. På sin höjd är det väl en hypotes om vad som förklarar denna förmodade förändring – en hypotes jag själv inte hålller för särskilt trovärdig.
Men det är ordmärkeri. En mer fruktbar riktning att ta den här tråden är kanske: Om vi nu antar att det började publiceras fler sourceböcker osv på 90-talet, vad är förklaringen? Ändringar i synen på rollspel? Ändringar i konsumtionsvanor? Nya publiceringsmodeller? Nya marknadsföringsstrategier? All of the above?
Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,739
Ja, ”mycket lore” och ”lite lore” är inte varandras motsatser i spelglädjesfaktor, det som spelar roll är *hur* det är gjort.
Absolut att det finns anledningar att man föredrar att inte läsa en massa, t ex trötthet, tidsbrist, rastlöshet, osv. Och vad jag förstått av vissa spelare som var med på 90-talet att det var lite av en splatbookinflation då, och att en del verkar lätt ärrade av det.
Men det finns mängder av spel med minimal ”lore” som inte är särskilt inspirerande eller fantasieggande, utan mest är meh. Det blir inte automatiskt bra och kul för att det är lite.
Last edited:
Quadrante
Grisbonde
Mitt minne var att när man började med rollspel, var den rådande normen att varje spelgrupp/spelledare skapade sina äventyr, sin värld och sin tolkning av spels existerande lore (om man nu spelade med sånt). Sen efter ett tag började det talas om ”vilka köpta kampanjer man spelat” (skifte ett) och ytterligare senare ”vilket som var rätt lore till olika spel (skifte två). Den ökade mängden såsböcker tror jag handlar om att de gick att sälja och att de blev en acceptabel sak att följa.
entomophobiac
Pistoler & Mord
Absolut inte. Det här sköter ni bättre på egen hand redan nu.
Quadrante
Grisbonde
This is the wayAbsolut inte. Det här sköter ni bättre på egen hand redan nu.