När blev dvärgar så standardiserade?

När jag skrev Sorgeveden till Hjältarnas tid skapade jag Boinsdvärgarna som kringresande byggare utan underjordiskt tillhåll, i ett försök att bryta mönstret. Kvalitetsmedvetna, socialt kompetenta mästertekniker.

"Ni behöver en damm/ett fort/en kanal? Det fixar vi. Här är vår offert."
 
Last edited:
Pratchett gör en EXTREMT tydlig parodi på den korta grejen i Tolkien där de kvinnliga dvärgarna är förklädda som män när de reser och människor kan inte se skillnad på dem.
Känns som vi fokuserar på väldigt olika grejer, jag tänkte på att Pratchet har att alla dvärgar går omkring i rustning som vardagskläder,* tror inte någon av dem beskrivs med andra vapen än yxor,* det är en grej att det inte finns skägglösa dvärgar,* och till skillnad från människor tycks de vara en monokultur.* ** Tror dock inte Pratchett hade öl som något viktigt.
* ignorerande förstås Giamo Casanunda (Världens näst största älskare, svärdsman, lögnare, lyckoriddare, stegereparatör) för hans grej är att han är tvärtemot alla dvärgstereotyper.
** vi får i senare böcker veta att det finns konservativa subkulturer inom dem men de tillhör samma "överkultur" som de andra dvärgarna.

ja Fantastiska Illustrationer vekligen
Vi borde få förlagen att använda Patrik Norrman som illustratör mer.

"Ni behöver en damm/ett fort/en kanal? Det fixar vi. Här är vår offert."
"Ni degar, vi knegar."
 
Tror jag nämt det förr, men är less … eller funderande över … att alla dessa ”andra” mest är människor i kostym. Må vara små, stora, långa, smala, groteska… men de är inte väsen.
 
Tror jag nämt det förr, men är less … eller funderande över … att alla dessa ”andra” mest är människor i kostym. Må vara små, stora, långa, smala, groteska… men de är inte väsen.
Du säger alltså att människan inte är ett väsen?
 
Borde gå utmärkt.
Jag har själv svårt att tänka mig hur jag skulle gestalta en rollperson – tänka kring motivation, beteende och liknande – om denna var direkt främmande för det mänskliga. Möjligen om den enbart var biologiskt annorlunda, som en mycket klok fågel eller så, men för mig är konceptet med ett väsen något som ligger bortom alla försök till psykologiskt sammanhängande skildring.
 
Back
Top