D&D Moderna värderingar i D&D

olaberg

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,317
Location
Göteborg
Preppar lite spel igen, återigen med tonåringar, som hyser i mina ögon i huvudsak sunda värderingar (PK-woke kids på många vis).

Vi vill spela D&D 5E, barnen tycker att det är spännande att köra på svenska (som motvikt till all engelska de omger sig med dagligen, det blir lite exotiskt med hälsopoäng och grader bland alla hittpåints och lävvels).

Allt sedvanligt stök med feodalism, medeltida könsroller, 1800-talsidéer om raser, slaveri, medfödd ondska, problematiska troper, kulturell appropriering och så vidare finns förstås.

I spänningen mellan att slipa bort ålderdomligt sunk versus att synliggöra sunket är jag ofta på sidan att synliggöra, men med moderation.

(Jag har t ex gärna trälar i min sagovärld, men inte sexslavar. Vill inte göda problematiska fantasifrön som kan bo i folks - särskilt yngre folks - inre.)

En tanke vi leker med är att låta Färunakontinenten med sina Förgätna Riken framstå i all sin problematik från 2003 (det är den kampanjiljö jag läst in mig på), men låta en woke idérörelse finnas där, som en radikalt främmande religion nästan: jämlikhet, individuell frihet, samhällelig solidaritet, lika rättigheter osv.

(Tänk er studiecirkeln, ledd av en paladin från denna Upplysningens kyrka, när några svartalfer, högalver, dvärgar och orker sitter djupt nere i Undermörkret och dekonstruerar sin gemensamma historia!)

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som en av Färunas alla religioner, typ. Passar eftersom FN:s deklarationer är lite av en helig text för just dessa kids.

Så: om man tänker sig att istället för att ta bort klasserna barbar (som Free5e vill wokefiera D&D) tänker sig att en barbar i den Tygellösa Utmarken (Savage Frontiers) nås av insikten: Jag är ingen barbar! Jag är ingen vilding! Min kultur är rik och avancerad och inte alls mindre värd än det som handelshusen i Vattnadjup står för med sina fina viner och sitt skriftspråk!

Detta vill jag kämpa för med mitt svärd! Skapa studiecirklar!

"Kulturkriget" som kampanjidé.

Vad tänker ni?

Kul att utforska?

Lärorikt?

Dråpligt?

Insiktsskapande?

Har ni idéer?
 
Har för övrigt firat denna återkomst till D&D med att köpa en DMG (2024).

Reflektion: Första gången jag köpte en DMG 1982 kostade den 108 kr. Givet inflationen kostar DMG idag cirka dubbla det priset (idag nästan 700 kr, 108 kr då motsvarar nästan 350 idag).

Värdet idag är högre: De första 20 sidorna om hur man är spelledare är mycket mer värda än spelledarråden från dåtidens DMG.

Jag har kvar DMG 1982. Den är fortfarande cool och hjälpsam.
 
Jag är även Old-School-glad att träningsreglerna för att stiga i grad har hängt med sedan 1ed. Detta ska vi absolut köra.

Jag funderar på att i samband med detta köra klasser-som-ordnar-och-skolor.

Det rimmar väl med Faerûn.
 
Det låter tyvärr som nåt som skulle funka för vuxna jag, men som jag när jag var yngre hade tänkt var nån vuxen som skulle läxa upp mig och pracka på mig sina värderingar. Som typ allt skolan gjorde för att visa att de hängde med.

Anledningen att det funkar för mig nu är att det är kul med nåt annorlunda. Jag har redan kört standardversionen av de flesta spelvärldarna och en ny vinkel på det är intressant.

Det var ett bra tag sedan som jag läste FR-boken till D&D3, men jag håller på att läsa genom en del 2nd ed-material nu så en del av sakerna som du beskriver känns som det redan finns, individuell frihet, jämlikhet mellan könen (i de flesta samhällena), samhällelig solidaritet (vi mot dom), och barbarer själva har väl sällan (aldrig?) sett sig själva som barbarer.

Känns kanske inte så mycket som woke som idéer från renässans och upplysning. Mycket av hur det skulle uppfattas beror ju också på hur resten av världen är i din tappning. Har man tid att debattera det moraliskt korrekta att dela med sig av sin kulturella makt bland adelshusen när onda länder försöker infiltrera och störta de olika goda länderna som finns liksom. Men om det är relativt lugnt på ondingfronten och inga gamla ruiner lockar med löften om skatter så kanske det vore nåt?
 
Grejen här är att DE är woke och jag är gammal. Är det någon som utmanar dem att se begränsningarna av ett tok-woke-perspektiv så är det jag (som redn genomlevt detta under 1970- och 80-talen).
 
g
olaberg said:
Jag är även Old-School-glad att träningsreglerna för att stiga i grad har hängt med sedan 1ed. Detta ska vi absolut köra.

Jag funderar på att i samband med detta köra klasser-som-ordnar-och-skolor.

Det rimmar väl med Faerûn.
Click to expand...
Btw: Läser min nya DMG på samma plats där jag köpte min DMG 1982. Då var det Wizard på Järntorget, idag är det en restaurang:
 
Finns inte den gruppen redan i Forgotten Realms? The Harpers är ett hemlighet sällskap/välvilliga CIA som försöker verka för att hjälpa de fattiga och förtrykta?
 
D&D i sig kan ju spelas i alla möjliga världar, så bara för att det råkar vara en medeltida-ish tekniknivå behöver det ju inte råda medeltida värderingar.

Om man tar lite mer specifikt Forgotten Realms är det ju urtypen för en anakronistisk lapptäckesvärld. Beroende på vilket hörn av den man spelar i så kan man nog hitta alla typer av åsikter och värderingar där.
 
cogitare said:
Om ungdomarna uppskattar det så är det ju bara att köra. Men personligen tycker jag det låter skittrist, tillrättalagt och ängsligt.
Click to expand...
Det är faktiskt inte så ängsligt (märker jag när jag petar på dem.)

De vill bara göra BRA SAKER.

Och heroisk fantastik går ju lite ut på att förtydliga vad heroism, Bra Saker (tm), innebär, i denna tid och dag.

(Sagor berättas för dem som lyssnar.)

Ängslighet hittar jag mer hos mina jämnåriga 50-åringar, inte hos dessa tonåringar.

Det är ögonöppnande att vara ungdomsledare.
 
Jag är inte woke. Och jag vill inte ha sunk i rollspel. Självklart ska alla känna sig inkluderade och det ska inte vara obehagligt att delta (om man spelar med vuxna och det uttalade målet är att det ska vara obehagligt så är det såklart en annan sak).

Men det jag tycker är lite tråkigt med "woke" är att det liksom blir en grej som lägger sig i skapandet och kreativiteten.
Jag skulle liksom vilja säga "kör bara" - och ge som (som alltid) ditt bästa till gruppen.

Jag minns att jag läste att man - typ i forskningssyfte - gjorde två TV-serie-piloter.
Båda handlade om poliser.
Den första var jättewoke. Huvudpersonen tillhörde en minoritetsgrupp, kämpade med fördomar, och serien kretsade kring woke teman.
Den andra handlade mest om biljakter, explosioner, pang-pang och stereotyper. Typ 60-tals-sunk.
Alla målgrupper ogillade den första piloten och gillade den andra. Även personer som såg sig som woke.

Woke är inte roligt. Rollspel ska vara roligt. Så bara kör. Men man behöver ju inte ha sexism, rasism, diskriminering, och sadism för det. Och om man vet att någon spelare kämpar privat med saker som ohälsa, alkoholism, självmord eller utanförskap så kan man ju vara en bra medmänniska som spelledare och inte vara taskig.
 
cogitare said:
Men överlag tycker jag inte man skall vara för rädd vad som porträtteras i en påhittad värld (inom rimlighetens gränser).
Click to expand...

Håller med. Det finns en överdriven rädsla för att skildring innebär reproducering.

Min tanke är att jag vill erbjuda möjligheten att agera som en konstruktiv kraft i en sagovärld som i stora stycken är destruktiv.
 
Jag känner att jag skulle behöva veta vad som menas med Woke i sammanhanget? Woke har ju till det bättre, till det sämre blivit ett ord som fylls med diverse saker utan att tydligt definieras.

Du nämner FN:s deklaration om mänskliga rättigheterna. Så jag antar att det handlar om Woke som medvetenhet om förtryck och viljan att förändra de strukturer som förtrycker? I så fall behöver du, som du nämner, inte plocka bort alla delar som skaver med målet för woke, utan snarare skapa en värld där det blir värdefullt att arbete utifrån idealen för att skapa en värld med mindre orättvisor. Ta bort de absolut värsta orättvisorna, de som upplevs obehagliga eller på annat sätt olämplig, men låt orättvisorna vara påtagliga och en del i vad äventyren kretsar kring. Tycker ditt exempel med barbaren var väldigt bra exempel, hur personen som inte kommer från civilisationen arbetar för upprättelse för sin egen kultur, som jämbördig med övriga kulturer. En bra ingång, som även kan bjuda in till att problematisera såväl den andra kulturen som den egna kulturen. Det behöver inte bli tillrättalagt, utan något som väcker eftertanke och reflektion. Att saker inte är svartvita, utan nyanserade.
 
zo0ok said:
Men det jag tycker är lite tråkigt med "woke" är att det liksom blir en grej som lägger sig i skapandet och kreativiteten.
Click to expand...

Jag är född 1969. Bland kommunister och nazister och folkpartister i Göteborg, på 1960-1990-talen.

Jag håller med.

Men empatisera lite nu: tänk dig att du spelar med kids födda på 2010-talet som varit en del av den här wokeismen både du och jag reagerar på.

Det är deras världsbild.

Hur kan vi öppna sinnen på ett bra sätt utan att sunka?

Kan vi ha lite olika tankar i huvet här?
 
Om vi tänker på feodalismen - hur agerar rollpersonerna i mötet med feodalismen och livegna bönder? Kanske går det under temat slaveri, som du vill undvika, men om du har med feodalismen så blir livegen ett tema du kan utforska. Kanske söker adeln hjälp att bekämpa de varelser som hotar deras livegna bönder, men allt eftersom rollpersonerna hjälper bönderna märker de att de arbetar för en person som råder under det system de själva vill motarbeta. Monstret som hotar bönderna är för all del ett stort problem, men minst lika stort problem är adelsmannen som agerar under ett system som tvingar fram ett förtryck av de livegna bönderna. Nu blir det en berättelse om att bekämpa det hot som kallblodigt mördar bönderna, men även en kamp om att reformera det system som gör adelsmannen till ett monster som tar böndernas frihet från dem. Deras rätt till liv, så som vi tänker om självständighet och autonomi idag.

Bara en tanke. Jag kan dock helt missförstått vad du söker efter.
 
Sömniga Isaac said:
Jag känner att jag skulle behöva veta vad som menas med Woke i sammanhanget?
Click to expand...

Jag menar i sammanhanget två saker: dels en uppsättning uppfattningar runt mänskliga rättigheter, och dels ett visst mått av känslomässig investering att dessa rättigheter i alla sammanhang bör tillgodoses.

Spänningen som jag vill utforska är den mellan en sagovärld med rötter i olika slags förtryck, och viljan att agera en god kraft däri.

Vissa rörelser i sagorollspel vill minska de problematiska uttrycken för förtrycken. Skapa en mindre tveksam bakgrund att äventyra i.

Jag funderar på vad som händer om man inte minskar de problematiska uttrycken i spelmiljön, för att istället gestalta en kraftfull in-game opposition mot problematiken.

Som en bärande kampanjkonflikt.

Och frågar er vilka spännande äventyrarmöjligheter ni ser.
 
Sömniga Isaac said:
Om vi tänker på feodalismen - hur agerar rollpersonerna i mötet med feodalismen och livegna bönder? Kanske går det under temat slaveri, som du vill undvika, men om du har med feodalismen så blir livegen ett tema du kan utforska. Kanske söker adeln hjälp att bekämpa de varelser som hotar deras livegna bönder, men allt eftersom rollpersonerna hjälper bönderna märker de att de arbetar för en person som råder under det system de själva vill motarbeta. Monstret som hotar bönderna är för all del ett stort problem, men minst lika stort problem är adelsmannen som agerar under ett system som tvingar fram ett förtryck av de livegna bönderna. Nu blir det en berättelse om att bekämpa det hot som kallblodigt mördar bönderna, men även en kamp om att reformera det system som gör adelsmannen till ett monster som tar böndernas frihet från dem. Deras rätt till liv, så som vi tänker om självständighet och autonomi idag.

Bara en tanke. Jag kan dock helt missförstått vad du söker efter.
Click to expand...
Det här är bra. Och jag vill inte undvika slaveri, däremot sexslaveri (jag vill undvika sextematik öht när jag spelar med yngre tonåringar.)
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top