Broder Theed kan en genväg till högkvarteret (genom Skuggvärlden)
Han går in i en mörk smal gränd, in i skuggor, ju närmare ni kommer skuggorna desto mörkare blir de (mot intuitionen), går in i skuggorna, väldigt mörkt omkring er, gränden fortsätter märkligt länge ni hör hans röst “följ bara efter här, gå inte utanför stigen”, det blir först kyligt som en vindpust, sen lite varmare än vad det var innan, det är inga väggar runt omkring er längre, nästan som ni inte är kvar i staden längre, stjärnorna lyser klart på himlen, ni går på till synes ett tjockt lager av bruna löv, det luktar svagt av multnande löv, men det är svårt att se (“den här vägen, följ med”), ni ser nästan ingenting, ibland anar ni mörka siluetter mot himlen av kala träd och andra skepnader, stora skepnader som rör sig sakta, det prasslar i löven då och då.
Plötsligt känner ni en vag doft av förruttnelse. Och den blir starkare och starkare och plötsligt kommer ni ut i en annan gränd, där det luktar riktigt illa. Ni ser att ni är tillbaka i staden, men den här gången ser ni att ni befinner er på botten av ravinen och ni ser hur staden klättrar högt upp på bägge sidor om er. Uppe i staden brinner lyktor längs med gatorna, men här brinner bara enstaka brasor på marken. Det är också fullt av skräp på marken, oidentifierbara saker, skärvor av krossade krus, nån trasig sko här och där, fiskben - stadens soptipp. Här är också en del förfallna hus, där väggar och tak har rasat in. Ni hör hundar som skäller och gnabbas inte alltför långt härifrån.
Templet, sten
Kommer in i en mörk sal, högt i tak, upplyst av levande ljus, och en brasa brinner i en eldstad till höger, utspritt runt i salen finns det statyer av grisar i naturlig storlek, rakt framför er en ganska enkel tron infasad i eller uthuggen ur väggen, där sitter en gestalt på en stor fäll av något slag, de enda andra möblerna är nåt bord i trä och lite enklare bänkar vid sidan
Den maskerade prästinnan
Djup röst
Har på sig en kåpa med huva och en skrovlig ansiktsmask okänt material, håller i en bägare med bleka, nästan vita händer
Ni känner ett vagt sug i magen, lite som på en bergochdalbana
