Mest overkill bakgrunds arbete ni gjort för en kampanj?

Pendragon. Medeltida mat - måste kunna beskriva! Hästen är riddarens bästa vän, köper bok om medeltidens stridshästar. Deckaräventyr i kloster = historiskt korrekt karta, med historisk korrekta namn på alla byggnader, och så klart läsa på om dygnets struktur på ett kloster.

Mina beskrivningarna av medeltida mat fascinerade mina spelare till den grad att vi efter att ha spelat igenom GPC avslutade med en fest med medeltida mat.
 
Last edited:
Jag har egentligen inget bra exempel själv, men jag vill vända mig emot att sånt här skulle vara "onödigt".

Det är väl som att hitta på en bakgrund till sin karaktär – kanske är det ingen annan som bryr sig, kanske kommer det inte i spel – men det gav ju mig något. Jag tyckte det var roligt!

Alltså, om tågsignalernas skapande ledde till ångest; om det kändes som något han var tvungen att göra och som han tänkte att han behövde få klart innan de kunde börja spela ("You can not have a meaningful campaign if strict traffic signals are not kept" – Gygax, probably), om det så att säga var något som tog mer energi än det gav – då var det absolut onödigt / overkill.

Men som SL kan det ju ändå kännas bra att ha en stor plottrig och detaljerad värld i huvudet, även om spelarna aldrig ser 99% av den. Det levandegör kanske världen i ens egna huvud, vilket jag absolut tror hjälper gestaltningen.
 
krank said:
Jag har egentligen inget bra exempel själv, men jag vill vända mig emot att sånt här skulle vara "onödigt".

Det är väl som att hitta på en bakgrund till sin karaktär – kanske är det ingen annan som bryr sig, kanske kommer det inte i spel – men det gav ju mig något. Jag tyckte det var roligt!

Alltså, om tågsignalernas skapande ledde till ångest; om det kändes som något han var tvungen att göra och som han tänkte att han behövde få klart innan de kunde börja spela ("You can not have a meaningful campaign if strict traffic signals are not kept" – Gygax, probably), om det så att säga var något som tog mer energi än det gav – då var det absolut onödigt / overkill.

Men som SL kan det ju ändå kännas bra att ha en stor plottrig och detaljerad värld i huvudet, även om spelarna aldrig ser 99% av den. Det levandegör kanske världen i ens egna huvud, vilket jag absolut tror hjälper gestaltningen.
Click to expand...

Ja, onödigt är nog fel ord. Rätt ord är nog: imponerande!
 
Rickard said:
Mage the Ascension -- som jag inte fattar hur man ska kunna spela.
Click to expand...

Spelar just nu en svinrolig kampanj med två spelare som löpt i över ett år av regelbundet spel! Men. Vi spelar det väldigt mycket som AW, fast and loose med metaplot och fiktion, två spelare ger mycket egentid och fokus och 75 % av speltiden ägnar sig rollisarna åt egna upptåg, max 25 % är de tillsammans och gör saker.
 
Skuggspelet i min Korpens klagan-kampanj får nog räknas som lite overkill (även om jag har väldigt roligt med det). I nuläget är nio skuggspelare i gång med egna agendor, som ibland korsar äventyrarnas väg. Det blir en del administration varje vecka när vi är i gång, med slumptabeller som ska följa skuggspelarnas handlingar och rapporter till skuggspelarna om vad som händer i världen. Men det är, som sagt, väldigt roligt så jag vill inte kalla det onödigt.
 
Det är lätt (varit lätt) att man fastnat i detaljer när man försökt förstå varför något är som det är, eller vad som krävs. Även att det eskalerar när saker kräver förutsättningar och även dessa behöver kollas upp.

Sen att svaret till slut är ”ja det kommer funka!” … men då vet man!
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top