Jag började precis att föra lite dagbok (eller snarare brevväxling) till den CoC kampanj jag är med i. Och kan lika gärna kopiera och spara den här också om någon skulle vara nyfiken. Mer om karaktärerna kan ni hitta hos kurragömmaklubben
Kanske också kan vara kul läsning för de som kört kampanjen och kan fnissa åt våra misstag.
En refelktion som vi hade med en gång var att det känns som man inleder med att undersöka en gammal äventyrargrupp.
Hittat i Mr Bradstocks korrspondence:
Kära syster!
Jag skriver till dig för att märkliga händelser har inträffat i mitt liv. Skeenden som med lite tur kan ge mig ursäkt att åter besöka brittaniens fagra öar. Men som även har vållat mig vissa moraliska dilemman och en inte helt önskad mängd spänning.
Det hela tog sin start för någon tid då en miss Miller, en bekant arkeolog vars fynd stundom har väckt mitt intresse, gjorde mig en visit. Hon hade blivit telegraferad av en gemensam vän (Mister Elaias) och anmodad att samla ihop en grupp av vad han formulerade som undersökare och möta honom. Mister E hade även telegraferat om att han hade nya spår om vad som hade hänt med Carelyle expeditionen som försvunnit för ett halv decenie sedan.
Som den gentleman jag är assisterade jag fröken Miller med att samla ihop några bekanta till Herr E, som hade tid till övers. Tillsammans med Lektor Courtland, en psykolog som tittar på samband mellan parapsykologi och psykologi, Direktör Hobb, spirutalist med förflutet inom cirkusen och min vän herr Pickford från tullverket, satte vi oss in i historien om Careleighyexpedetionen och begav oss för att möta herr E på hans hotell.
Där sker det skrämmande saker och om ärade syster känner sig lättskrämd ber jag henne hoppa över resten detta stycke. Då vi anlöpte hotellet var nämligen herr Elaias rituellt mördad. Okulta symboler var skurna i hans ansikte och hans inälvor var tagna ur kroppen. Mina vänner bröt sig in i rummet medan förrövarna fortfarande var kvar och ett kortare tumult föreskom. Vår vän herr Pickford ådrog sig ett knivhugg, medan de andra skrämde iväg förrövarna, som slutligen tog sina liv innan konstaplar hade hunnit till platsen.
Efter att talat med polisen om saken och främst efter att mött deras "sakkunnige" i dessa mord (ja, dessa, pluralis, vi har fått lära oss att Herr E var ett offer i mängden), började vi nysta i saker på eget bevåg.
Vi har hittat lite fynd i herr Elaias rum som jag låtit Malmburg kopiera och bifogar dessa om det skulle vara intresse. Jag inkluderar även en avbildning av den typ av mössa som mördarna klädde sina huvuden med, då textiler är ditt gebit och jag har en förhoppning om att du ska kunna komma med kunskap som inte vi oinsatta kan finna.
Det beklagar mig att tillstå att vi i vår iver har gjort en del mindre hedervärda akter. Under den hädangångne Herr Elaias vaka tog min vän herr P en extra undersökning av herr Es förlag, Prospero förlag, vilket jag sänt dig flera intressanta titlar ifrån, där han befriade det manuskript som herr E arbetade på fram till sin död.
Vi har via det fått lära oss att expeditionen kanske inte är så försvunnen som det trots. Samt att den kult, som verkar gå under det rysliga namnet den blodiga tungas kult, verkar verka än idag. Vi har börjat förfrågningar och efterforskningar för att se vart det kan leda och förhoppningsvis kommer det ge oss någon klarhet i Herr Elaias brutala bortgång och kanske även hans själ ro.
Jag måste erkänna att jag hyser en blandad förhoppning i att det ska ge mig en ursäkt att besöka expditionen sponsorer Phenew-stifetelsen som har sitt kontor inte allt för långt från Er i det ståtliga imperiets huvudstad.
Det skulle därför glädja mig om Ni skulle kunna informera Er lätt om denna stifetelse. Jag skulle även vilja be Er att ta reda på och informera mig om när Faster Harriet har tänkte sig att vara i sitt sommarresidence, då hon fortfarande anmodar mig att gifta mig och inte verkar tro mig när jag hävdat att jag är förlovad med en amerikanska. Det skulle därför kunna vara en fadäs om jag återvände utan någon fästmö.
Här måste jag avsluta mitt skrivande, imorgon bitti skall jag och mina kollegor göra en utflyckt till Arham som enligt kartan ska ligga ett stenkast utanför staden och där vi ska gäst en föreläsare som vi misstänker har haft ingående kontakt med herr E. Jag ämnar dock sända er mer information om våra förehavande å det snaraste. Hoppas Ni finner läsningen intressant.
Eder tillgivne storebror
Arthur Bradstock
Kanske också kan vara kul läsning för de som kört kampanjen och kan fnissa åt våra misstag.
En refelktion som vi hade med en gång var att det känns som man inleder med att undersöka en gammal äventyrargrupp.
Hittat i Mr Bradstocks korrspondence:
Kära syster!
Jag skriver till dig för att märkliga händelser har inträffat i mitt liv. Skeenden som med lite tur kan ge mig ursäkt att åter besöka brittaniens fagra öar. Men som även har vållat mig vissa moraliska dilemman och en inte helt önskad mängd spänning.
Det hela tog sin start för någon tid då en miss Miller, en bekant arkeolog vars fynd stundom har väckt mitt intresse, gjorde mig en visit. Hon hade blivit telegraferad av en gemensam vän (Mister Elaias) och anmodad att samla ihop en grupp av vad han formulerade som undersökare och möta honom. Mister E hade även telegraferat om att han hade nya spår om vad som hade hänt med Carelyle expeditionen som försvunnit för ett halv decenie sedan.
Som den gentleman jag är assisterade jag fröken Miller med att samla ihop några bekanta till Herr E, som hade tid till övers. Tillsammans med Lektor Courtland, en psykolog som tittar på samband mellan parapsykologi och psykologi, Direktör Hobb, spirutalist med förflutet inom cirkusen och min vän herr Pickford från tullverket, satte vi oss in i historien om Careleighyexpedetionen och begav oss för att möta herr E på hans hotell.
Där sker det skrämmande saker och om ärade syster känner sig lättskrämd ber jag henne hoppa över resten detta stycke. Då vi anlöpte hotellet var nämligen herr Elaias rituellt mördad. Okulta symboler var skurna i hans ansikte och hans inälvor var tagna ur kroppen. Mina vänner bröt sig in i rummet medan förrövarna fortfarande var kvar och ett kortare tumult föreskom. Vår vän herr Pickford ådrog sig ett knivhugg, medan de andra skrämde iväg förrövarna, som slutligen tog sina liv innan konstaplar hade hunnit till platsen.
Efter att talat med polisen om saken och främst efter att mött deras "sakkunnige" i dessa mord (ja, dessa, pluralis, vi har fått lära oss att Herr E var ett offer i mängden), började vi nysta i saker på eget bevåg.
Vi har hittat lite fynd i herr Elaias rum som jag låtit Malmburg kopiera och bifogar dessa om det skulle vara intresse. Jag inkluderar även en avbildning av den typ av mössa som mördarna klädde sina huvuden med, då textiler är ditt gebit och jag har en förhoppning om att du ska kunna komma med kunskap som inte vi oinsatta kan finna.
Det beklagar mig att tillstå att vi i vår iver har gjort en del mindre hedervärda akter. Under den hädangångne Herr Elaias vaka tog min vän herr P en extra undersökning av herr Es förlag, Prospero förlag, vilket jag sänt dig flera intressanta titlar ifrån, där han befriade det manuskript som herr E arbetade på fram till sin död.
Vi har via det fått lära oss att expeditionen kanske inte är så försvunnen som det trots. Samt att den kult, som verkar gå under det rysliga namnet den blodiga tungas kult, verkar verka än idag. Vi har börjat förfrågningar och efterforskningar för att se vart det kan leda och förhoppningsvis kommer det ge oss någon klarhet i Herr Elaias brutala bortgång och kanske även hans själ ro.
Jag måste erkänna att jag hyser en blandad förhoppning i att det ska ge mig en ursäkt att besöka expditionen sponsorer Phenew-stifetelsen som har sitt kontor inte allt för långt från Er i det ståtliga imperiets huvudstad.
Det skulle därför glädja mig om Ni skulle kunna informera Er lätt om denna stifetelse. Jag skulle även vilja be Er att ta reda på och informera mig om när Faster Harriet har tänkte sig att vara i sitt sommarresidence, då hon fortfarande anmodar mig att gifta mig och inte verkar tro mig när jag hävdat att jag är förlovad med en amerikanska. Det skulle därför kunna vara en fadäs om jag återvände utan någon fästmö.
Här måste jag avsluta mitt skrivande, imorgon bitti skall jag och mina kollegor göra en utflyckt till Arham som enligt kartan ska ligga ett stenkast utanför staden och där vi ska gäst en föreläsare som vi misstänker har haft ingående kontakt med herr E. Jag ämnar dock sända er mer information om våra förehavande å det snaraste. Hoppas Ni finner läsningen intressant.
Eder tillgivne storebror
Arthur Bradstock
