Konkreta tips som gör din fantasy mer historiskt trovärdig!

Som i post #138 så beror det väldigt mycket på var i världen man tittar och när. Läskunnighet beror mycket på kultur. Läskunnighet är en mycket stor tillgång för att kunna rekrytera eller forma kompetens och behålla kunskap (eller propaganda om du är en ledare)
Visst, men men vi snackar oavsett en betydligt lägre nivå än idag. Och man kanske bara kan skriva det som är relevant för en.
 
Långa köer och trafikstockningar med vagnar och liknande (som bärstolar) förkommer i städer och på vägen till dessa.
 
Som i post #138 så beror det väldigt mycket på var i världen man tittar och när. Läskunnighet beror mycket på kultur. Läskunnighet är en mycket stor tillgång för att kunna rekrytera eller forma kompetens och behålla kunskap (eller propaganda om du är en ledare)
Det finns några intressanta exempel från det romerska principatet.
  • Armén lärde rekryterna att tala, läsa och skriva latin, en nödvändighet för dess ordergivning och byråkrati. Många gånger lärde sig även officerarnas hustrur skrivkonst; det finns korta brev med deras vardagsinfo bevarade från Hadrianus mur.
  • Inom judendomen undervisades pojkar i att läsa de heliga skrifterna. Enligt evangelierna läser snickarsonen Jeshua bar-Josef (Jesus) ur Tanakh utan besvär.
  • De urbana kristna grupperna lärde sina medlemmar läsa och skriva. Återigen handlade det om att kunna läsa de heliga skrifterna. Senare under dominatet blev detta ett av flera skäl till kristendomens framgång: ett välorganiserat samfund vars medlemmar platsade i statens byråkrati.
  • Aristokraterna förlitade sig i stor utsträckning på läs- och skrivkunniga slavar, vilka blev en nyckelgrupp inom gods- och statsförvaltningen.
 
Last edited:
Många städer hade petiga regler för hur hantverk skulle bedrivas, av hygien- eller brandsäkerhetsskäl. Till exempel kunde man föreskriva att smedjor och bagerier skulle ligga på ett visst avstånd från andra byggnader och att de skulle innehålla ett visst antal fyllda vattenhinkar för brandbekämpning.

Vidare fanns det på en del håll regelverk för hur man fick hänga tvätt mellan hus: en ryttare måste kunna färdas utan att få våta kläder i ansiktet.
 
Det finns några intressanta exempel från det romerska principatet.
  • Armén lärde rekryterna att tala, läsa och skriva latin, en nödvändighet för dess ordergivning och byråkrati. Många gånger lärde sig även officerarnas hustrur skrivkonst; det finns korta brev med deras vardagsinfo bevarade från Hadrianus mur.
  • Inom judendomen undervisades pojkar i att läsa de heliga skrifterna. Enligt evangelierna läser snickarsonen Jeshua bar-Josef (Jesus) ur Tanakh utan besvär.
  • De urbana kristna grupperna lärde sina medlemmar läsa och skriva. Återigen handlade det om att kunna läsa de heliga skrifterna. Senare under dominatet blev detta ett av flera skäl till kristendomens framgång: ett välorganiserat samfund vars medlemmar platsade i statens byråkrati.
  • Aristokraterna förlitade sig i stor utsträckning på läs- och skrivkunniga slavar, vilka blev en nyckelgrupp inom gods- och statsförvaltningen.
Därtill: när vi diskuterar medeltida läskunnighet i Europa får vi tänka på att den ofta definierades som att kunna läsa latin. Läskunnigheten på folkspråket var högre, men oklart hur mycket. Vi har dock hittat en del ”vardagstexter” skrivna med runor, till exempel en träbit med uppmaningar som ”Gyda säger åt dig att komma hem” eller ”Kyss mig, älskling”. En vernakulär läs- och skrivkunnighet på folkspråk kan alltså existera bland personer som i lärda sammanhang skulle ses som analfabeter.
 
40. Det finns inga fickor. Kanske att alverna har sådan high tech.
Xx. För er som undrar hur man bar omkring på småsaker utan fickor så har vi här en tekningar som visar hur man gjorde:
4c6052967b344eb38510c58e922b0a3e.jpg


och ett modernt foto för möjligen bättre illustration:
8fc34aca9b1fbc5519be3cda14ebca91.jpg
 
Back
Top