Hej!
Antag att Konfluxsviten skulle ges ut till DoD23.
Vilka möjligheter och faror ser ni med ett sådant projekt?
Vad vore viktigt att bevara från originalversionen?
Vad är svitens särart?
Vad från originalversionen kan man låta utgå?
Vad borde med fördel plockas in från romanerna?
Hur skulle konfluxsviten och DoD23 passa med varandra och efter vilka anpassningar?
Kul!
Jag är för gammal och trångsynt för att fullt ut uppskatta det nya regelsystemet, även om det gläder mig att hobbyn utvecklas! Fria Ligan och alla andra ska ha beröm för att de blåser ny livsluft in i ett gammalt varumärke.
Det sagt, vad jag verkligen gillar med konfluxsviten som jag gärna ser återkommer något sätt:
Det är fantastiskt överraskande och kul att Svavelvinter först framstår som ”var på Marjura en vecka, sedan åker ni hem!” varpå saker händer i omgivningen som påverkar rollpersonernas agenda i mycket dramatisk riktning.
Det är
genialt att en händelse som man först tror är en detalj (att jordblodet initieras genom att öppna kryptan) senare framstår som en omvälvande händelse för hela serien. Dessutom skriver det in rollpersonerna i handlingen på ett mycket episkt vis!
Jag tycker att motivet för att störa svaveltillverkningen kunde utvecklas något. Om rp låter bli att engagera sig i den saken vad förändras? För mig är det här den naturliga starten på äventyret: åk till Marjura för att sabotera svaveltillverkningrn/rädda nån stackare från holmarna i träsket.
Oraklets fyra ögon är strålande, men ibland har jag undrat om rollpersonernas agerande kunde få lite större betydelse i förhållande till Melealina/Gobrugda, vilka emellanåt kanske blir lite väl mäktiga guider/uppdragsgivare. Behöver Melealina verkligen räddas t ex? Hur kan man ge spelarna lite mer agens, så att säga?
Kristalltjuren tycker jag är en närmast perfekt skapelse och ser inga större behov av att ändra. Det skulle i så fall vara att fundera på hur rollpersonerns tydligare kan knytas till politiken runt Arn på Stegos? Kanske ett deläventyr som kräver att rollpersonerna mäklar/spionerar på olika grupper och på så sätt ”lär sig” om det politiska?
Den del som jag tror kan kräva mest energi är nog avslutningen. Jag älskar kombinationen av rollspel och brädspel, men kan just kopplingen dem emellan göras enklare och mer naturlig?
Allmänt uppskattar jag gåtorna och de pussel-lika uppgifterna. För att hjälpa spelare som har svårt med sådana utmaningar kanske en sorts meta-gåta presenteras tidigt, så spelarna får lite hjälp att fördtå hur de borde resonera för att klara äventyrets olika utmaningar? Tänker tex på kartan till Kungsklippan som möjligen är svår att förstå som en karta, varpå man kanske missar möjligheten att försöka tolka informationen.
Regeltekniskt tycker jag om gamla Drakar och Demoner, med det där pilliga och detaljistiskt-simulationistiska speliga. Men det är jag det och förmodligen var sånt spel kul mer på 1990-talet än trettio (!) år senare. Jag vill ändå hoppas att sviten också fortsättningsvis gör oss gejmistiska spelare glada — sviten är en så stark berättelse i sig att det narrativa liksom kommer med av bara farten.
Varmt lycka till med projektet!