Klassiska monster som var mycket coolare förr i tiden

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
10,125
Location
Ludvika
den här panelen dök upp i mitt flöde, och enligt den var det inte sex som sirenerna lockade med förr i tiden, utan kunskap. Vilket jag dels tycker är sjukt coolt, och mycket mer användbart i rollspelssammanhang då det känns lättare att fresta spelarna med hemlig kunskap än sex med fantasivarelser (gestaltade av en fet, hårig SL).

VIlka anda monster var mycket coolare för i tiden, men sina ursprungliga beskrivningar?

 

JohanL

Hero
Joined
23 Jan 2021
Messages
1,703
Mantikoran i grundutförande är rätt läskig och farlig. Tre tandrader, och ett av världens värsta gift som man i princip garanterat dör av, och människoätande.

Enhörningen var mycket tuffare innan Medeltiden fick tag på den. I arabisk mytologi finns den fantastiska näringskedjan att enhörningen går omkring och råkar spetsa en elefant på sitt horn utan att märka det, tills solen smälter elefantens fett så att det rinner ned i ögonen på enhörningen, som då blir uppäten av Fågel Rok. I Bibeln kommer Gud att utrota alla enhörningarna (vi vet numera att djuret som avsågs var uroxen, vilket är rätt coolt).

1642815959711.png
 
Last edited:

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
4,800
Jag gillar att gripar vaktar massa skatter bland bergen i öster och slåss mot enögda jättar (Arimasperna). Men ännu bättre är att Hippogriffen bara är ett dåligt skämt i Orlando Furioso
 

Franz

Swashbuckler
Joined
4 Dec 2010
Messages
2,559
För i tiden så beskrevs varulvar som en människoliknande varg på två ben, men som ibland spang på tre ben för att de även hade ett ben istället för svans som de kunde springa med. Jag kan liksom inte ens föreställa mig hur detta rent tekniskt ser ut, men det är ju klart badass! 😁🤘
 

gabrielledebourg

Twittertitulerad ”Nördarnas drottning”
Joined
5 Feb 2018
Messages
582
De dräller överallt och vistas i solen.
Det om något är mycket trognare till de gamla myterna om vampyrer. I ursprunglig folklore skadas inte vampyrer av solljus och i Bram Stoker's ursprungliga Dracula (som ligger till grund för mycket av det vi klassar som "bestämd" vampyr-lore) skadas inte greven i solljus, däremot kan han inte byta skepnad. Även i den tidigare Carmilla blir hon lite trött av att röra sig i solljus. Att det skulle skada eller döda vampyrer är en modernare idé som härstammar från filmen Nosferatu. Så att se vampyrer i dagssljus är inga problem.

elitistiska pretton
Fast där har vampyrlegenden också en stark koppling till klass. Vampyrer har traditionellt varit aristokrater, Carmilla är en grevinna och Dracula är ju som känt en greve, i sin tur inspirerad på den riktiga Vlad Țepeș, som ganska känt var en inte allt för trevlig härskare. Redan från början är ju en förklaring att de vampyrer sig så märkligt för att de är rika aristokrater som har märkliga saker för sig.

Sedan kan jag oja mig över hur Twilight felbehandlade vampyrer genom att ta bort deras sexualitet, all queerhet och den existensiella skräcken, som alla är rätt starkt kopplade delar till vampyrberättelser, för att göra det till någon gulligullig-saga med en tematik om att vänta till sex efter äktenskapet.
 
Last edited:

PAX

Jordisk Äventyrare
Joined
16 May 2000
Messages
2,926
Location
Tindalos
Det om något är mycket trognare till de gamla myterna om vampyrer. I ursprunglig folklore skadas inte vampyrer av solljus och i Brak Stoker's ursprungliga Dracula (som ligger till grund för mycket av det vi klassar som "bestämd" vampyr-lore) skadas inte greven i solljus, däremot kan han inte byta skepnad. Även i den tidigare Carmilla blir hon lite trött av att röra sig i solljus. Att det skulle skada eller döda vampyrer är en modernare idé som härstammar från filmen Nosferatu. Så att se vampyrer i dagssljus är inga problem.



Fast där har vampyrlegenden också en stark koppling till klass. Vampyrer har traditionellt varit aristokrater, Carmilla är en grevinna och Dracula är ju som känt en greve, i sin tur inspirerad på den riktiga Vlad Țepeș, som ganska känt var en inte allt för trevlig härskare. Redan från början är ju en förklaring att de vampyrer sig så märkligt för att de är rika aristokrater som har märkliga saker för sig.

Sedan kan jag oja mig över hur Twilight felbehandlade vampyrer genom att ta bort deras sexualitet, all queerhet och den existensiella skräcken, som alla är rätt starkt kopplade delar till vampyrberättelser, för att göra det till någon gulligullig-saga med en tematik om att vänta till sex efter äktenskapet.
Jag hade nog mest Vampire The Masquerade och Twilightsagan i baktankarna med mitt inlägg.

Gamle Dracula tänkte jag närmast på som den gamle hederlige ondskefulle Vampyren.

Att äldre vampyrer än Dracula kunde vistas i solljus visste jag inte. Jag har inte läst de gamla verken. I så fall är vi varvet runt, även om Dracula i filmen Bram Stokers Dracula också vistas i solljus.
 

JohanL

Hero
Joined
23 Jan 2021
Messages
1,703
Annars är en av mina favoriter på dåliga nymodigheter att vampyrer upplöses i en puff eller paralyseras när man pålar dem. Historiskt var poängen med pålningen att man spikar fast kroppen i marken så att den håller sig still.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
10,125
Location
Ludvika
Går man ännu längre tillbaka i tiden till folksagor om vampyrer är de mer odöda vilddjur som äter människokött snarare än dricker blod. Så typ mer som moderna zombies eller ghouls (fast mer tänkande). Vilket jag tycker är lite coolt, och delar av det verkar ju finnas kvar i mer moderna vampyrsagor också, även om det där är kopplat till lite olika saker (typ om någon som inte är oskuld blir biten eller så, har jag för mig).
 

Dr_Dängrot

Suomen sankari
Joined
1 Mar 2017
Messages
3,397
Vad säger traditionell vampyr/strigoi lore om vampyrer och ljuskänslighet , känslighet mot religiösa symboler , vitlök , inte korsa rinnande vatten , inte kunna äntra ett hus objuden , måste stanna och räkna alla riskorn nån slänger på marken osv osv.

Hur mycket av det kommer ifrån folklore och hur mycket är bram stoker , nosferatu ,hammer horror osv ?
 

JohanL

Hero
Joined
23 Jan 2021
Messages
1,703
Går man ännu längre tillbaka i tiden till folksagor om vampyrer är de mer odöda vilddjur som äter människokött snarare än dricker blod. Så typ mer som moderna zombies eller ghouls (fast mer tänkande). Vilket jag tycker är lite coolt, och delar av det verkar ju finnas kvar i mer moderna vampyrsagor också, även om det där är kopplat till lite olika saker (typ om någon som inte är oskuld blir biten eller så, har jag för mig).
Visst, det finns inga historiska principskillnader på ghouler och vampyrer, eller ibland ens gengångare och vålnader - det är lik som stiger upp ur sina gravar och lever på de levande. Bakgrunden är antagligen när man sett begravda lik som ser oväntat fräscha ut.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent
Joined
17 May 2000
Messages
6,964
Location
Port Kad, The Rim
Tiamat "förkroppsligade" ursprungligen det urkaos som föregick världen. I de gamla mellanöstriska myterna vill hon förinta hela skapelsen (Chaoskampf på akademiskt språk).

Alltså inte den nedtrimmade elaka technicolor-drake som vi möter i D&D.

1642878201160.png
 
Last edited:

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
1,552
Orcher och Mörkeralver, innan de blev symboler för rasism, och plötsligt blev några kränkta illa behandlade offer med taskig uppväxt.

Förlåt. Sätt en arg smiley bara, så tar vi diskussionen i någon annan tråd där det är on-topic.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
8,863
Location
The Culture
Många monster i grekisk mytologi, som till exempel minotauren, hydran och Medusa, blir mindre coola i rollspel eftersom de förvandlas till en hel art som man kan läsa om i monsterböckerna, istället för att vara något unikt och speciellt som hjälten bara kan besegra genom att använda list och utnyttja monstrets svaghet.
 

gabrielledebourg

Twittertitulerad ”Nördarnas drottning”
Joined
5 Feb 2018
Messages
582
Gamle Dracula tänkte jag närmast på som den gamle hederlige ondskefulle Vampyren.

Att äldre vampyrer än Dracula kunde vistas i solljus visste jag inte. Jag har inte läst de gamla verken. I så fall är vi varvet runt, även om Dracula i filmen Bram Stokers Dracula också vistas i solljus.
Även Dracula själv kan det i Stokers bok, men han kan inte byta skepnad och hans hypnos biter inte lika bra. Därför gör han det i Coppolas film, för det är det mest trogne till den litteräre greven på många plan.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
32,199
Location
Nynäshamn
Många monster i grekisk mytologi, som till exempel minotauren, hydran och Medusa, blir mindre coola i rollspel eftersom de förvandlas till en hel art som man kan läsa om i monsterböckerna, istället för att vara något unikt och speciellt som hjälten bara kan besegra genom att använda list och utnyttja monstrets svaghet.
Mjo. Det gäller inte bara D&D, utan även t.ex. Lovecraftmytvärlden. Rollspelens krav på upprepbarhet och serieproduktion av berättelser gör det svårt när källmaterialet egentligen mer bygger på unika monster som sannolikt tog ett tag att arbeta fram.
 

Mundo

Swashbuckler
Joined
7 Jan 2010
Messages
3,079
Location
Eslöv
Orcher och Mörkeralver, innan de blev symboler för rasism, och plötsligt blev några kränkta illa behandlade offer med taskig uppväxt.

Förlåt. Sätt en arg smiley bara, så tar vi diskussionen i någon annan tråd där det är on-topic.
I sina originalbeskrivningar är väl inte alver särskilt användbara i de flesta fantasyrollspel, eller? De första nedskrivna texterna vi har som benämnar alver är nästan uteslutande mediciniska texter och handlar om spekulationer om huruvida sjuka kor eller familjemedlemmar fått sjukdomen från en alv, typ.

Det är ganska långt borta från DnD/Lord of the rings-alver, oavsett upplaga.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
32,199
Location
Nynäshamn
Mjo. Det gäller inte bara D&D, utan även t.ex. Lovecraftmytvärlden. Rollspelens krav på upprepbarhet och serieproduktion av berättelser gör det svårt när källmaterialet egentligen mer bygger på unika monster som sannolikt tog ett tag att arbeta fram.
För att tänka vidare: Jag tror att det här problemet består så länge man förväntat sig ett eller flera nya monster per äventyr och typ ett äventyr per möte eller två möten. Svårt att komma ifrån i stridsfokuserade rollspel tror jag, där en del av tjusningen (vad jag förstått) är att striderna är lite varierade och man tvingas tänka lite för att besegra nya fiender (eller gamla fiender i ny miljö).

Vill man ha balla, unika monster som inte känns slentrian får man nog gå Tatters of the King-rutten. Inte så många monster, men mycket buildup och äventyr som får ta ganska lång tid. Första äventyret i kampanjen brukar ta 11-15 spelmöten för mina grupper…
 
Top