Könspreferenser på rollpersoner

Svarte Faraonen

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
11,895
Location
Värnhem, Malmö
Jag har grunnat på ett fenomen jag stött på bland folk jag spelar med. Bland manliga spelare är det åtminstone omkring hälften som har en uttalad preferens för kvinnliga rollpersoner. Bland kvinnliga spelare återfinner jag däremot inte alls motsvarande fenomen – de flesta föredrar kvinnliga rollpersoner, och jag känner ingen som har en utpräglad preferens för manliga rollpersoner. Mina spelgrupper är så klart en alldeles för liten skara för att dra några slutsatser från, men motsvarar era erfarenheter detta?
 
Nää, jag har nog mer blandat. Män som velat spela kvinnor, kvinnor som velat spela män, ickebinära som velat spela antingen kvinnor eller män.

Jag skulle nog säga att det för mig varit vanligare att kvinnor velat spela ett annat kön (antingen man eller ickebinär). Men referensgruppen där är tyvärr mycket mindre, så det är svårt att dra några slutsatser.
 
Bland de som har svårt att tänka sig att spela en rollperson av ett annat kön än det egna, är det möjligen en något större andel bland männen, av de jag spelat tillsammans med. Men ingen stor skillnad.
 
Svarte Faraonen said:
Jag har grunnat på ett fenomen jag stött på bland folk jag spelar med. Bland manliga spelare är det åtminstone omkring hälften som har en uttalad preferens för kvinnliga rollpersoner. Bland kvinnliga spelare återfinner jag däremot inte alls motsvarande fenomen – de flesta föredrar kvinnliga rollpersoner, och jag känner ingen som har en utpräglad preferens för manliga rollpersoner. Mina spelgrupper är så klart en alldeles för liten skara för att dra några slutsatser från, men motsvarar era erfarenheter detta?
Click to expand...

Vampire-Elin brukade ha det. Vet inte om hon har det längre dock, hon har spelat mycket kvinnor på sistone.


Men det låter som ett intressant ämne för en poll på Bräd- och rollspelsforum.
 
Märkligt, men det här fick mig plötsligt att inse att jag nog faktiskt aldrig spelat rollspel med en kvinna. Närmast är kvinnlig SL på konvent. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att min lokala spelgrupp varit närmast intakt sedan jag började spela på 80-talet (då det inte fanns så många tjejer i den närmaste bekantskapskretsen) och med få undantag samma personer som jag spelat med på konvent. Det här är absolut inget aktivt val utan bara hur det råkar ha blivit.

Så svaret på frågan får bli att de manliga spelarna då och då väljer en kvinnlig rollperson. Jag har själv valt kvinnlig rollperson några gånger.

Edit: Det var nog faktiskt två tjejer med och spelade Chock (Skräck i Warwick House) en gång på 80-talet. :)
 
Last edited:
Jag spelar nästan bara män om inte rollen specifikt kräver det.
 
Min allra första rollperson (när jag var 11) var kvinnlig. Eftersom vi ändå skulle spela låtsaspersoner i en låtsasvärld tänkte jag "varför inte" liksom. Men jag blev snabbt varse att mina kompisar tyckte det var SKITKONSTIGT, och att jag blev ifrågasatt på grund av det. Men jag har sedan dess också (gång på gång) upplevt att de flesta jag spelar med har svårt att separera spelare från rollperson. Det är t.ex. ofta som pronomen blir fel när det finns en könsdiskrepans mellan de två. Men det fick mig tidigt att fundera över hur olika pojkar och flickor behandlas av sin omvärld, rent allmänt.
 
Henke said:
Märkligt, men det här fick mig plötsligt att inse att jag nog faktiskt aldrig spelat rollspel med en kvinna. Närmast är kvinnlig SL på konvent. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att min lokala spelgrupp varit närmast intakt sedan jag började spela på 80-talet (då det inte fanns så många tjejer i den närmaste bekantskapskretsen) och med få undantag samma personer som jag spelat med på konvent. Det här är absolut inget aktivt val utan bara hur det råkar ha blivit.
Click to expand...

En hyggligt stor andel av personerna jag spelar med är gifta par, vilket ju bidrar till en jämnare könsfördelning hos spelarna. Vi är visserligen några grabbar som spelat ihop sedan gymnasieåldern, men våra fruar är också med nuförtiden.
 
Spelare och rollperson delar som regel kön. Ett fåtal undantag under årens gång (har nästan bara spelat med män) men nu för tiden spelar det ingen roll.

Har något vagt minne från när jag började spela om att man var tvungen att ha samma kön på sin rollperson, men minns inget argument (fanns säkert inget).
 
Svarte Faraonen said:
En hyggligt stor andel av personerna jag spelar med är gifta par, vilket ju bidrar till en jämnare könsfördelning hos spelarna. Vi är visserligen några grabbar som spelat ihop sedan gymnasieåldern, men våra fruar är också med nuförtiden.
Click to expand...
Så hade jag väldigt gärna velat spela men min fru är accepterande till min hobby än intresserad av att själv delta. Vi diskuterade löst med ett annat par nån gång, men det blev aldrig något konkret och numera har de dessutom separerat.
 
Henke said:
Så hade jag väldigt gärna velat spela men min fru är accepterande till min hobby än intresserad av att själv delta. Vi diskuterade löst med ett annat par nån gång, men det blev aldrig något konkret och numera har de dessutom separerat.
Click to expand...

I vårt fall var samtliga involverade rollspelare innan vi träffades, så i vårt fall är det mer en fråga om att det är ett av de mer praktiska sätten att få ihop spelgrupper.
 
Jag tror att jag har en ganska jämn fördelning av manliga och kvinnliga rollpersoner, kanske med en svag övervikt till kvinnliga. Men jag har definitivt inte märkt någon trend att män skulle oftare ha preferens att spela kvinnliga rollpersoner. Däremot är det vanligare med män som bara spelar manliga rollpersoner än med kvinnor som bara spelar kvinnliga, skulle jag säga.
 
Jag brukar försöka variera mig, varannan man och varannan kvinna. När spelet väl är igång tycker jag sällan att det gör större skillnad vilket kön en RP har.

Om min förra RP var en otrevlig jävel så gör jag en trevlig nästa gång osv, så att det känns som en ny person.
 
Jag och de flesta jag spelar med (enbart män) verkar ha en ganska jämn blandning. Själv försöker jag ha någon sorts proportionalitet mellan kvinna, man och annat (ofta okönade figurer, till exempel robotar).
 
Svarte Faraonen said:
Jag har grunnat på ett fenomen jag stött på bland folk jag spelar med. Bland manliga spelare är det åtminstone omkring hälften som har en uttalad preferens för kvinnliga rollpersoner. Bland kvinnliga spelare återfinner jag däremot inte alls motsvarande fenomen – de flesta föredrar kvinnliga rollpersoner, och jag känner ingen som har en utpräglad preferens för manliga rollpersoner. Mina spelgrupper är så klart en alldeles för liten skara för att dra några slutsatser från, men motsvarar era erfarenheter detta?
Click to expand...
Jag har träffat på flera män som inte känner sig bekväma med att spela kvinnor, och därför alltid spelar män. Men, likt dig har jag inte stött på någon kvinna med preferens för att spela manliga karaktärer. Jag har spelat med många kvinnliga spelare, men det är nog max 1/10 RP med kvinnlig spelare som varit man, och då inkluderar jag även olika icke-hetero/gränsöverskridande karaktärer som dock burit manligt könsorgan.

Kanske innebär ett generellt mansdominerat samhälle att så väl män som kvinnor blir lite mätta på maskulinitet/män i vardagen?
 
Min sambo vägrar spela annat än kvinnor. Min dotter spelar ofta män (i form av Eon-misslor eller Dr.House-kopior).
Jag spelar mestadels män men har inga personliga preferenser, jag spelar det som är roligt.
Könstillhörighet är ytterst ointressant. Det är rollfiguren och dess personlighet/story som triggar mig.
 
Tvärtom är min vana att de flesta oftast spelar sitt eget kön, män som kvinnor. Inte genomgående men 3 ggr av 4 eller så, vilket ju i förlängningen blir rätt dominerande.
 
Jag tror att den enda gången jag spelade kvinna var när jag spelade en halvgalen frostalv som var inspirerad av Ryoko i animen Tenchi Muyo. Det blev väldigt lyckat, så egentligen är det lite konstigt att jag inte gjort fler kvinnliga karaktärer efter det.
 
För mig är kön som att välja hårfärg på rollpersonen.

Jag inbillar mig att jag kör typ varannan i snitt, men har ingen statistik. Antagligen så är det fördel män.
 
I in nuvarande spelgrupp på sex personer, där alla är män, är vi två som ungefär varannan gång spelar kvinna. Faktum är att mina mest minnesvärda karaktärer samtliga varit kvinnor.
 
Av mina spelare tre män och en kvinna så tenderar två av männen att spela manliga roller , kvinnan tenderar att spela kvinnliga roller och den siste mannen tenderar att switcha mellan manliga och kvinnliga roller utifrån vilket som han anser är lämpligt för det koncept han tänkt ut för sin karaktär.

Icke binära har jag tyvärr inte haft chansen att spela med i någon större utsträckning så jag vet inte vad dom tenderar att ha för könspreferenser på sina karaktärer .

Jag själv föredrar att spela som vit heteronormativ cis-man då det är vad jag är bekväm med att gestalta och jag vill inte förolämpa någon genom att spela vad som skulle kunna bli en stereotyp.

Rent generellt har dom flesta personer i dom spelgrupper jag spelat med låtit sina karaktärer ha samma kön som sin irl-persona med några få undantag.
 
I ett scenario jag och min spelgrupp deltog i hade de förskrivna rollpersonerna könsneutrala namn. Eftersom två av dem var gifta och jag blev osäker på om den andre spelaren ville spela homosexuell så valde jag att ta rollen som kvinnan. Jag tycker på sätt och vis inte om att RPs kön och sexualitet skall styra mig som spelare till vad jag skall gestalta då tvång sällan är en bra utgångspunkt (i några situationer) men också för inte fastna i stereotyper. Om jag som spelare vill utforska kön och sexualitet i spel så uppskattar jag att den möjligheten finns, men om det är något centralt så bör det också finnas uttalat i beskrivningen så man har chans att välja (eller välja bort det).

Även Anders Björkelids ”Mörkret mellan stjärnorna” har valt att de fyra obligatoriska RP är kvinnor vilket kanske egentligen inte är nödvändigt för scenariots del. Ingen hade synpunkter på detta under spel, men det är alltid trevligt med fria val.
 
Hos oss har jag inte märkt någon större skillnad mellan kvinnor och män men gruppen i sig är hyfsat snedfördelad mot manliga deltagare så det är svårt att säga något konkret.
Själv däremot upplever jag att jag har haft svårt att göra kvinnliga rp rättvisa, de blir alldeles för ofta stereotypa kvinnokaraktärer istället för mer intressanta karaktärer av ett annat kön. Jag har jobbat på det på sistone och fått till någon mer som inte varit rakt av stereotyp men tyvärr har jag en del att jobba på.
 
Martin3 said:
Hos oss har jag inte märkt någon större skillnad mellan kvinnor och män men gruppen i sig är hyfsat snedfördelad mot manliga deltagare så det är svårt att säga något konkret.
Själv däremot upplever jag att jag har haft svårt att göra kvinnliga rp rättvisa, de blir alldeles för ofta stereotypa kvinnokaraktärer istället för mer intressanta karaktärer av ett annat kön. Jag har jobbat på det på sistone och fått till någon mer som inte varit rakt av stereotyp men tyvärr har jag en del att jobba på.
Click to expand...
Det klassiska botemedlet är ju att bestämma könet sist.

Men jag har haft mer problem med det motsatta. Att känna att jag minsann måste visa att nu när jag spelar en kvinnlig rollperson ska jag inte falla in i stereotyper, och så kör man hårt åt andra hållet och spelar någon som är väldigt "okvinnlig". Vilket också är trist när det blir repetitivt. Här tror jag att jag har blivit mer avslappnad på senare tid, men det är nog framförallt i grupper där jag känner mig ganska trygg. Spelar jag med folk jag inte känner så vågar jag inte riktigt spela en tjej som gillar shopping och smink och att skvallra med sina tjejkompisar, eller ännu värre en tjej som är passiv och lättpåverkad. Då känner jag mig lätt tvungen att spela dominanta, starka kvinnor som inte tar skit.
 
Last edited:
Martin3 said:
Hos oss har jag inte märkt någon större skillnad mellan kvinnor och män men gruppen i sig är hyfsat snedfördelad mot manliga deltagare så det är svårt att säga något konkret.
Själv däremot upplever jag att jag har haft svårt att göra kvinnliga rp rättvisa, de blir alldeles för ofta stereotypa kvinnokaraktärer istället för mer intressanta karaktärer av ett annat kön. Jag har jobbat på det på sistone och fått till någon mer som inte varit rakt av stereotyp men tyvärr har jag en del att jobba på.
Click to expand...
Här känner jag samma problem med manliga rp också. Allt blir steriotypiskt. Å andra sidan så känns det mer som en verklighetsflykt.

Håller med om tankarna kring att man inte ska trampa andra på tårna så inom spelgruppen jag spelar i skulle jag nog inte ha nått problem med att välja själv att portettera något som jag kanske inte vet allt om men skulle jag spela med en grupp där jag inte känner de andra spelarna skulle jag nog antagligen falla tillbaka till hetronormativ man alternativt varelse/robot där det inte har betydelse.

Bra förslag där @Genesis att välja könet sist eller slumpa på slutet om man inte absolut känner att det är av vikt för rollen.
 
När jag senast körde en one-shot så gav jag endast efternamn åt karaktärerna jag hade gjort innan. Allt annat var klart på förhand. Spelarnas första uppdrag var att 1) välja en rollperson, och 2) ge dem ett förnamn (och då samtidigt, per automatik, ge dem en könsidentitet som går precis så djupt som spelaren önskar). Jag hade två kvinnliga spelare vid andra spelpasset. Bägge valde att göra sina rollpersoner kvinnliga, men den ena spelade med liv och lust en riktigt normbrytande sådan. Jag har för mig att de manliga spelarna även valde att spela män. Jag tyckte dock det föll riktigt väl ut. Jag slapp tvinga någon av spelarna att spela ett kön de inte ville spela, och det kändes åtminstone som om de fick lite mer "ägande" över sina förgenererade karaktärer.
 
Jag gillar inte könsneutrala karaktärer, där könet bara behandlas som kosmetik, och blir något man själv får bestämma på slutet. Jag upplever att hur man blivit könad genom livet formar hela ens personlighet på fundamentala vis, och när man tar bort den aspekten får jag omedelbart svårt att relatera till karaktären jag förväntas porträttera. När jag spelar konventsscenarion vill jag få en riktig karaktär att spela, en som är komplett och fleshed out med alla relevanta aspekter av sin personlighet - vilket i allra högsta grad inkluderar kön och pronomen.

Därför avskyr jag också SLP-designfilosofin "koncept först, sedan personlighet, sist kön." Jag föredrar koncept-kön-personlighet.
 
Ymir said:
Jag gillar inte könsneutrala karaktärer, där könet bara behandlas som kosmetik, och blir något man själv får bestämma på slutet. Jag upplever att hur man blivit könad genom livet formar hela ens personlighet på fundamentala vis, och när man tar bort den aspekten får jag omedelbart svårt att relatera till karaktären jag förväntas porträttera. När jag spelar konventsscenarion vill jag få en riktig karaktär att spela, en som är komplett och fleshed out med alla relevanta aspekter av sin personlighet - vilket i allra högsta grad inkluderar kön och pronomen.

Därför avskyr jag också SLP-designfilosofin "koncept först, sedan personlighet, sist kön." Jag föredrar koncept-kön-personlighet.
Click to expand...
Jag kan absolut hålla med, men det är ett enkelt botemedel om man upplever att man är fast i stereotypa könsroller.

EDIT: Jag är ju också för "Jeopardy-tricket": att hitta på något överraskande och sedan i efterhand komma på motiveringen.
 
I min krets finns två män som relativt ofta spelar kvinnliga karaktärer, samt två kvinnor som relativt ofta spelar manliga karaktärer. Annars är det mest män som spelar manliga karaktärer. Jag har knappt reflekterat över det tidigare men för egen del tillhör jag den sistnämnda kategorin.
 
Jag har på senare år börjat spela fler kvinnliga karaktärer, omväxling förnöjer liksom, men det har inte blivit någon större skillnad i hur karaktären gestaltas och har inte påverkat någon spelsession. Så summa summarum, det har inte spelet någon roll. Lite som att välja hårfärg som någon nämnde tidigare, det är bara lite flavour.
 
Jag har spelat med 60-70 personer. Av dem är det en kille som 99% av gångerna spelar kvinna. Och om det går nån slags helare. Av de andra så är det bara en som verkar föredra att spela man. Resterande gör fler av sitt eget kön. Av de ovanstående är det 8 kvinnor, men jag har inte spelat med dem tillräckligt länge för att kunna se någon tendens.

När det görs rollpersoner, om jag märker att alla andra gjort killar, eller vita, eller orcher så brukar jag göra nåt som sticker ut.

Än så länge har det bara varit en handfull med andra könsidentifikationer än man eller kvinna, undantaget robotar och växter med okänt kön.
 
Jag har skapat betydligt fler manliga roller än kvinnliga, men av någon anledning så är antalet spelade kvällar per roll typiskt sett mycket högre hos kvinnorna. Det är nog mest en slump, men trenden har hållit i sig under alla år.
 
De allra flesta jag rollspelar med är män och de spelar konstant manliga karaktärer. Jag är ärligt talat lite less på de ständiga korvfesterna som våra spel blir på det sättet så de få gånger jag själv spelar så spelar jag kvinna cirka 40-50% av tiden. Inte bara en utan två gånger från två olika personer har jag fått frågan om jag har dolda transsexuella tendenser. Båda gångerna blev jag smått mållös över en sån korkad fråga, som om de känner sig hotade av att jag spelar något annat än mitt eget kön.
 
Aristarkos said:
De allra flesta jag rollspelar med är män och de spelar konstant manliga karaktärer. Jag är ärligt talat lite less på de ständiga korvfesterna som våra spel blir på det sättet så de få gånger jag själv spelar så spelar jag kvinna cirka 40-50% av tiden. Inte bara en utan två gånger från två olika personer har jag fått frågan om jag har dolda transsexuella tendenser. Båda gångerna blev jag smått mållös över en sån korkad fråga, som om de känner sig hotade av att jag spelar något annat än mitt eget kön.
Click to expand...

Som ung och dum reflekterade jag mycket över att jag alltid spelade kvinnor, och tänkte ett par gånger "är det kanske något transsexuellt?" Jag nämnde det för en queer kompis och hon ba':

"Skulle du kunna tänka dig att spela en oattraktiv kvinna?"
"... Okej, jag är nog inte trans ändå..."
 
Ymir said:
Som ung och dum reflekterade jag mycket över att jag alltid spelade kvinnor, och tänkte ett par gånger "är det kanske något transsexuellt?" Jag nämnde det för en queer kompis och hon ba':

"Skulle du kunna tänka dig att spela en oattraktiv kvinna?"
"... Okej, jag är nog inte trans ändå..."
Click to expand...
Är det verkligen en relevant fråga i sammanhanget? Jag menar, skulle du (då) spela en oattraktiv man om du spelat en manlig karaktär?
 
Dimfrost said:
Är det verkligen en relevant fråga i sammanhanget? Jag menar, skulle du (då) spela en oattraktiv man om du spelat en manlig karaktär?
Click to expand...

Min erfarenhet av Ymirs rollpersoner är att de rätt ofta är tämligen vackra. Den första jag tänker på som nog inte var det var en AW-faceless, men å andra sidan vet jag inte om vi någonsin etablerade hur hon såg ut under masken.
 
Dimfrost said:
Är det verkligen en relevant fråga i sammanhanget? Jag menar, skulle du (då) spela en oattraktiv man om du spelat en manlig karaktär?
Click to expand...

inte egentligen kanske, men det var ändå bra food for thought som jag tagit med mig genom livet.

Mina rollpersoner är antingen mer eller mindre vackra, eller direkt vanställda (och måste då bära mask, att bara gå runt och vara Nosferatu-ful funkar inte). Inget mellanting. Däremot har jag först nyligen vågat spela kvinnor med kroppstyper som jag själv faktiskt tycker är attraktiva, länge spelade jag bara Hollywood-smala tjejer. När jag spelar män har jag däremot alltid spelat män jag tycker är dreamboats i någon form.

Undantaget är roboten jag spelar i Star Wars, som bara är kool men bisarr.


I min begreppsvärld finns en sällsynt subtyp av rollspelare jag kallar "nosse-spelare". Detta är den typ av spelare som har klanen Nosferatu, de fula och äckliga och patetiska, som sitt first pick i Vampire. I fantasy gillar de att spela goblins och andra typer av bespottade och ynkliga raser. Nosse-spelare är ovanliga och extremt åtråvärda, för de är nästan undantagslöst helt fantastiska rollspelare. Ibland måste man dock tygla dem så att de inte gör en alltför eländigt patetisk och äcklig rollperson. Av de 100+ rollspelare jag känner finns bara en handfull äkta nosse-spelare som jag vet om, kanske 3-4 stycken, så ovanliga är de.
 
Last edited:
Jag menar alltså mer att om man föredrar att spela attraktiva personer oavsett kön så är ju det faktum att man vill spela just attraktiva kvinnor inte så relevant för huruvida detta har något med att eventuellt vara trans att göra. Om man nu hos sina rollpersoner eftersträvar något slags ideal oavsett kön, alltså.
 
Dimfrost said:
Jag menar alltså mer att om man föredrar att spela attraktiva personer oavsett kön så är ju det faktum att man vill spela just attraktiva kvinnor inte så relevant för huruvida detta har något med att eventuellt vara trans att göra. Om man nu hos sina rollpersoner eftersträvar något slags ideal oavsett kön, alltså.
Click to expand...

nej, visst, men på den tiden spelade jag nästan uteslutande kvinnor, så att jag även föredrog att män var attraktiva var inte riktigt en insikt som slagit mig än. Om jag minns rätt.
 
I den gruppen jag spelar i (bara män), så spelar jag i stort sett alltid kvinnliga rollpersoner. några av de andra varierar, och vi haren som bara spelar manliga rollpersoner.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top