Känsliga ämnen

[Hägerstrand]

När vi måste vara förberedda på allting och gå in med starka ofta hårda förväntningar så förtar det lite från möjligheterna som rollspel har, för mig. Ett knasigt tärningsslag eller spontant beslut kan kasta ut allt vi kom överens om genom fönstret. Det är en helt central del av rollspelande för mig, och därför blir mycket av det här samtalandet inför någonting, om intentioner etc., något som riskerar att sänka nöjet ganska avsevärt.

Är det så du jobbat med säkerhetsverktyg? I så fall kan jag fatta aversionen, men det är rätt långt ifrån hur det använts i något spel jag deltagit i.

I en av mina regelbundna grupper finns det en Line mot ofrivillig kannibalism. Kannibalism generellt är okej, men det får inte förekomma scener där någon äter något och sen i efterhand får veta att det var människokött. Det är den enda line som kommit upp i den gruppen. Säkerhetsverktyget fungerar som tryggheten som gör att det går att introducera barnporr och djurtortyr utan att ha en massa samtalande inför det, eftersom vi spelar med överenskommelsen att spelet kommer gå till ett obehagligt ställe och vi behöver inte hålla på och läsa våra medspelares ansiktsuttryck för att gissa om de är äcklade på ett bra sätt eller ett dåligt sätt.

Om någon upptäcker att något nytt behöver läggas till i lines/veils så har man öppnat för det med det introducerande samtalet (som inte ens hölls inför det aktuella spelet, utan långt tidigare när man behövde etablera sånt gär).

 

[Vitulv]

Jag spelar inte rollspel för att det ska vara terapi för mina medspelare, Så jag är inte intresserad att lära dem säga ifrån om de har svårt för det, eller tvinga dem att bita ihop bara för de är vuxna.

Halmgubbe.

Nej, jag har givetvis ingen vilja att utöva någon sorts terapi när jag spelleder. Men jag har heller ingen lust att aktivt vaddera folks upplevelse för att skydda dem mot något de inte ska behöva skydd mot. Det är infantiliserande. Det är förminskande.

Det påminner om den den nya, enfaldiga trenden med självcensur mot ”obehagliga” ord i sociala medier. Även de mildaste av svordomar bleepas och folk säger ”grape” istället för ”rape”, och ”pdf-file” istället för ”pedophile”. Inget får vara stötande, för gud förbjude att någon skulle ta illa vid sig.

 

[Sömniga Isaac]

Halmgubbe.

Nej, jag har givetvis ingen vilja att utöva någon sorts terapi när jag spelleder. Men jag har heller ingen lust att aktivt vaddera folks upplevelse för att skydda dem mot något de inte ska behöva skydd mot. Det är infantiliserande. Det är förminskande.

Det påminner om den den nya, enfaldiga trenden med självcensur mot ”obehagliga” ord i sociala medier. Även de mildaste av svordomar bleepas och folk säger ”grape” istället för ”rape”, och ”pdf-file” istället för ”pedophile”. Inget får vara stötande, för gud förbjude att någon skulle ta illa vid sig.

Men behöver ett säkerhetsverktyg verkligen bli en extrem? Finns det inte mellanlägen? Jag tycker varken bu eller bä, men det känns som saker dras till en extrem. Tror inte tanken är att plocka bort allt obehag, utan att plocka bort det obehag som kan vara rotat i något mer traumatiskt och djupt obehagligt för den andre. Saker som kan försätta den andre i en situation som är djupt obehaglig och sätter sig i kroppen. Vi vet inte vad den andre bär på, tänker jag.

 

[Svarte Faraonen]

Det påminner om den den nya, enfaldiga trenden med självcensur mot ”obehagliga” ord i sociala medier. Även de mildaste av svordomar bleepas och folk säger ”grape” istället för ”rape”, och ”pdf-file” istället för ”pedophile”. Inget får vara stötande, för gud förbjude att någon skulle ta illa vid sig.

Just det är visserligen, så vitt jag har förstått, något som snarare kommer sig av att undvika algoritmisk bortsortering och demonetarisering. Så folk använder det även när de inte vill, för annars ser ingen vad de postar.

 

[Franz]

Jag kan absolut föreställa mig situationer där användande av säkerhetsverktyg gör spelet för tillrättalagt och där det hela får en aura som kan kännas för beskyddande.

Jag kan även föreställa mig situationer där säkerhetsverktyg kan hjälpa spelare att ta sig an ämnen de annars inte hade vågat närma sig och kanske till och med gå väldigt långt i de ämnena. För att jämföra med exempelvis bergsklättring. En bergsklättrare klättrar utan säkerhetslina eftersom hen tycker att linan hämmar den äkta känslan av att klättra i berg. En annan använder säkerhetslina och vågar därför klättra ännu högre.

Tycker det är supersvårt att säga något definitivt om säkerhetsverktyg eller samtal innan spel då individer är så himla olika. Vissa saker funkar för vissa och samma saker blir pannkaka med andra.

 

[Kraftsoppa]

Påminner mig om en intervju jag såg med Rod Serling, där han pratade om riskerna med självcensur, och hur den är lömsk därför att den inte märks.

Intressant var att i slutet av intervjun så lade jag märke till att han hela tiden rökte en cigarett. Tror ni det skulle visats på TV idag?

Tror inte de får röka inomhus men är man tillräckligt excentrisk och intressant (som Rod) kanske man kan få till ett undantag, åtminstonde utomhus?

 

[Rangertheman]

Jag spelar inte rollspel för att det ska vara terapi för mina medspelare, Så jag är inte intresserad att lära dem säga ifrån om de har svårt för det, eller tvinga dem att bita ihop bara för de är vuxna.
Målet är att vi alla ska ha kul, och om någon inte har det vill jag veta det och kunna anpassa upplevelsen så att alla har det.

Är inte trygga rum där inget obehagligt får förekomma också en form av terapi?

Jag tycker det är självklart att vara följsam och lyhörd för att alla kring bordet ska få en bra upplevelse. Det behövs inga externa verktyg för det.

 

[Vitulv]

För att jämföra med exempelvis bergsklättring. En bergsklättrare klättrar utan säkerhetslina eftersom hen tycker att linan hämmar den äkta känslan av att klättra i berg. En annan använder säkerhetslina och vågar därför klättra ännu högre.

Om man trillar utan säkerhetslina så slår man dock ihjäl sig. Så jag tycker jämförelsen haltar lite.

 

[Hägerstrand]

Är inte trygga rum där inget obehagligt får förekomma också en form av terapi?

Fast det här är halmdockan i diskussionen. Ingen i tråden som säger att de använt eller använder säkerhetsverktyg i sitt spelande påstår att de gör det för att skapa rum där inget obehagligt får förekomma.

 

[Rangertheman]

Fast det här är halmdockan i diskussionen. Ingen i tråden som säger att de använt eller använder säkerhetsverktyg i sitt spelande påstår att de gör det för att skapa rum där inget obehagligt får förekomma.

Används inte verktygen för att ta bort eller tona ner ämnen som kan väcka obehag för någon kring bordet?

 

[Sömniga Isaac]

Är inte trygga rum där inget obehagligt får förekomma också en form av terapi?

Jag tycker det är självklart att vara följsam och lyhörd för att alla kring bordet ska få en bra upplevelse. Det behövs inga externa verktyg för det.

Jag tänker att uppenbarligen behövs det. De finns av en anledning. Att somliga inte behöver dem, betyder inte att de inte behövs. Finns ju flera exempel, från mitt eget liv, där gränser passerats av människor som är vettiga och sunda. Saker som förmodligen hade kunnat förhindras med rätt verktyg. Sen är det en del av livet att möta obehag, det säger jag inget om. Men om folk som står oss nära kan göra grova övertramp i miljöer som ska vara tryggare än rollspel, varför skulle inte samma sak kunna hända i rollspel? Jag spelar inte själv med dessa verktyg runt spelbordet, men har inga som helst problem att se behovet av dem. Generellt är vi människor ganska kassa på att värdera vår förmåga att vara inkännande och förstående för andra. Inte för att vi är taskiga eller onda. Utan för att kommunikation, relationer och samvaro är ganska svårt att navigera. Missförstå mig rätt, ingen dör av att missförstånd uppstår och gränser övrrträds ibland om vi följer upp och lär av det som hände. Är ju lite så relationer stärks. Men att tillhandahålla verktyg för att undvika det i en aktivitet som rollspel kan ju knappast ses som något negativt för de som har behovet? Jag förstår verkligen inte motståndet.

 

[Vitulv]

Just det är visserligen, så vitt jag har förstått, något som snarare kommer sig av att undvika algoritmisk bortsortering och demonetarisering. Så folk använder det även när de inte vill, för annars ser ingen vad de postar.

Absolut, men den algoritmiska bortsorteringen existerar av moraliserande skäl. Man vill skydda folk fån obsceniteter (om än av varumärkesskäl snarare än av någon särskild omtanke om användarna).

 

[Hägerstrand]

Används inte verktygen för att ta bort eller tona ner ämnen som kan väcka obehag för någon kring bordet?

De används för att ta bort eller tona ner saker som förstör spelupplevelsen för någon kring bordet, så att man kan vara trygg med att inkludera innehåll som väcker obehag.

 

[entomophobiac]

Är det så du jobbat med säkerhetsverktyg? I så fall kan jag fatta aversionen, men det är rätt långt ifrån hur det använts i något spel jag deltagit i.

Inte vad jag skrev. Jag tycker däremot att det ofta är hur samtalet låter kring det. Jag har (än så länge) inte upplevt de problem som diskuteras, så säkerhetsverktyg har inte behövts. Men det är ju delvis för att jag nästan uteslutande spelar med folk jag känner och som känner mig.

Det jag snarare fiskar efter är att, om vi måste samtala om vad som eventuellt kan förekomma i det vi spelar och dra linjer i förväg, så tycker jag det förstör lite.

Med det sagt har jag exakt ingen åsikt om att andra använder verktygen.

 

[Franz]

Om man trillar utan säkerhetslina så slår man dock ihjäl sig. Så jag tycker jämförelsen haltar lite.

Jag menade naturligtvis inte att det var livsfarligt att spela rollspel utan säkerhetsverktyg, utan att säkerhetsverktyg kan få vissa personer att göra saker som de annars inte hade vågat, vilket jag tycker är en bra sak.

 

[Lukas]

Är inte trygga rum där inget obehagligt får förekomma också en form av terapi?

Jag tycker det är självklart att vara följsam och lyhörd för att alla kring bordet ska få en bra upplevelse. Det behövs inga externa verktyg för det.

Jag använder inte säkerhetsåtgärder för att stoppa obehagliga ämnen, tvärt om upplever jagt den möjliggör dem.

Min personliga uppfattning är att folk är mer benägna att acceptera obehag om de vet att det kan stoppa det om det går för långt.
Det får folk att våga mer för de känner sig i kontroll i situationen.

Det är egentligen allt jag vill, att folk ska känna sig säkra, speciellt när de känner ett obehag.

 

[Lukas]

Används inte verktygen för att ta bort eller tona ner ämnen som kan väcka obehag för någon kring bordet?

Det mer som en handbroms när man känner att man tappat kontrollen.

Om alla känner sig säkra och känner att obehaget fortfarande inte förtär det roliga så är det bara att gasa på.
Om man har fungerande bromsar vågar en del köra lite snabbare än de hade gjort utan.

 

[Hägerstrand]

Jag tycker däremot att det ofta är hur samtalet låter kring det.

Jo, jag håller med om att det låter så. Jag tycker bara att det enbart låter så från folk som aldrig använt ett säkerhetsverktyg, vilket den här tråden är ett rätt bra exempel på.

Ingen av de som sagt att de använder säkerhetsverktyg i sitt spelande har sagt att de gör det genom att flagga för allt som kan dyka upp som potentiellt kan vara stötande, men väldigt många som ifrågasätter säkerhetsverktyg påstår att det är vad som händer. Det verkar hittills aldrig varit baserat på egen erfarenhet.

 

[Rangertheman]

Jag tänker att uppenbarligen behövs det. De finns av en anledning. Att somliga inte behöver dem, betyder inte att de inte behövs. Finns ju flera exempel, från mitt eget liv, där gränser passerats av människor som är vettiga och sunda. Saker som förmodligen hade kunnat förhindras med rätt verktyg. Sen är det en del av livet att möta obehag, det säger jag inget om. Men om folk som står oss nära kan göra grova övertramp i miljöer som ska vara tryggare än rollspel, varför skulle inte samma sak kunna hända i rollspel? Jag spelar inte själv med dessa verktyg runt spelbordet, men har inga som helst problem att se behovet av dem. Generellt är vi människor ganska kassa på att värdera vår förmåga att vara inkännande och förstående för andra. Inte för att vi är taskiga eller onda. Utan för att kommunikation, relationer och samvaro är ganska svårt att navigera. Missförstå mig rätt, ingen dör av att missförstånd uppstår och gränser övrrträds ibland om vi följer upp och lär av det som hände. Är ju lite så relationer stärks. Men att tillhandahålla verktyg för att undvika det i en aktivitet som rollspel kan ju knappast ses som något negativt för de som har behovet? Jag förstår verkligen inte motståndet.

Men är till exempel lines and veils rätt verktyg? Eller är de i bästa fall en falsk trygghet och i sämsta fall, att inleda rollspelspasset med att blotta sina trauman?

Rollspel skiljer sig ju egentligen inte från resten av livet. Det är väl ingen som inleder en middag eller en fest med att diskutera linjer och slöjor och vilka ämnen som inte får diskuteras och vad som ska tonas ner? Eller som lägger ut X-kort på middagsbordet? Men om tallrikar och bestick byts ut mot rollformulär och tärningar, då ska man plötsligt ha särskilda verktyg.

 

[RasmusL]

De används för att ta bort eller tona ner saker som förstör spelupplevelsen för någon kring bordet, så att man kan vara trygg med att inkludera innehåll som väcker obehag.

Ja, vi säger ju typ samma, men jag vill nog lägga vikten vid att det möjliggör spel på teman som skulle kunna vara känsliga. Det här kommer väl AFAIK mer från lajv och kanske ursprung från bdsm från början, som ju är mer kontaktsporter än lajv, men det är klart att det går att göra varandra illa med ord också även om det inte är lika glasklart hur det går till. Det är kanske där det blir lite haltande, liksom om du håller på att strypa ut mig så är det en ganska tydlig gräns där jag vill säga "hit men inte längre" och konsekvenserna är väldigt påtagliga, men inte helt lätt att hitta parallellen i ett samtal. Verktyg har för mig använts sällan runt spelbordet, oftare på lajv och oftare i andra sammanhang, just för att det fysiska blir så påtagligt. Men. Att de finns där öppnar samtalet, och gjort rätt tycker jag att det kan bli bra diskussion utan självcensur, snarare att det ger alibi att censurera mindre.