Invasiva monster och andra rester

Mogger

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
19,413
Location
Ereb Altor
Är inte det här något som rollspel helt har missat? I fantasysettings (och andra) har vi alltid dekadenta furstar och glömda högkulturer, men vi har också monster och vandöda. Vilka fysiska och (van)levande rester av dessa finns kvar?

Jag tänker naturligvis på Pablo Escobars flodhästar, men vilka motsvarigheter kan vi hitta på? Bästa bidrag kommer skrivas in i en Ereb Altor-bok framöver!

Själv tänkte jag en straffkoloni av odöda som, för att i evighet straffa ogärningsmän (också ett närmast glömt ord f.ö), murats in i något hålrum som några ohälsosamt nyfikna äventyrare naturligvis knackar upp en öppning mot, i jakt på vad de tror är skatter.

Vad har vi mer för oväntade effekter av gärningar som verkar vara en bra/kul idé som visar sig vara rätt kassa...
 
Mogger said:
Själv tänkte jag en straffkoloni av odöda som, för att i evighet straffa ogärningsmän (också ett närmast glömt ord f.ö), murats in i något hålrum som några ohälsosamt nyfikna äventyrare naturligvis knackar upp en öppning mot, i jakt på vad de tror är skatter.
Click to expand...
Får nog bli en dunge av det!
 
Problemet med invasiva monster är att grundfaunan i de flesta rollspel är jävligt konstig till att börja med. Det är nog inte så många spelare som tar något större intryck om de inser att det här rostmonstret, den här neo-otyughen, egentligen hör hemma på den södra kontinenten. För de har ingen aning om huruvida monstren de slogs med på förra spelmötet var endemiska eller ej. "Ursäkta mig, alla ni kobolder här, är ni infödda eller invandrare? Firar ni midsommar?"
 
mrund said:
Problemet med invasiva monster är att grundfaunan i de flesta rollspel är jävligt konstig till att börja med. Det är nog inte så många spelare som tar något större intryck om de inser att det här rostmonstret, den här neo-otyughen, egentligen hör hemma på den södra kontinenten. För de har ingen aning om huruvida monstren de slogs med på förra spelmötet var endemiska eller ej. "Ursäkta mig, alla ni kobolder här, är ni infödda eller invandrare? Firar ni midsommar?"
Click to expand...
Det får man ju beskriva i texten och låta RP uppleva genom det som sker i spel, bybor som beklagar sig, gamla texter etc. Du angriper problemet från fel håll alltså.

Jag brukar f.ö ta setting på allvar. Det finns oftast en orsak bakom det jag skriver/etablerar i spel. Det är iaf premissen för tråden.
 
Något gammalt magi-epik-unik-förbannelse som omvandlar ett folk (eller armé) till en skog. De lever vidare som en skog, de förökar sig som träd. Men de lever, tänker som folket de var (bara långsamt och under längre tid).

På vilket sätt påverkar detta skogen? Utseendet. Trädorten. Vad händer om man hugger ett träd? Vad gör skogen? Hur ter sig träet från det nedhuggna. Är saven som blod?
 
Det bor sjöjungfrur i stadens kloaker.
De är där sedan köpmannen Radukar "Steppkungen" Alpaskin hade "Prydnadsnajader" i sitt Residens. En natt mördades han av de fånga sjöjungfruerna som sedan flydde ned i kloakerna. Man skulle tro att de skulle fort lämnat dess illaluktande tunnlar, men området runtomkring staden (brist på vattendrag, kallt klimat eller fel salthalt på vattnet) gör att de valt att stanna.
Det finns historier om att man sena nätter kan se hur berusade nattvandrare lockas till rännstensbrunnar av deras locksång och dras ned i mörkret.
 
Druider i D&D kan ju bara ta formen av naturliga djur och inte onaturliga monster som inte är från naturen. Så de kan tex inte bli Ugglebjörnar.

Så ugglebjörnen är ett bra exempel!
 
Quadrante said:
Något gammalt magi-epik-unik-förbannelse som omvandlar ett folk (eller armé) till en skog. De lever vidare som en skog, de förökar sig som träd. Men de lever, tänker som folket de var (bara långsamt och under längre tid).

På vilket sätt påverkar detta skogen? Utseendet. Trädorten. Vad händer om man hugger ett träd? Vad gör skogen? Hur ter sig träet från det nedhuggna. Är saven som blod?
Click to expand...
Invasiva enter! Kul! Rotsystem goes fantasy!
 
Den onde Trollkarlen Ghistulac la en förbannelse att alla i hans fästning skulle tjäna honom även efter döden. I många år satte han skräck i de omgivande städerna, tills en här av modiga krigare belägrade fästningen och brände ned den till grunden. Ghistulac förintades i den renande elden men innan dess så skickade han iväg fästningens alla vandöda brevduvor.

När Ghistulac besegrades så försvann också hans kontroll över de odöda fåglarna och de återgick till att bete sig som duvor gör mest. Nu kan de ses i flock emigrera över landet. Var gång de skådas så ses det som ett dåligt omen, men det finns de som säger att Ghistulac skickade med magiska hemligheter, dyrbara klenoder eller gåtfulla meddelanden med duvorna. Man har också sett att några fåglar fortfarande har små bronskapslar runt sina skelettben, så någon sanning kanske det finns i ryktena.
 
Skogen Grönblade i Opalbergen.
Om en dryads skog huggs ned så dör de oftast. Men i vissa fall kan de fallnande naturandarna gå i dvala i den kådrika kärnan av ett träd för att vakna igen om trädet kan åter gro.

När kung Visantius högg ned hela Nidarskogen för att beväpna sin arme mot dvärgarna i Opalbergen hände precis detta. När armén tågat upp i berget och den första sammandrabbningen skedde så vaknade dryaderna som sov i människornas spjut och sköldar så fort virket kom i kontakt med spillt blod. Medan spjutet och sköldarna hastigt slog rot så slet de ursinnigt dryaderna sönder soldaterna från båda sidor i kriget. När allt var över stod där en ny grön skog, mitt i det frusna passet. Dryaderna vaktar den vaksamt och gör slut på alla som närmar sig, av rädsla att bli av med sina hem igen.
 
Mogger said:
Själv tänkte jag en straffkoloni av odöda som, för att i evighet straffa ogärningsmän (också ett närmast glömt ord f.ö), murats in i något hålrum som några ohälsosamt nyfikna äventyrare naturligvis knackar upp en öppning mot, i jakt på vad de tror är skatter.
Click to expand...
Det rollspelet finns.
bullypulpitgames.com

The Skeletons

Years fly by like dead leaves. Everything is darkness. Everything is silence. You stand vigilant before the sarcophagus without thought or breath-such is your compulsion. You do not remember your name and still you watch. The flesh has fallen off your bones and still you watch. And then one day...
bullypulpitgames.com bullypulpitgames.com
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top