<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">Titta nu vem det är som har fördomar </div></div>
Att de tränas är det väl för höge farao ingen som kan säga emot?
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Personligen tycker jag att dikotomin manligt/kvinnligt blir som intressantast när kvinnorna inte är våp, utan starka individer som vågar och förmår uttrycka sina "kvinnliga" personlighetsdrag. Titta t.ex. på Beto Hernandez' "Palomar"-serier. Idel starka kvinnliga huvudpersoner... men de är fortfarande kvinnliga huvudpersoner.
</div></div>
I mina ögon är båda ungefär lika intressanta; alltså inte särdeles. Jag ser inget egenvärde i kvinligheten.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Stereotyperna är förstås i allra högsta grad verkliga. Det man kan diskutera är väl i vilken mån de svarar mot några verkliga egenskaper hos kvinnor och män. Och i vilken mån egenskaperna beror på stereotyperna eller vice versa.
</div></div>
Vem är det nu som leker med semantiken?
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Men så länge stereotyperna finns, och påverkar vårt sätt att tänka kring manligt och kvinnligt, så tycker jag de är värda att behandlas i rollspel.
</div></div>
Absolut. Om du hade läst hela mitt inlägg så hade du sett att jag ansåg att det sätt på vilket karaktärer förhåller sig till sin könsstereotyp kan vara relevant, samt att kön/genus är en dimension av många, alltså inget som bör vara alltför mycket i fokus om man eftersträvar trovärdiga, mångdimensionella karaktärer.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Och även givet att du menade "genus är en makstruktur" -- och även givet att du har rätt -- so what? Varför är inte maktstrukturer intressanta att skildra i rollspel? Oavsett om de är organiserade över en sexuell, etnisk eller ekonomisk skiljelinje? Du kanske inte vill snöa in på det, men det är ju bara dina personliga preferenser som talar.
</div></div>
Vems preferenser skulle jag annars tala för? Dina?
Sedan är ju jag inte alls inne på tanken att "skildra" saker i rollspel, åtminstone inte som nåtslags självklarhet. Inte mer än saker "skildras" när jag i verkligheten upplever dem.
Så jovisst, maktstrukturer bör finnas med - men att i första hand definiera kvinnor som just kvinnor och först därefter som människor eller utifrån intresse, klass, etnicitet etc tycker jag är minst sagt skumt. Det är lite som de där tokarna som menar att vi alla skulle bli "som kloner" om man eliminerade genusskillnaderna. Kvinnliga rollspelare har betydligt mer gemensamt med manliga dito än med kvinnliga hästtjejer eller hårdrocksbrudar, liksom.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Jag är inte intresserad av att förändra världen med mitt rollspelande
</div></div>
Jag är ute efter att skildra den, vilket är samma sak som att förändra den.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
, och om jag förintar könsskillnader i mina rollspel så kommer det inte att påverka könsskillnader i verkligheten. Då tycker jag det är intressantare att hålla upp rollspelet som en spegel mot den verklighet som finns. Utforska, snarare än att förneka. </div></div>
Problemet är att om du inbillar dig att din spegel kommer att vara rättvisande, så är du ute på djupt vatten. Jag vill också spegla verkligheten, men jag ser en annan verklighet än den du ser. I min verklighet är folk först och främst definierade av sin uppväxt och sin klass och sina intressen, inte av sitt kön...
Den som skildrar verkligheten, skapar också verkligheten.
Att de tränas är det väl för höge farao ingen som kan säga emot?
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Personligen tycker jag att dikotomin manligt/kvinnligt blir som intressantast när kvinnorna inte är våp, utan starka individer som vågar och förmår uttrycka sina "kvinnliga" personlighetsdrag. Titta t.ex. på Beto Hernandez' "Palomar"-serier. Idel starka kvinnliga huvudpersoner... men de är fortfarande kvinnliga huvudpersoner.
</div></div>
I mina ögon är båda ungefär lika intressanta; alltså inte särdeles. Jag ser inget egenvärde i kvinligheten.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Stereotyperna är förstås i allra högsta grad verkliga. Det man kan diskutera är väl i vilken mån de svarar mot några verkliga egenskaper hos kvinnor och män. Och i vilken mån egenskaperna beror på stereotyperna eller vice versa.
</div></div>
Vem är det nu som leker med semantiken?
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Men så länge stereotyperna finns, och påverkar vårt sätt att tänka kring manligt och kvinnligt, så tycker jag de är värda att behandlas i rollspel.
</div></div>
Absolut. Om du hade läst hela mitt inlägg så hade du sett att jag ansåg att det sätt på vilket karaktärer förhåller sig till sin könsstereotyp kan vara relevant, samt att kön/genus är en dimension av många, alltså inget som bör vara alltför mycket i fokus om man eftersträvar trovärdiga, mångdimensionella karaktärer.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Och även givet att du menade "genus är en makstruktur" -- och även givet att du har rätt -- so what? Varför är inte maktstrukturer intressanta att skildra i rollspel? Oavsett om de är organiserade över en sexuell, etnisk eller ekonomisk skiljelinje? Du kanske inte vill snöa in på det, men det är ju bara dina personliga preferenser som talar.
</div></div>
Vems preferenser skulle jag annars tala för? Dina?
Sedan är ju jag inte alls inne på tanken att "skildra" saker i rollspel, åtminstone inte som nåtslags självklarhet. Inte mer än saker "skildras" när jag i verkligheten upplever dem.
Så jovisst, maktstrukturer bör finnas med - men att i första hand definiera kvinnor som just kvinnor och först därefter som människor eller utifrån intresse, klass, etnicitet etc tycker jag är minst sagt skumt. Det är lite som de där tokarna som menar att vi alla skulle bli "som kloner" om man eliminerade genusskillnaderna. Kvinnliga rollspelare har betydligt mer gemensamt med manliga dito än med kvinnliga hästtjejer eller hårdrocksbrudar, liksom.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
Jag är inte intresserad av att förändra världen med mitt rollspelande
</div></div>
Jag är ute efter att skildra den, vilket är samma sak som att förändra den.
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Citerat av: Dnalor</div><div class="ubbcode-body">
, och om jag förintar könsskillnader i mina rollspel så kommer det inte att påverka könsskillnader i verkligheten. Då tycker jag det är intressantare att hålla upp rollspelet som en spegel mot den verklighet som finns. Utforska, snarare än att förneka. </div></div>
Problemet är att om du inbillar dig att din spegel kommer att vara rättvisande, så är du ute på djupt vatten. Jag vill också spegla verkligheten, men jag ser en annan verklighet än den du ser. I min verklighet är folk först och främst definierade av sin uppväxt och sin klass och sina intressen, inte av sitt kön...
Den som skildrar verkligheten, skapar också verkligheten.