Idag har jag spelat...

Igår SL:ade jag Into the Odd-hacket Into the Open igen, för en blandad grupp i Öppet Rollspel (olika SL, dungar o grupp varje vecka). Tre djärva äventyrare utforskade Alraifas gravkammare, och återvände minus varsitt ringfinger, men med scrolls, klingande mynt, och märkliga föremål! Bland annat en Karakoss-box med psykedeliska psykos-salamandrar i, och en liten silvertub med tänder, som kan frammana en hemsk svart ulv som försvarar en.
 
Igår påbörjade vi ett testspel av introäventyret i Lönnmördare! Det var kul.

En kattling-lönnmördare och en råttling-kunskapare är utsända att finna bevis för en konspiration mellan en adelsfamilj och en utländsk makt som tänker göra ett väpnat övertagande över makten i regionen. För att hitta bevis nästlade de sig in hos besättningen till den utländska diplomatens skepp, söp dem under bordet och lyckades få information nog för att de skulle våga sig på att bryta sig in på skeppet och leta vidare där.
 
Idag har jag och vår 11-åring spelat en session Mutant År Noll. Skapade en ark av skolan han går på och sen blev det lite zonfärd till en strandad oljerigg där det lootades spikpistol, chockbatong och Edens Id-kort. En död zongast senare återvände han till arken för att öppna ett fornskrotbolag. Eventuellt kommer lillasyster haka på som skrotskalle nästa omgång.
 
Last edited:
Första spelpasset Dolmenwood. Jag spelar en mänsklig riddare (nåja, väpnare än så länge), mina färdkamrater är en grimalkin-magiker (mystisk trollkatt från fériket), en mossling-jägare (liten mossbevuxen figur) och vår hench getmanskrigaren. Vi anländer till Dolmenwood söderifrån med målet att hjälpa kyrkan att återta gamla helgedomar och reliker.
På vägen passerar vi en bondgård där en fantastisk djurkör av skönsjungande katter, möss och hermeliner kan beskådas. Väldigt fint (vi lägger också märke till en tavla med mystiskt motiv som hänger något undangömd, får se om det blir relevant senare).
I en liten stad vid skogens rand blir vi anlitade att leta reda på en ung man som försvunnit vid en gammal borgruin varifrån mystisk musik hörts. I ruinen finner vi några berusade getmän (onda krumhornade typer) som sitter vakt, men de dricker sig berusade och vi smyger in när de somnat. Nere i borgens källare finner vi en stor tvehövdad tupp (!) som vi lyckas ta livet av innan den hinner varsko någon om vår närvaro. Sen var vi tyvärr tvungna att bryta, men det var en trevlig inledning.
 
Last edited:
Gårdagens pass i ToR var en nagelbitare!
Vi fortsatte vår undersökning av Fornosts ruiner och fann det gamla kungliga observatoriet och biblioteket (varifrån vi räddade några skriftrullar om kungarikets sista dagar). Påfrestningarna från otrevliga konkurrerande skattletare och de vålnader som hemsöker platsen om natten gjorde att vi började diskutera att avsluta expeditionen och återvända hem till Bree. Men tillslut bestämde vi oss för att först försöka finna klarhet i mysteriet med det sjungande alvspöket.
Det hela slutade med att vi lyckades återförena två älskande alvkvinnor som skiljts åt vid slaget om Fornost och skänka frid till såväl de levande som de döda. Vi körde combat och council parallellt där vi runda för runda kämpade för att hålla stånd mot de rasande och hatiska gastarna samtidigt som vi försökte tala alvspöket till rätta och få henne att släppa greppet om sitt trauma. Perry från Bree blev illa skadad och slogs medvetslös och alven Moriel lyckades endast undvika att drabbas av vansinne genom att omvandla sin förtvivlan till ett shadow scar innan hoben Robbin tillslut lyckades nå fram till alvspöket och få henne att se att hennes älskade stod framför henne. Det var bara på det sista council-tärningsslaget som vi slutligen vann och det gav en genuin glädje och lättnad.
Trots att jag inte är någon Tolkien-fantast får jag erkänna att The One Ring är ett himla bra spel.
 
En lugn morgon vid lägerelden:
Idag körde vi DoD23 å vid lägereldsfrukosten i djupa skogen så rusade vår stridsanka efter en jättespindel denne fått span på. Spindeln hade en stackars svartalf i sin fångst å det bidde en kaotisk strid med stora spindelmonstret samtidigt som en krigare ville döda svartalfen vilket resulterade i att alla började hugga mot varandra och vår dvärgmagiker som dubbelfumlat loss med total minnesförlust random skickade eldblixar mot oss hit å dit. Svärd svingades åt alla håll, stavar bankades å fälldes, pilar sänkte andra om och om igen samtidigt som RP, spindlar, svartalf å skog brann överallt…sen lommade vi blåslagna tillbaks å käka frukost å planerade dagens äventyrande😇
 
Det blev ett förmiddagspass för ovanlighetens skulle, i Symbaroum. Efter en strid som verkade farlig, men blev busenkel har vi nu kommit till en extremt farlig plats. Korruptionen ligger mycket tung över platsen, och för den som inte är stark nog riskerar den att permanentas.
 
182. Death on Dartmoor (Rippers). Kul att få komma igång med gäjmandet igen efter semestern. Läskigt spännande ute på den engelska landsbygden.
 
Jag kommenterar inte här varje gång jag spelar något, men jag har nyligen gjort ett genombrott.
De senaste månaderna har jag kört 7 spelmöten av Mutant: År Noll, och nu förstår jag äntligen hur man spelleder en sandlåda!
Det intressanta är att Svärdets Sång, trots att det är ett senare utvecklat spel, helt misslyckades med att lära mig det...
 
Jag kollade efter och det står inget uttryckligen i trådstarten att det nyspelade spelet i fråga måste vara ett rollspel så därför vill jag rapportera att jag just spelat Axis & Allies: Europe (den gamla utgåvan från 1999). Jag har sedan tidigare den senaste utgåvan, Axis & Allies: Europe 1940 från 2010, men det här var den första gången jag testade originalet.

Och trots att det i princip är samma spel, om samma konflikt och med i stort sätt samma regler så var det en helt annan spelupplevelse. Det har lagts till/tagits bort ett par viktiga regeldetaljer som helt förändrar känslan. Sedan bara det att den nya utgåvans startdatum är förlagd till ett år tidigare än den gamla, vilket får till följd att alla spelare inte är i krig med varandra när spelet börjar, samt att det finns två spelbara nationer som inte existerade i den gamla utgåvan, ger känslan av ett helt annat spel.

Vilken föredrar jag? Jag hade kul när jag spelade den gamla utgåvan och är inte främmande för att spela den igen men om jag får välja så spelar jag hellre den från 2010. Det dels av helt ytliga skäl, som att den nya utgåvan har större och snyggare spelplan, fler och bättre komponenter och större "Wow!"-känsla när man öppnar lådan, men även för att jag tycker att de regelskillnader som finns i stort sätt alla är till den nya utgåvans fördel.
 
Igår kväll sittning nr 2 med den regelagnostiska kampanjmodulen Hot Springs Island. Reglerna var nominellt Drakar och Demoner 1985, men de kom inte i spel så mycket. Viktigast var ett par tärningsslag för besvärjelser för att få loss en havsnymf ur en gammal väggmålning.
 
183. Thieves in the forest (D&D). Banditgänget som gjorde det surt för resenärer och handelsmän fick smaka på kallt stål. Tärningarna var med spelarna och äventyret blev som en söndagspromenad.

184. Stenhjärta (Trudvang). Detta äventyr var långt ifrån en söndagspromenad. Stort, farligt samt en del klurigheter. Mycket bra stämning i äventyret och fina bilder. Det var riktigt kul att spela. Näst på tur är del 2 i Ödesprofetiorna (som jag tror serien heter.)
 
I fredags: Dolmenwood. Vi fritar den försvunne unge mannen från de krumhornade bockmännen i borgruinen och återför honom till sina föräldrar i stan. Prästen i staden vill att vi finner och återställer en liten helgedom. Innan vi tar oss an det tänker vi jaga iväg de kvarvarande krumhorningarna och undersöka borgens källare mer utförligt.
 
terje said:
I fredags: Dolmenwood. Vi fritar den försvunne unge mannen från de krumhornade bockmännen i borgruinen och återför honom till sina föräldrar i stan. Prästen i staden vill att vi finner och återställer en liten helgedom. Innan vi tar oss an det tänker vi jaga iväg de kvarvarande krumhorningarna och undersöka borgens källare mer utförligt.
Click to expand...

"Krumhorning" är den bästa översättningen till svenska av ordet "beastmen" någonsin!

Vilket system spelar ni?
 
Skarpskytten said:
"Krumhorning" är den bästa översättningen till svenska av ordet "beastmen" någonsin!

Vilket system spelar ni?
Click to expand...
Dolmenwood bygger på Basic D&D (det började som en spelvärld beskriven i fanzinet Wormskin, men kickstartades som eget spel).

Ett av de vanliga folkslagen i spelvärlden är bockmän, "breggles". De är helt vanligt hederligt folk, min hench / standardbärare är en sån. Men det verkar vara skillnad på olika slags bockmän beroende på om de har raka eller krumma horn, krumhorningarna verkar alla ha kaotisk alignment medan vanliga breggles är som folk är mest.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top