I Sinkadus om Dungeons & Dragons

zo0ok

Veteran
Joined
Sep 13, 2020
Messages
195
I en annan tråd uppstod frågan om Dungeons & Dragons ganska genomgående beskrivits negativt i Sinkadus när det begav sig.

Jag laddade ner Sinkadus (1-39) och gjorde en snabb genomläsning, snabb sammanfattning, och snabb analys?

Vad tänker ni?

 

Mekanurg

Blå eminens
Joined
May 17, 2000
Messages
6,287
Location
Port Kad, The Rim
[AD&D] Detta är den mest populära versionen av det första rollspelet någonsin. Spelet omfattar idag åtta tjocka böcker ofta skrivna på halvdålig engelska. I dessa kan man finna regler för det mesta en rollperson kan råka ut för. Spelets problem är ett rätt trist stridssystem och att man bara konstruerar sin rollperson efter strikta mallar. Det märks att det var det första rollspelet; efterföljarna har lärt sig av AD&Ds misstag. AD&Ds starka sida är att det finns mycket gott om moduler och äventyr till spelet; få har råd att köpa alla.​

Det här var min ärliga betygsättning av AD&D i mitten av 1980-talet, grundad i mycket AD&D-spelande i Göteborg kring 1980. Jag står fast vid denna åsikt än idag.

De flesta av svaren i brevspalten skrevs av Olle och uttrycker hans syn på saken.
 

zo0ok

Veteran
Joined
Sep 13, 2020
Messages
195
Det här var min ärliga betygsättning av AD&D i mitten av 1980-talet, grundad i mycket AD&D-spelande i Göteborg kring 1980. Jag står fast vid denna åsikt än idag.
Det är ju Sinkadus #15, hösten 1988. ADD 1e var 10 år då, och ADD2e var fortfarande något år bort. Så jag har viss förståelse för att ADD inte var som mest attraktivt vid den tidpunkten.
 

svumpyn

Restless Lorekeeper
Joined
Feb 9, 2008
Messages
314
Location
Örebro
Jag läste igenom inlägget och det jag reagerade på var tonen. Tonen målade inte upp den som stod i försvar för de svenska rollspelen i särskilt god dager då det mest handlade om att slå ned på D&D utan att egentligen lyfta fram vad som var så bra med det svenska DoD. Känns som att argumenten främst byggde på känsla och fördomar vilket hindrade en argumentation om spelens olika styrkor.

Spännande läsning dock och helt klart något att hämta lärdomar ifrån, särskilt utifrån ett perspektiv av hur en inte ska föra sig i en argumentation om den ska tas på alvar.
 

svumpyn

Restless Lorekeeper
Joined
Feb 9, 2008
Messages
314
Location
Örebro
Slutsatsen du drar vill jag kommentera lite. Just att vi inte kan acceptera olikheter i smak går igen i flera hobbys men är påtaglig i rollspelshobbyn såväl i Sverige som i andra delar av världen utifrån vad jag har upplevt. Jag ser tämligen ofta hur diskussioner om vad folk föredrar att spela eller inte spela slutar i hårda ord mot varandra istället för en nyfikenhet på varandras preferenser och orsaken bakom att en person föredrar ett visst rollspel.

Jag har mer än en gång sett hur en diskussion börjar med att två spelare diskuterar vilka spel de gillar och varför för att sluta i kommentarer om vilken idiot den ene eller den andre är som inte fattar hur mycket bättre den egna preferensen är. Det är som att det finns en föreställning att om jag inte slår ned på andras preferenser så sviker jag det rollspel jag själv uppskattar och föredrar.
 

Skarpskytten

Urgammal drake
Joined
May 18, 2007
Messages
2,103
Location
Växjö
Vad tänker ni?
Jag tänkte göra en ordentlig analys, men håller på att jobba ihjäl mig (det är därför jag sitter vi den här datorn) så det blir i alla fall inte i det närmaste.

Bra intiativ, jag ska följa tråden.
 

Theo

Veteran
Joined
Nov 20, 2017
Messages
165
Ett av de intressantaste exemplen IMO är ett som inte tas upp i den där framställningen och kanske det tidigaste, i Brevspalten i nr 9. Det är en rätt lång insändare av Björn Hellqvist som inte bara berör D&D, så det är delvis lite OT, men den är historiskt intressant nog att citeras med svar i sin helhet.

Björn Hellqvist said:
I Sinkadus nummer 8, sidan 4, beklagade sig Fredrik Malmberg över icke-Äventyrsspelsfans attityd mot Äventyrsspel och spelarna av företagets produkter. Fredrik spekulerade i orsakerna till denna attityd; bland annat "snobbismen". Jag kan hålla med om att det finns spelare, som känner sig "kränkta" av populariseringen av rollspel. Men det finns fler orsaker till den negativa attityden, och de är Äventyrsspels egna misstag. Låt mig nämna:

1) Kopplingen Drakar och Demoner - Dungeons & Dragons. Valet av namn gjorde att många trodde att det rörde sig om en översättning av det välkända amerikanska rollspelet. Inte blev det bättre när ni gav ut Expert-lådan. Namnet stärkte ytterligare nämnda koppling: som bekant heter fortsättningen på D&D Dungeons & Dragons Expert.

2) Utgivningen av "Monstret som slukade Stockholm" och "Drakskatten". Båda spelen var i det närmaste direkta plagiat av de båda TSR-spelen "The creature that ate Sheboygan" och "Dungeon", utan att ta hänsyn till copyright, mm.

3) Er tidigare marknadsföring. I mångas ögon riktade den sig till spelare i nedre tonåren, och betonade häftighet och effekter. Era annonser har blivit bättre, det medges, men intrycket från förr består.

Ovannämnda exempel, plus ett antal andra orsaker har gjort att ert företag betraktas med misstänksamhet. Tyvärr yttrar sig detta i att spelarna av era produkter betraktas som oseriösa, vilket ju är mycket olyckligt, när det egentligen är er image som folk retar sig på.

Vidare nämnde Fredrik att en del av "snobbismen" ligger i att bara använda engelskspråkiga regler. Må så vara att det kan ligga viss status i att behärska dessa, men ärligt talat, Fredrik: kan inte orsaken till övergången bero på ett betydligt större utbud än det svenska? När det gäller det där med affärsmän, tror jag att många är oroliga för att Äventyrsspel i kombination med Target Games och Tradition vill ha monopol på den svenska marknaden. I och med att den svenska marknaden är relativt liten är hobbyutövarna rädda för likriktning och brist på konkurrens. På det hela taget tycker jag att Äventyrsspel ska tänka på det ansvar en ledande tillverkare bör visa. Oavsett hur gott uppsåt ni tycker er ha, så slår era misstag tillbaka på er och. tyvärr, era kunder.

Björn Hellqvist
Fredrik Malmberg svarar själv:

Fredrik Malmberg said:
Det där lät ju inte alltför muntert, men eftersom mycket här i livet beror på vilken utsiktspunkt man har, och att vi anser att det är svårt att bilda sig en korrekt uppfattning om olika förhållanden utan alla fakta till hands, ska vi försöka ge dig vår syn på saken.

1) När vi arbetade med Drakar & Demoner under 1981 så menade vi det mer som en introduktion till rollspel änett komplett spel. TSR, som ger ut Dungeons & Dragons, har numera en enorm draghjälp av att vårt spel lanserats under ett namn som liknar deras. Att döpa vår andra låda till Expert
passar utmärkt, för det talar om precis vad lådan är för någonting. Vi kan inte ta hänsyn till att en speltillverkare borta i Amerika har ett liknande namn på en av sina produkter när den inte marknadsförs på svenska. Mänga andra rollspel har dubbetnamn, jfr, Powers & Perils, Tunnels & Trolls. Eller vad sägs om det allra senaste: Advanced Rune Quest!

2) Jag tror inte att du varken har spelat spelen du nämner eller känner till copyrightlagar. Monstret som slukade Stockholm har ingenting gemensamt med Creature that ate Sheboygan förutom ämnet och en del likheter som är ofrånkomliga mellan spel på samma teman. Ämnet är ju klassiska japanska skräckfilmer och förutom brädspel har det ju gjorts ex. dataspel (Crush Crumble & Chomp, Movie Monster m fl). Alla påminner om varandra. Drakskatten och Dungeon påminner också om varandra, på samma sätt som RuneQuest och Dungeons & Dragons, och hundra andra fantasy-rollspel. Är de också plagiat av varandra, eller olika spelkonstruktörers syn på samma ämne?

3) 85% av våra kunder är mellan 13 och 17 år. Det vore dumt av oss om vår marknadsföring inte vände sig till vår kundkrets. Jag anser att våra annonser står sig bra i jämförelse med många utländska tillverkares. Games Workshop t ex. Ta en titt på deras annonser i
White Dwarfoch jämför, Björn!

Givetvis finns det och kommer alltid att finnas, mer spel på engelska eftersom den marknaden är oerhört mycket större än den skandinaviska. Men jag hävdar att våra spel är lika bra, i vissa fall bättre än motsvarande engelska. Varför ska man "byta över" — kan man inte spela våra spel menar du? Isåfall har du en väldigt trångsynt uppfattning och jag tvivlar att du tittat närmare på våra spel.

Du är rädd for att vi ska bli ensamma på marknaden. Det står vem som helst fritt att ge ut spel, Björn. Alga är ledande sällskapsspelstillverkare. Ändå
ger vi ut sådana spel. Du håller ju själv, som en av organisatörerna av WettCon, oss borta från er kongress. Vi vill gärna komma dit och visa våra svenska spel, och samtidigt sälja även engelska for att ha råd att komma dit. Men du anser ju att det räcker med att en annan finns där och säljer engelska spel. Vore det inte bra för besökarna, spelarna, med lite konkurrens?

Jag har tagit med ditt brev som ett exempel på att vi får väldigt många insändare som liksom ditt är mer eller mindre missnöjda med oss utan att specifiera varför. Vad menar du med "ett antal andra orsaker" t.ex. Vilka? Vad menar du med att vår image retar upp folk. På vilket sätt? Och hur kan du säga att våra kunder betraktas som oseriösa —jag tycker snarare att de år de mest seriösa och toleranta kunderna!

Du tycker, på det hela taget, att vi ska tänka på ansvaret som en ledande tillverkare bör visa. Ett ovanligt löjligt angrepp. Tycker du kanske att vi ska dra ner vår produktion för att andra ska komma fram?
—Fredrik Malmberg
Det roligaste med allt detta är förstås att Malmberg trettio år senare i intervjuerna som citeras i Äventyrsspel: Bland mutanter, drakar och demoner ger Hellqvist rätt på i stort sett alla punkter och bekräftar den kritik han avfärdade här. Att ta ett namn som liknade D&D var visst till för att surfa på varumärkets popularitet och dra nytta av att folk blandade ihop namnen - de lyckades t ex fördröja utgivningen av D&D på svenska med ett par år genom att lura i Wahlströms, som också var intresserade, att de redan gav ut D&D på svenska. De tidiga brädspelens verkshöjd och originalitet var distinkt tveksam. Äventyrsspel satsade målmedvetet på att ockupera hela den begränsade marknaden och gav ut flera produkter i stort sett enbart för att "muta in" områden så att ingen annan skulle ha utrymme att ge ut något liknande. Etc etc.
 
Last edited:

Theo

Veteran
Joined
Nov 20, 2017
Messages
165
Intressant sammanställning f ö! Men hur vore det att notera skribenternas namn vid citaten? Det gör det mer intressant IMO, både för de fallen då det är namn man känner igen och för att se när det är samma person som skrivit flera saker.
 

Theo

Veteran
Joined
Nov 20, 2017
Messages
165
Förlåt att jag spammar nu, men...

Att i en artikel om Etik jämföra alignment-systemet i D&D med nazisterna (S#18) verkar lite godhetssignallerande (redan i början av 90-talet), och när det kommer från bolaget som sedan släppte Kult (appropå Etik) förefaller det mest vara hyckleri. För egen del har systemet med livsåskådningar i D&D aldrig varit viktigt, men spelets rötter i Moorcook är sådana (S#36).
Det här är ett exempel på att det blir missvisande när man ignorerar vem som skrivit vad. Sammanställningen tycks utgå från att betrakta allt som publiceras i Sinkadus som om en och samma person stod bakom det. Etik-artikeln i Sinkadus nr 18 skrevs t ex av Åke Eldberg, som också var mycket kritisk mot vissa element i Kult, fr a vad han uppfattade som spelets anti-kristna anslag.
 

zo0ok

Veteran
Joined
Sep 13, 2020
Messages
195
Intressant sammanställning f ö! Men hur vore det att notera skribenternas namn vid citaten? Det gör det mer intressant IMO, både för de fallen då det är namn man känner igen och för att se när det är samma person som skrivit flera saker.
Detta från #8 #9 föll bort. Jag satt och läste fram och tillbaka, tog anteckningar och sammanställde. Jag ska nog lägga in, åtminstone valda delar av det.

Angående namn: min avsikt var primärt att skildra vad en vanlig läsare av Sinkadus fick läsa - alltså hur detta kan ha uppfattats av en läsekrets som inte själv är så insatt eller intresserad. Att börja sätta ut namn då, känns betydligt mer utpekande och känsligt. Men alla tidningarna finns för nedladdning för den som vill.
 

zo0ok

Veteran
Joined
Sep 13, 2020
Messages
195
Det här är ett exempel på att det blir missvisande när man ignorerar vem som skrivit vad. Sammanställningen tycks utgå från att betrakta allt som publiceras i Sinkadus som om en och samma person stod bakom det. Etik-artikeln i Sinkadus nr 18 skrevs t ex av Åke Eldberg, som också var mycket kritisk mot vissa element i Kult, fr a vad han uppfattade som spelets anti-kristna anslag.
Intressant! Det kallas också "när den ena handen inte vet vad den andra gör".

Jag är inte alls främmande för att min snabba sammanställning kan behövas förändras eller förbättras för att ge korrekt förståelse av hela situationen!
 

Theo

Veteran
Joined
Nov 20, 2017
Messages
165
Så känsligt är det väl inte 35 år senare. :)

Men visst. Då det begav sig minns jag att jag också reagerade på motstridiga signaler i texter från Äventyrsspel - det var ju i en tid och en ålder då man fortfarande var benägen att betrakta allt de publicerade som helig skrift. ;) Med lite backspegelperspektiv är det lätt att se att det ofta rör sig om olika synsätt (från olika personer) i konflikt.
 

Mekanurg

Blå eminens
Joined
May 17, 2000
Messages
6,287
Location
Port Kad, The Rim
Det här är ett exempel på att det blir missvisande när man ignorerar vem som skrivit vad. Sammanställningen tycks utgå från att betrakta allt som publiceras i Sinkadus som om en och samma person stod bakom det. Etik-artikeln i Sinkadus nr 18 skrevs t ex av Åke Eldberg, som också var mycket kritisk mot vissa element i Kult, fr a vad han uppfattade som spelets anti-kristna anslag.
Jepp. Det fanns ingen strikt redaktionell linje, utan vi skribenter hade stor frihet. Jag behövde, så vitt jag minns, aldrig tumma på mitt samvete i mina texter. Ett viktigt syfte med Sinkadus var att kommunicera med våra kunder och få grepp om vad som gick hem runt om i landet. Marknadsekonomi handlar ju om att producera sådant som kunderna är villiga att lägga pengarna på.
 

Bifur

Veteran
Joined
Dec 28, 2015
Messages
1,986
Vad tänker ni?
Jag vet inte. När något ges så lite utrymme, och det mesta är insändare (varav de flesta rimligen är positivt inställda till vad Äventyrsspel gör) har jag svårt att se det som att beskriva det som genomgående negativt (även om det kanske är rätt i sak).

Det vill säga: för mig som läsare då gav Sinkadus ingen bild alls av DnD.
 

DanielSchenström

Swashbuckler
Joined
Dec 10, 2000
Messages
2,462
Location
Enköping
Utan att ha läst analysen så var det också känslan jag fick. AD&D var kass, att spela rollspel med grader var kass. Den attityden var länge rådande inte bara i Sinkadus utan det jag kunde observera av rollspelssverige ett bra tag efter Sinkadus nedläggning. Rollspel i Sverige ska vara realistiska. Det speglades även på detta forum och kritiken Riotminds fick för sitt första DoD.

Dock ska det sägas att attityden i Sinkadus inte bara är skribenternas och Äventyrsspels, utan även består av insändarbrev och debatter i tidningen. Jag vet inte om analysen tar med det, men på spelklubbssidan där man kan söka nya spelare listades ofta vad man spelade och det skulle vara en fingervisning av hur populära spelen egentligen var.
 

Skarpskytten

Urgammal drake
Joined
May 18, 2007
Messages
2,103
Location
Växjö
Utan att ha läst analysen så var det också känslan jag fick. AD&D var kass, att spela rollspel med grader var kass. Den attityden var länge rådande inte bara i Sinkadus utan det jag kunde observera av rollspelssverige ett bra tag efter Sinkadus nedläggning. Rollspel i Sverige ska vara realistiska. Det speglades även på detta forum och kritiken Riotminds fick för sitt första DoD.
Jag har också noterat det här level-hatet och undrar varifrån det kommer. Kanske är det så att Äventyrsspels roll här inte är så mycket att de spred hat mot DnD utan just att stod för ”realism” och jordnära världar. Deras roll skulle i så fall vara mer indirekt i den svenska DnD-avskyns uppkomst.
 
Last edited:

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
Nov 24, 2000
Messages
9,515
Location
Stockholm
Det vill säga: för mig som läsare då gav Sinkadus ingen bild alls av DnD.
Så känner jag också. Jag läste White Dwarf och Dragon för info om (A)D&D. Tog väl Sinkadus som partsinlaga, så jag brydde mig inte nämnvärt om vad de sa om spel från andra förlag. :)
 

Mekanurg

Blå eminens
Joined
May 17, 2000
Messages
6,287
Location
Port Kad, The Rim
Jag har också noterat det här level-hatet och undrar varifrån det kommer. Kanske är det så att Äventyrsspels roll här inte är så mycket att de spred hat mot DnD utan just att stod för ”realism” och jordnära världar. Deras roll skulle i så fall vara mer indirekt i den svenska DnD-avskyns uppkomst.
Sinkadus handlade om våra spel; det var därför tidningen fanns. Vi ville supporta våra produkter gentemot kunderna. Konkurrenternas produkter ignorerade vi för det mesta och "sprida hat" fanns inte på kartan. Vi drev ett kommersiellt företag med syfte att få många nöjda kunder som ville köpa fler av våra grejer. Uppenbarligen gillade svenska 80-talsgamers våra "jordnära" världar.
 

Leon

Leo carcion
Joined
Mar 8, 2004
Messages
2,973
Jag antar att det gör mig till en BRP-grognard, men jag håller fortfarande med om huvuddragen i 80-talskritiken mot D&D - alignmentsystem, klasser, levels. Det roligaste jag har haft var med Conan d20, men det var nog trots systemet och tack vare settingen.

Jag förstår att folk har grymma spelupplevlser och väldigt välgenomtänkta argument för D&D, och att OSR-vågen har släppt lös en massa kreativ energi (och mycket av det lilla jag har sett verkar riktigt coolt). Men jag har nog aldrig riktigt köpt själva grundpremissen i spelet.
 

Mekanurg

Blå eminens
Joined
May 17, 2000
Messages
6,287
Location
Port Kad, The Rim
Jag antar att det gör mig till en BRP-grognard, men jag håller fortfarande med om huvuddragen i 80-talskritiken mot D&D - alignmentsystem, klasser, levels. Det roligaste jag har haft var med Conan d20, men det var nog trots systemet och tack vare settingen.

Jag förstår att folk har grymma spelupplevlser och väldigt välgenomtänkta argument för D&D, och att OSR-vågen har släppt lös en massa kreativ energi (och mycket av det lilla jag har sett verkar riktigt coolt). Men jag har nog aldrig riktigt köpt själva grundpremissen i spelet.
Jag ogillade classes, levels och alignments redan 1977 -- för mig tre artificiella spelmekaniska bojor. En befrielse som spelledare att gå över till de färdighetsbaserade systemen BRP och Traveller 2D6 under 1978. Så jag har varit en färdighets-grognard i över 40 år. :cool:
 
Top