Nekromanti I min fantasystad finns...

[Arfert]

19. Det gamla badhuset. (Det heter så.) En gammal byggnad i marmor, med varma bassänger, ångbastu och privata badrum. Drivs av de glamorösa tvillingsystrarna Nika och Nena Okari. Här kan folk från alla samhällsskikt mötas, göra affärer, ha sex, utbyta hemligheter. Samt äta diverse rätter från värdshuset Gyllene staken som ligger strax bredvid.

 

[wilper]

19b. I skydd av strömmen av besökare till Det gamla badhuset kan en sluten skara samlas på den översta våningen, den som är avstängd för badhusets vanliga besökare.
Skaran är ett sällskap med en historia som sträcker sig mer en tre hundra år bakåt. Medlemskap i sällskapet är ärftligt, den förstfödde i tretton av stadens mest prominenta familjer invigs av de övriga när dennes företrädare avlider.
Sällskapet träffas fyra gånger om året för att göra affärer, dricka de fyra vinerna, tillbe sin mörka gudom och hänge sig åt kannibalism.

 

[zonk]

20. Dimmiga berget. En elegant men bedagad salong där opunji-röken ligger i täta dimmor bakom psykedeliskt färgade silkesslöjor, och många förtroenden skapas och bryts. Ryktet säger att ägarinnan, Ulugin Sakhin, har en hållhake på stans borgmästare och att man därför ser mellan fingrarna med bruket av rusgivande rökverk. Elaka tungor säger att någon närstående till borgmästaren är beroende och att Ulugin hotat att inte bara göra detta till allmän kännedom, men att dessutom hålla inne med leveranserna tills stackarn går bort i abstinens-delirium.

 

[olaberg]

21. Värdshuset Gyllene Staken. Drivs av badhusföreståndarna Nina och Nekas kusin Gluden. Gyllene Staken ligger på andra sidan gatan mot Det Gamla Badhuset (19), så färdiglagade maträtter åker med linbana mellan värdshuset och badhuset.

 

[zonk]

22. Arga svampen. Tre storälvor, dryga metern i strumplästen, driver som finansiering till och ursäkt för sitt missbruk av wapaa-vin detta originellt utformade värdshus, vars klumpiga nodulära form vagt påminner om en svamp. Uin, Wini och Duilo påstår sig vara syskon, men är i själva verket inte ens släkt, och enbart sorgfällig infärgning gör dem alla rödhåriga. Men ölet är billigt och taket är högt, inga frågor ställs och det är ofta underhållning på flöjt eller luta, så trots namnet och fasaden brukar det vara gott om folk där. Elaka rykten hävdar att folk efter särskilt blöta kvällar vaknat bestulna på sin sångröst eller en nyans av sina ögons färg, och att de tre syskonen på dessa brygger allehanda dekokter som de säljer till de desperata eller kärlekskranka, men ingen har kunnat belägga något.

 

[God45]

22. Halfling maffians tillhåll. Ett stort gammalt ruckel som brukade vara ett handelshus. Nu har den halv förfallna byggnaden blivit tillhåll för organiserad brottslighet av halfling varianten som delat upp huset i mindre sektioner och tunnlar. Huset är nu en dungeon i trä och metall och om du vandrar in här som storfolk kommer du bli utsatt för brutal tunnelkrigsföring av kombatanter små nog att slå till och försvinna till där du inte kan hämnas. Fällor så som gropar med smutsiga rakblad och rakbladstråd uppspänd i halshöjd fyller också huset. Du kommer hit för att köpa eller sälja olagliga substanser, häla stöldgods för att förhandla med halfling maffians don Finret. Eller så kommer du hit för att dö, långskank, blödandes ut i smutsen med avskurna hälsenor och rostiga rakblad i dina ögon.

 

[God45]

23: Severianos äventyrar skola. Här kommer ynglingar som vill lära sig fäktas, spåra, desarmera fällor eller lära sig de andra icke-magiska aspekterna av äventyrande. En av de få skolor som lär ut tjuvkonster utan att vara kopplade till organiserad brottslighet. Severianos är en skola på högskole nivå och har ett solitt men inte spektakulärt rykte med ett par välkända hjältar tränade här. Severianos själv är en halv-alv ranger och är fortfarande i livet trots att skolan är tre hundra år gammal nu.

 

[Mannen i skogen]

Nummer 24 är ett trähus med tolv våningar, kvadratisk husgrund och trappor som går runt huset på utsidan och leder till varje ytterdörr. Varje våning är en lägenhet.
Här bor alla namnlösa spelledarfigurer.

 

[Ape of Wrath]

Nr. 25
Rent-a-Golem

Ja, du hörde rätt! Att hålla sig med en alldeles egen golem är inte längre förbehållet magikunniga! För bara några daler i veckan kan du nu hyra en golem som kan bistå med t.ex indrivning, hushållssysslor, flytthjälp eller om du helt enkelt vill ha någon att krypa ner bredvid i sängen en kylig höstkväll.

Rent-a-Golem
0 0 9 days without an accident!

 

[luddwig]

Rent-a-Golem

Så Pratchett av dig.

***

Nr 26. Sadelmakarens hus. I detta lilla hus, med butikslokal på bottenvåningen och bostad en trappa upp, håller sadelmakaren Selurnik till. Hans sadlar är inte alls pjåkiga men den stora behållningen med att besöka den grånade och ärrade Selurnik är faktisk hans berättelser om alla äventyr han upplevde i sin ungdom. Avlägset belägna ruiner utforskades, underjordiska tunnelsystem kartlades, lurendrejare avslöjades, svartfolk bekämpades och trollpackor jagades på flykten. Men vart tog alla skatter vägen egentligen?

 

[Feuflux]

Nummer 27

Här bor det gamla paret herr och fru Wood. De jobbar med träsnideri som de säljer på torget 6 dagar i veckan. Fru Wood är särskilt känd för sina miniatyrkrigarfigurer med fantastiska detaljer för sin storlek. En i staden känd hasardspelare har setts köpa upp stora mängder.

Hos det gamla paret bor även deras vuxne son som varit ute i krig som hyrsvärd. Nu är han dock mystiskt sjuk och alla familjens pengar går åt till allt mer desperata försök att finna ett fungerande botemedel, men utan lycka. Det är som om någonting suger ut hans livskraft.

I källaren ligger sonens rustning och demonsvärden Alakazath som om två månader kommer att ha dragit till sig den sista livsessensen hos sitt offer. Det kommer då att skicka ut mentala lockelser i etern för att dra till sig ett friskt och starkt exemplar från människosläktet för att skänka denne stor lycka i strid i något år... Innan livskraften börjar svika...

 

[zonk]

Men hallå! Det finns ju två stycken nr 22! Ska inte goe lekledaren gå in och reda upp det här?!

Om det ska va nån ordning borde det bli lite editeringar om inte annat...

 

[Mannen i skogen]

Men hallå! Det finns ju två stycken nr 22! Ska inte goe lekledaren gå in och reda upp det här?!

Om det ska va nån ordning borde det bli lite editeringar om inte annat...

Skulle föreslagit att det är samma byggnad, om inte byggnaderna är beskrivna som så olika varandra.

 

[zonk]

Skulle föreslagit att det är samma byggnad, om inte byggnaderna är beskrivna som så olika varandra.

Mjo, det är aningen svårt att förlika de två..

 

[zonk]

Nr 29. Berimans kuriosa. I denna butik säljer den förvirrade och lätt senila gamla magikern Beriman diverse magisk och o-magisk kuriosa sen ett par år tillbaka. Det är dock bara en fasad: i källaren håller han på att gräva ut magiska ruiner och katakomber, till sina förfärliga nekro-animala druidiska riter. Förvirringen och glömskan är bara spelad, och i själva verket är Beriman skarp som en kniv trots sin onaturliga uråldrighet. Ibland kan han ses åstad sent om natten, i jakt på en eller annan onämnbar ingrediens till sina ritualer, och han har setts vandra till synes förvirrat över såväl gravplatser som i stadens mindre respektabla kvarter.

 

[Fjodor Pollett]

30. Tomten med skogen. Det här är en ganska liten, obebyggd tomt med ett stadigt pärkel-träd växande ungefär i mitten. Trädet bär en mycket frodig krona och är ett populärt klätterträd för grannskapets barn, och har även skänkt mången fylltratt en regnskyddad sovplats när vandringen hem känts alltför mödosam.

Uppe i trädet bor Mannen i Skogen när han är Mannen i Staden.

 

[olaberg]

Lekledaren bestämmer att den andra 22 (halvlingmaffian) numera är 28 (som ni glömde). Nästa kåk är 31.

 

[Mannen i skogen]

31. Detta är stadsvaktens högkvarter. Huset är en stadig tvåvåningsbyggnad vars nedre våning är i vitputsad sten och den övre i vitmålat trä.
Alla stadsvakter (t ex "Kvasten" och "Tunnan") rapporterar in här i början och slutet av sina pass, och kvitterar ut sina vapen från vapenförrådet. Vaktuniformer ansvarar de för själva och får ta hem och tvätta när det behövs.
På övervåningen finns kontor för vaktkaptenen och de tre sergeanterna.
På markplan möts man först av ett mottagningsrum med skrivbord, där den magra alven Mariana tar emot. Här går det att anmäla ärenden som brott, ojämna gatstenar, misstänkta varulvar, slappa tullvakter eller att ens katt fastnat uppe i ett träd. På denna våning finns matsal och vilrum för vakter som inte är på pass, samt stadsvaktens vapenförråd.
I högkvarterets källare finns några fängelseceller för tillfällig förvaring av bråkmakare och misstänkta brottslingar. Källarens rum har små gallerförsedda fönstergluggar i marknivå. I källaren finns också ett förråd med "särskilda vapen, rustningar och annan utrustning" (dvs. magiska föremål), som vakter kan kvittera ut via kapten Hines eller någon av sergeanterna vid särskilt behov.

• Kapten Hines går sällan ut på själva gatorna, utan övervakar dem från fönstret i sitt kontor, medan han går fram och tillbaka med händerna på ryggen. Kapten Hines börjar bli till åren och är inte lika skärpt som han en gång var, men är fortfarande oryggligt principfast. Hans bristande uppmärksamhet och tilltagande nostalgiska sinnelag utnyttjas av mindre principfasta personer, t ex sergeant Mildred. Det är delvis ett problem för borgmästare Klute och hans anhängare, då kapten Hines inte alltid hänger med när det kommer nya tillägg till lagarna. Hines hade t ex påtalat för borgmästare Klute att en borgmästare måste bo inom stadens gränser – två gånger efter att den lagen justerades.
• Sergeant Mino är ansvarig för brandförsvaret. Han är hängiven sin uppgift, men är en rätt dålig organisatör, och lite för snäll. Detta gör att brandvakterna ofta kallas in med kort varsel, och om Mino inte får tag i tillräckligt med folk går han själv långa pass sent på natten. För lata brandvakter är det ofta inte så svårt att gå till Mino och "byta bort" sina pass så att de får ett mycket luftigt schema. Mino har nyckel till särskilda förrådet i källaren, och dess skåp med magiska föremål som skyddar mot eld och hetta eller har besvärjelser baserade på kyla eller vatten.
• Sergeant Mildred är ansvarig för att förebygga brott, gripa brottslingar, samt skatteindrivning från stadens invånare. Mildred är korrupt och skulle sälja sin egen mamma om hon hittade en köpare. Vore det inte för kapten Hines så skulle Mildred i praktiken varit stadens gangsterdrottning – nu kan hon bara ta så mycket mutor och bedriva så mycket beskyddarverksamhet som hon kan komma undan med framför kaptens (och sergeant Kals) näsa. Kapten Hines har börjat misstänka att det finns brister i Mildreds tjänstgöring, men hennes charm och snabba munläder har hittills hindrat noggrannare undersökningar. Mildreds högsta önskan är att bli medlem i det exklusiva sällskapet som träffas på badhusets vind (19b).
• Sergeant Kal är ansvarig för stadens gemensamma infrastruktur och tullar. Till det yttre är han själva arketypen av en tråkig byråkratisk tjänsteman, för vilken diarieföring, paragrafer, papper, dokumentation och rapporter är luften han andas. När han får tid att dagdrömma befinner han sig dock i tankarna på vidunderliga äventyr där han rider i galopp över fälten, svingar sig i rep mellan fartyg och använder sin grundläggande vapenträning för att rädda människor i nöd. Kal vet att borgmästaren numera har rätt att bo utanför staden, men anser att ändringen gör lagen inkonsekvent, tagit i beaktande skrivningarna i "Lag om tjänstefolk", "Lag om tjänstebostäder" och "Lag om inresetillstånd genom stadsport vid nödsituation".

 

[Mannen i skogen]

32. Bredvid stadsvaktens högkvarter finns stadens fängelse. Det är en anläggning byggd enligt myrstacksprincipen, dvs. lika mycket utrymme under marken som ovan.
Ovan jord är fängelset ett torn, i vilket prinsessor och andra högreståndspersoner spärras in, i den mån man lyckas få dem fällda i en domstol över huvud taget. Dödsdömda fångar kan också unnas att få se dagsljuset de sista dagarna i livet.
Under marken burar man in det vanliga buset, men också grövre brottslingar. Generellt sitter dömda för grövre brott längre ner i källarplanen.
Det som gör fängelsekällarna så skrämmande är att de är gamla gravkryptor som gjorts om till fängelser. Kryptorna tillhörde en förnäm adelssläkt som dog ut för hundra år sedan. När ingen längre kom ihåg namnen på dem som var begravda där, och staden inte orkade stå för underhållet av gravarna längre, och samtidigt behövde öka antalet fängelseplatser, ansåg dåvarande borgmästaren att det gick att slå ett antal flugor med samma smäll. Det lilla gravkapellet ovan jord revs och ersattes av fängelsetornet. Kvarlevorna i gravkamrarna lades i en hög i ett rum i den nedersta våningen (utöver de som såldes till ljusskygga spekulanter på skelett), och så var det klart.
De avlidnas andar har aldrig förlåtit det som hände, och brukar ta ut sin vrede på dem som råkar befinna sig i deras vilorum.

 

[Wyldstorm]

Torftighetstorget, den gamla halvtorra brunnen:
Djupt där nere i en sidogång finns Ragnwald den vakande/ohelige's laboratorium, där han sitter alla de sömnlösa nätterna och smider galna planer i alltmer invecklad galenskap medan han misslyckas att skapa en ärkezombiehund.
Han gömmer sig just där då han VET att katterna är ondskans hantlangare som viskar lögner om honom till stadens sovande innevånare...
Och katterna hatar ju vatten.