Nekromanti Hur snabbt dog din rollperson?

ceruleanfive;n235328 said:
Hur är det ens möjligt? :D Fanns det ett gäng SLPs i striden, eller ramlade det in ett stadigt flöde av folk som råkade vara ute på promenad i trakten?
Click to expand...

Den första var min älskade level 4 monk. Nummer 2 och 3 var SLP:er jag tog över. Nummer 4 så bestämde jag mig att "men om jag är en av kultisterna vi slåss mot men jag är undercover och är egentligen på RP:s sida?"
 
Bolongo;n235331 said:
Har ingen någon berättelse om en Traveller-gubbe som dött innan spelet hunnit starta?
Vi fuskade alltid med den regeln...
Click to expand...

Men den regeln har ett syfte, att man ska slänga den RP:n och börja om. Den är typ en safety check både mot för dåliga RP och för bra RP.
 
2097;n235339 said:
Men den regeln har ett syfte, att man ska slänga den RP:n och börja om. Den är typ en safety check både mot för dåliga RP och för bra RP.
Click to expand...
I aggregat kanske. På individuell basis är det mest random. Funkar väl som disincitament att välja vissa karriärer.
 
Jag har varit sjukt nära att klå er allihopa typ när vi blev anfalla av råttor på lvl 1 i d&d 3.5 och jag va en magiker som inte ville slösa spells på råttor liksom... Hela gruppen höll på dö dessutom. Råttor gör max 1 skada /anfall. Det va tragiskt.
 
8 minuter i fantasy Savage Worlds. Ghouls do not fuck around.
 
Hade en magiker i Eon som bland det första den tog sig för regelmässigt var att hota med en eldbesvärjelse. Efter en lång radda fummel så dör magikern av brännskador och ett kortare fall.
 
Jag antar att Paranoia inte räknas, men annars är ju standard att två personer avrättas på väg till uppdragsgenomgången, en person blir krossad av utrustningen som hämtas ut från R&D, en person dör i transporttuben på grund av att inte ha satt på sig säkerhetsbältet, en person avrättas av sector security efter att inte ha sina papper i ordning, en kom inte åt med tungan på identifikationsapparaten, någon överdoserar en annan klon från ett rivaliserande hemligt sällskap, lycklighetsansvarige förklarar en klon som olycklig, och när de väl kommer fram till Utomhus-sektorn går någon klon med RÖD säkerhetsklass på det gröna gräset. Och det innan uppdraget har hunnit börja.
 
en kvart. Rollpersonerna skulle introduceras till varandra. Min tempelriddare var ett osäkert kort för de andra rollpersonerna så de skulle testa om han höll måttet genom att skicka på honom två hamnbusar. Första träffen slog sönder bröstkorgen. SL var generös och döden inträffade aldrig utan han fick istället leva med skammen av att hittas medvetslös av de andra rollpersonerna på den smutsiga bakgatan.
Spel: Eon IV.
 
Krille;n235353 said:
Jag antar att Paranoia inte räknas, men annars är ju standard att två personer avrättas på väg till uppdragsgenomgången, en person blir krossad av utrustningen som hämtas ut från R&D, en person dör i transporttuben på grund av att inte ha satt på sig säkerhetsbältet, en person avrättas av sector security efter att inte ha sina papper i ordning, en kom inte åt med tungan på identifikationsapparaten, någon överdoserar en annan klon från ett rivaliserande hemligt sällskap, lycklighetsansvarige förklarar en klon som olycklig, och när de väl kommer fram till Utomhus-sektorn går någon klon med RÖD säkerhetsklass på det gröna gräset. Och det innan uppdraget har hunnit börja.
Click to expand...

Vet inte vad det är men jag gillar det.
 
.113;n235368 said:
Vet inte vad det är men jag gillar det.
Click to expand...

Lite off-topic: Paranoia är ett science fiction-spel med mycket svart humor. Rollpersonerna är "troubleshooters" (som i att de letar upp trubbel och skjuter det) i Alfakomplexet, som styrs av Datorn. Datorn har en enda uppgift: att se till att invånarna i Alfakomplexet lyckliga. Så lycklighet är en plikt. Att inte vara lycklig är förräderi och förräderi straffas med döden.

Problemet är att det finns saker som vill Alfakomplexet och dess invånare illa. Som mutanter, som har defekt genetisk kod, vilket uppenbart är förräderi eftersom alla invånare klonas och Datorn inte gör några misstag. Och kommunister, som vill störta Alfakomplexet eftersom de är kommunister och därmed förrädare. Och medlemmar av hemliga organisationer, som uppenbarligen inte litar på att datorn kan se till att Alfakomplexets invånare är lyckliga och därför också är förrädare.

Som rollperson är du som sagt var en trubbelskjutare. Ditt jobb är att leta upp trubbel, det vill säga förrädare, och skjuta dem. Du är också mutant. Och medlem i en hemlig organisation. Du arbetar tillsammans med andra lagkamrater, som också är ute efter att hitta förrädare och skjuta dem. Och nu vet du också varför spelet heter Paranoia.

Så, eh, lita inte på någon. Och ha din laserpistol redo.

Som du märker så är livet i Alfakomplexet lyckligt men farligt och kort. I sin vishet har därför Datorn sett till att du har sex kloner. Det är klokt att ta backuper.

Nu tillbaka till ordinarie sändningar.
 
Ca en timme tog det inklusive framtagning, i Mutant 2089 en gång i forntiden. Minns inte om det var Den förbjudna staden eller Tigerns väg. Skjuten i huvudet i första SR:n i första striden.
 
Krille;n235378 said:
Krille säger saker om paranoia
Click to expand...

Wow, jag vill veta mer, kommer googlefua nu. Vet inte om det är tillfälligt men åtminstone just nu låter det som det mest intressanta spel jag hört om. Jag MÅSTE spela detta inom en snar framtid.

Edit: Det ser ut som att det är lättare sagt än gjort. Nyaste varianten är 13 år gammal. ;(
 
.113;n235393 said:
Wow, jag vill veta mer, kommer googlefua nu. Vet inte om det är tillfälligt men åtminstone just nu låter det som det mest intressanta spel jag hört om. Jag MÅSTE spela detta inom en snar framtid.

Edit: Det ser ut som att det är lättare sagt än gjort. Nyaste varianten är 13 år gammal. ;(
Click to expand...

Det är en ny version på gång. Den håller på att levereras till dem som kickstartat just nu (jag har inte fått min än), och X månader senare lär det finnas i en butik nära dig.
 
Finns också med Fiasco-reglerna. Det heter Alpha Complex. Men tror det är rätt annorlunda
 
Krille;n235400 said:
Det är en ny version på gång. Den håller på att levereras till dem som kickstartat just nu (jag har inte fått min än), och X månader senare lär det finnas i en butik nära dig.
Click to expand...


ja, jag google-failade visst:)
 
Jag brukar generellt vara för feg för att dö tidigt. Jag är den där rollpersonen som gömmer sig i skuggorna och hugger fienden i ryggen, prickskytten som är på taket en kilometer bort och ser fienden i kikarsiktet och så vidare. Det är först på senare tid som jag vågat börja riskera mina karaktärs liv ordentligt.

Jag skulle få spela Leviathan och jag tänkte "Okej, jag ska testa hur pass farligt det egentligen är att ha en karaktär med cybernetik." Så jag skapar en karaktär som har det och vi spelar första spelmötet där jag inte använder överhuvudtaget. Typ en timme under andra spelmötet hamnar jag i en situation där karaktären hör hur någon rör sig in i byggnaden hon befinner sig i. För att snabbt överrumpla fienden bestämde jag mig för att aktivera mitt cybernetiska ben och sparka omkull fienden. Så sagt och gjort, fienden kommer smygande närmare tills jag hoppar fram, aktiverar benet för att sparka henne.

Varje gång man aktiverar sin cybernetik slår man en T6, blir resultatet 1 sker en snedtändning. Det gjorde jag.
Om en snedtändning sker slår man 2T6, blir resultatet 2 så blir resultatet "Personen exploderar i en kaskad av blod, kött och slamsor." Gissa vad jag slog?

Så svaret på min fråga "Hur dödligt kan cybernetik vara?" Mitt svar är: rätt så, tydligen. Första gången jag aktiverade min cybernetik strök min karaktär med.

Fienden som skulle överrumpla mig fick i alla fall slå ett skräckslag då hon såg det. Mwhaha! Fick 'na!

...eller något. ;)
 
Lite bakgrund om den där striden som startade tråden.
Jag spelade en grävling, vid namn Sundin 13. Han var en ilsk typ med en avbruten hockeyklubba med spikar i. Hans Närstående Rollperson blev tillfångatagen av en stor elak maskin, och jag tänkte "Hm, jag har ingen utrustning, inget skydd, och inget vapen. Om jag ger mig på roboten i närstrid borde jag kunna få ett ERF för kriteriet 'Göra uppoffring för din närstående rollperson'." Det fick jag. Både jag och SL tyckte att dö var en uppoffring nog, till och med för att få ERF med min nästa rollperson..

Jag tror nästan det är enda gången haft en rollperson som dött för mig i rollspel.
 
Kommer att tänka på EDD-spelande under början av 90-talet (vi skippade DoD-91 eftersom alla i gruppen hatade det - jag menar halvalver, va fan).

-Oraklets fyra ögon, tagning ett (som jag minns det): Gruppen får ett uppdrag, promenerar ut i skogen, slår läger och blir ihjäl-ninjade av groddyrkande hashishim. Sammanlagd speltid mindre än en timme.

-Oraklets fyra ögon, tagning två (spelledaren gick med på att ge oss en andra chans med nya RP): Gruppen beger sig först efter det blå barnet. Gruppens trollis försöker trolla sig upp till den flygande ön, blir fångad av den osynlige jätte som bär upp ön och krossas som en lus. Övriga RP blir arresterade, dömda och hängda. Sammanlagd speltid: kanske två timmar.

-Senare speltillfälle. De två nyskapade RP:na träffas för första gången, jag antar att det var tänkt att vi skulle presentera oss för varandra. Min RP: hedersfixerad riddartyp. Den andra RP:n: extra tuppig nekromantiker-anka.
Ankan inleder med att muppa sig. Riddaren säger Vadfalls. Ankan förolämpar riddarens mustasch och härkomst. Riddaren drar blankt. Ankan försöker trolla, misslyckas. Ankans karriär avslutas på mindre än fem minuters spel.
 
1 ed D&D var (är) sjukt dödligt, där dog många karaktärer först striden. Men det är så det ska vara.
 
Det var iofs inte mina rollpersoner som dog (i alla fall inte till att börja med), men en kväll när vi spelade ett one-shot till Call of Cthulhu så gjorde en av spelarna av med kanske fem rollpersoner - till slut fick vi slut på rollformulär. Har för mig att en av figurerna dog på runt fem minuter.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top