Nekromanti Hur många kände till det här?

[Petter42]

Visserligen var själva antalen och teknologin väsentligt skiljda från medeltiden, men det folket hade att tjäna på medeltiden respektive sjuttonhundratalet var mer eller mindre samma.

 

[Sapient]

Visserligen var själva antalen och teknologin väsentligt skiljda från medeltiden, men det folket hade att tjäna på medeltiden respektive sjuttonhundratalet var mer eller mindre samma.

Materiellt kan man ju så klart hävda det. Men jag håller ändå inte med. Flera av de saker Mekanurg beskriver hade förändrat samhället i grunden sedan renässansen.

Ett medeltida, västeuropeiskt feodalt land hade helt andra sociala strukturer än ett land under 1700-talet. Majoriteten av bönderna var inte självägande, utan en bys mark ägdes och brukades i regel kollektivt. (Även där en viss individuell äganderätt existerade nominellt, var det i praktiken mest i form av en anspråk på delaktighet i bygemenskapen, som gick i arv. Ingen bonde kunde besluta över vilka grödor som skulle sås, när eller när de skulle skördas osv.) Och en enskild bonde saknade i regel de fysiska resurserna att bruka sin egen mark utan var tvungen att förlita sig på samarbete.

Borgarklassen i städerna var mindre och mer lika bondebefolkningen ekonomiskt och socialt under medeltiden. (Upplysningstidens och den tidiga industrialismens revolutioner startades eller drevs i hög grad av just städernas borgare.) De utgjorde inte samma självständiga samhällsklass som under senare tider, utan mer ett utskott av bondebefolkningen, centrerad och boendes i en stad men annars inte någon större skillnad.

Alltså fanns det mycket annat som bondebefolkningen under medeltiden inte kunde erövra, som fanns inom räckhåll för 1700-tals människor särskilt i städerna...

 

[Ymir]

Jovisst, men det är likfullt ett faktum att efter att bönderna gjorde framgångsrika revolutioner under medeltiden (vilket vi har många exempel på, särskilt från Kina), återgick allt ganska fort till den gamla vanliga ordningen, om än med enstaka individer som klättrat enormt i status. Franska revolution däremot, visst, den ledde på kort perspektiv bara till nya auktoritära regimer, men långsiktigt sett ledde den till sociopolitiska paradigmskiften som få, om någon, av de medeltida revolutionerna ens var i närheten av att åstadkomma.

Så det finns en skillnad här. Jag tror dessutom att det finns en skillnad såtillvida att i Kina var bönderna sort of/kind of sanktionerade av konfucianismen (närmare bestämt; Mencius) att ta makten från härskarna, vilket kan ligga bakom att det bevisligen var möjligt för bönder att etablera sig som kejsare; revolutioner med så dramatiska resultat som tex Liu Bangs har inte, vad jag vet, förekommit i Europa.

 

[Regmolar]

Sà det du försöker säga är att historiska bondeklasser skulle göra uppror för att avskaffa samhällsklasser? Det känns som ett anakronisktiskt synsätt. Folk gjorde uppror för att förbättra sin egen livsituation. Ett fungerade rike med handel, lagar, kanalsystem, skydd mot rövare och grannfolk gynnade nog även bönder. Hur skulle det vara praktiskt möjligt att med dàtida medel skapa nàgot som liknar demokrati och ett jämlikt samhälle?

Småskalighet och decentralisering. Minns jag inte helt fel så har en hel del upprorsrörelser, som t.ex. hussiterna, ofta grundat demokratiska (och ibland kommunistiska) samhällen. Detsamma tror jag gällde självstyrande bonderepubliker och dylikt, som bland annat fanns i Sverige. Det finns många fler exempel på kulturer där levt i mindre grupper och valt sina ledare (hos kossackerna, t.ex.). Schweiz kan också vara intressanta att titta på. Det är förmodligen en lite mindre skala än du syftar på, och håller nog sällan för nutida definitioner av "fungerande demokrati" och "jämlikhet", men de verkar ju i alla fall ha funnits.

Jag behöver knappast tillägga att lokala makthavare ofta gjorde sitt bästa för att se till att upprorsgrupper och bonderepubliker inte blev särskilt långlivade.