Hur lång var det längsta rollspelskampanj du spelat?

[IcarusDream]

Min äldsta kampanj började 2004, och spelade senaste spelmötet så sent som igår

Ska dock sägas att den varit i dvala några år mellan 2008 och 2011 ungefär. Och består av olika kampanjer som bildar ett större narrativ.

Så det hänger på vart definitionen är. Det är samma berättelser i ett sammanhängande narrativ i samma spelvärld, men inte samma regelsystem, jag har använt olika system beroende på vad jag velat få ut av spelet. Det började med DnD 3rd edition, gick till DnD 3.5, till 13th Age, till DoD 91, till Mythras till det nuvarande som är mer husregler än ett ensamt system längre, men tänk DoD 91 med Mythras/Runequest-detaljer och mycket egetsnickrat.


Om man bortser från den kampanjen så körde jag en Delta Green-kampanj till CoC i typ 7 år, och ett sammanhängande narrativ till DoDT i ca 5 år. Sen massor av kampanjer som gått 1-3 år.

 

[luddwig]

Jag listar också alla spelmöten med dag, plats och deltagare.

Rollspelsverket borde fastställa en standard. Finns mycket information som skulle kunna vara relevant. Jag spelade till exempel med en snubbe som förde statistik över alla rollpersoners handlingar (fummel, misslyckat, lyckat, perfekt), tagen skada, utdelad skada samt antal sänkta motståndare. Sådant skulle rollspelsverket kunna samla in och analysera för att säkerställa att gemene man spelar på ett korrekt sätt.

 

[Ymir]

Fuck!

En central faktor bakom att den kunde överleva så länge var Eons briljanta mekanik med förbättringsslag, där man till slut når en platå där det i princip blir omöjligt att bli bättre på sina högsta färdigheter, men inte matematiskt omöjligt - så enstaka NPC kan fortfarande vara ännu bättre. Vid det laget får man antingen lägga sina förbättringsslag på att bredda sig istället, eller fortsätta investera i den extremt osannolika chansen att höja "Svärd" ännu ett snäpp. Detta gjorde att kampanjer i Eon 1-4 kunde pågå i all evighet utan att rollpersonerna blev verkligt overpowered.

 

[Platon]

En central faktor bakom att den kunde överleva så länge var Eons briljanta mekanik med förbättringsslag, där man till slut når en platå där det i princip blir omöjligt att bli bättre på sina högsta färdigheter, men inte matematiskt omöjligt - så enstaka NPC kan fortfarande vara ännu bättre. Vid det laget får man antingen lägga sina förbättringsslag på att bredda sig istället, eller fortsätta investera i den extremt osannolika chansen att höja "Svärd" ännu ett snäpp. Detta gjorde att kampanjer i Eon 1-4 kunde pågå i all evighet utan att rollpersonerna blev verkligt overpowered.

Inte i femman?

 

[Ymir]

Inte i femman?

De tog bort förbättringslagen i femman. Jag tycker de är en av de bästa mekaniker som någonsin designats men det var många som inte höll med. Det var vanligt att spelare avskydde hur många förbättringsslag misslyckades och därmed inte gav någon utdelning, eller att det var orättvist när någon lyckades och andra inte gjorde det. Dessa perspektiv kommer jag nog aldrig förstå.

 

[Platon]

De tog bort förbättringslagen i femman. Jag tycker de är en av de bästa mekaniker som någonsin designats men det var många som inte höll med. Det var vanligt att spelare avskydde hur många förbättringsslag misslyckades och därmed inte gav någon utdelning, eller att det var orättvist när någon lyckades och andra inte gjorde det. Dessa perspektiv kommer jag nog aldrig förstå.

Aa fattar. Jag förstår nog perspektivet, har spelat med många som tycker det är helt enormt antiklimaktiskt när man har spelat i flera månader och när man äntligen sitter där och skall få sin väljförtjänta färdighetspoäng så misslyckas man med vartenda slag. Och nästa gång oxo. Och nästa gång. Och plötsligt har man spelat en hel kampanj och av ren otur inte lyckats uppgradera en enda grej.

 

[Anders]

Mellan ungefär 2009 och 2018 spelledde jag av och till en kampanj i mitt eget fantasyspel. Spelade med tre olika grupper. Kampanjen bestod av sju äventyr som var intensivt sammanflätade.
En av grupperna (där förvisso alla spelare hade bytts på vägen, men det skedde efterhand) kom upp i cirka 100 spelmöten. Med de andra spelgrupperna blev det av geografiska skäl inte vanliga spelmöten utan istället rollspelshelger där vi spelade fredag-söndag. När jag vid något tillfälle räknade på det landade jag i att spelhelgerna sammantaget borde motsvara åtminstone 100 spelmöten.

I enkäten bockade jag i nästa högsta alternativet, 97-144 spelmöten, men om jag skulle lägga ihop spelandet från alla tre grupperna blir det alltså snarare 200 spelmöten.

Tror att det kommer bli svårt att "slå rekordet" eftersom vi mina grupper tenderar att byta spel efter avslutat äventyr, vilket väl oftast är kanske 15-30 spelmöten.

 

[verlandes.]

Jag blir rätt imponerad över detta att spela samma kampanj i 100+ spelmöten. Jag är oftast spelledare och är nog en rätt rastlös sådan. Jag älskar att köra 6-10 spelträffar i ett system eller en (mini)kampanj och sen vill jag testa något annat. Tycker om det sammanhållna i en avgränsad spelkampanj och tycker om att byta tempo och ton. Därmed sagt så kan jag avundas er som håller igång en 5-årig kampanj, föreställer mig att det händer mycket längs vägen.

 

[lupmet]

Jag avslutade min EDD-kampanj Ärans hjältar för ett par år sedan, det blev precis 100 spelmöten och runt spelmöte 40 bestämde jag mig för att nå dit, det blev 100 spelmöten för att det var målet inte för att det behövdes för at avsluta intrigerna. Vi har spelat ett par kampanjer på 50-70 spelmöten men de flesta är 10-20 spelmöten. Vi har spelat en gång i veckan, fyra timmar, sedan början av år 2000.

 

[Torbern Klason]

Vi körde med ett gäng från 1987 fram till 1992. Svavelvinter tog 1½ år. Det blev en jättekampanj pga vår SL som ALDRIG lät det finnas några animister som ville hela oss eller helande drycker. Så efter varje strid fick vi bygga läger och vila upp oss i 15-20 veckor. Dessa 15-20 veckor skulle enligt vår SL rollspelas DAG FÖR DAG (för han skulle rulla vädret för varenda dag). Så ni kan gissa att efter dag 152 börjar det bli tröttsamt och rulla överlevnad osv för att se om vi hittar mat och vatten i naturen osv. Enda trösten var att vi blev bra på att jaga, fiska, överlevnad, klättra och orientering. Jag tror vi hade FV +21 i alla dessa.
När Svavelvinter ÄNTLIGEN var förbi så körde vi allmänt trakorien fram till dess oraklets fyra ögon kom. Men där så tog det snart slut pga RhadboRama som SL ÄLSKADE att döda hela gruppen med.
Det slutade med att vi körde runt 80-150 spelmöten i Torshem och Kandra.
Mutant 2089 hade vi nog runt 30-50 spelmöten i kampanjen om min RP dog aldrig, vilket var unikt

 

[hedmeister]

. Det blev en jättekampanj pga vår SL som ALDRIG lät det finnas några animister som ville hela oss eller helande drycker. Så efter varje strid fick vi bygga läger och vila upp oss i 15-20 veckor. Dessa 15-20 veckor skulle enligt vår SL rollspelas DAG FÖR DAG (för han skulle rulla vädret för varenda dag). Så ni kan gissa att efter dag 152 börjar det bli tröttsamt och rulla överlevnad osv för att se om vi hittar mat och vatten i naturen osv

Det här låter fruktansvärt och själadödande! Hade nån, inkl SL, kul?

 

[Lemur]

Tror vår nuvarande Svärdets Sång-kampanj är min längsta. Vi är uppe i 43 sessioner nu.

 

[Skarpskytten]

Det här låter fruktansvärt och själadödande! Hade nån, inkl SL, kul?

Jag har anmält den här posten till Rollspelsverket. Kul har väl inte med saken att göra, det gäller att spela rätt! … Eller SLs skruvade, bestämda missuppfattning om vad som är rätt.

 

[verlandes.]

Dessa 15-20 veckor skulle enligt vår SL rollspelas DAG FÖR DAG (för han skulle rulla vädret för varenda dag).

Otroligt att du stannade kvar i hobbyn!

 

[Torbern Klason]

Det här låter fruktansvärt och själadödande! Hade nån, inkl SL, kul?

SL satt och mös varje gång någon RP och brukade motivera sina handlingar med ”Regler är Regler och det inte jag som rullar så dåligt med tärningarna”
Så JA HAN HADE ROLIGT… men inte vi.
Ursäkta om jag lät lite sur där. Det var inte meningen men nu för tiden är jag SL och jag följer verkligen principen ”misslyckas framåt”. Naturligtvis kan RP dö men jag brukar låta RP rulla Bestiologi eller INT-slag om det är en riktigt farlig boss/monster så att de tänker 1-2 ggr innan de anfaller. Men om de envisas så får tärningarna avgöra om de lever eller dör.

Men om någon blir väldigt ledsen eller besviken så kan jag ordna med en återupplivning men AT A PRICE. Tex de måste göra något heroiskt uppdrag åt trollkarlen

 

[Torbern Klason]

Otroligt att du stannade kvar i hobbyn!

Det var frustrerande men efter Oraklet 4 ögon så blev vi alla eniga om att nu skrotar vi konfluxen och satsar på en massa små äventyr inom Torshem/Barbia som tillsammans blir del av något större.
Jag tror att SL själv märkte att INGEN tycker detta är roligt.

 

[Kungfetti]

Jag spelledde en kampanj i Mutant:UA där vi skulle spela genom det mesta färdigskrivna-ish. Så under drygt fyra år, en kväll i veckan, klämde vi
De tre mutanterna
Döden på Herz kanal
Pirit - Den innersta kretsen
Kalabaliken i Karle
Göborg - Encyklopedistens klagan
Nordholmia - Kaiserns testamente
men där tog det slut i just andra äventyret Kaiserns testamente med en episk TPK när de träffade Järnvägsbaronen (han som är mammut). Vi hade kört med förbättringsslag så alla hade 99 i undvika och var väldigt kaxiga. Så jag frågade om de verkligen ville antagonisera ett gigantiskt muterat köttberg inlåsta i en forntidscontainer och de svarade "vi är inte rädda för något". Vi avslutade med en Stalin-pastich där det till sist blev tyst från containern men ingen av rallarna vågade öppna och kolla om Baronen levde.

Jag lärde mig jättemycket om att spelleda men inte det viktigaste: Att ändra om det är något som inte känns kul. Vi startade med premissen att spela som det står skrivet. Sen husreglade vi några smågrejer (som förbättringsslag varje spelmöte för att ge incitament till att dyka upp). Men jag läste aldrig mer i förväg än vad som kunde tänkas hända under ett spelmöte vilket gjorde att jag aldrig fick någon stor bild av vart kampanjen var på väg eller vilka logiska luckor som fanns. Men ordvitsar, buskis, våld och klasskonflikt är ju den bästa kombinationen så vi hade kul på vägen.

Det var också den här kampanjen jag lärde mig om Bleed. För att röra om lite och för att supererfarna äventyrare knappast skulle åka dit vid ett enkelt inbrott, fick de göra nya småtjyvskaraktärer som skulle hamna i fånglägret i Karle. Sagt och gjort. Alla tyckte det var kul att växla till ett gäng nya hoppfulla och göra intack. Sen åkte de fast och hamnade i fångläger. Jag beskrev situationen för dem precis som det var skrivet, och när någon var kaxig mot vakterna fick den stryk. Och plötsligt bara följde de orderna och schemat. Jag frågade om de inte skulle planera rymning, men spelarna sa bara att allt kändes hopplöst, att deras nya karaktärer var för svaga och fängelsevakterna för taskiga. Jag hade alltså lyckats återskapa arbetslägerkänslan för bra...

 

[DanielSchenström]

Nånstans mellan 130-145 var vår längsta avslutade kampanj i antal spelmöten. Det var den första D&D 3-kampanjen vi körde och ett av målet var att alla monster i monsterboken skulle påträffas och alla skatter i DMG skulle kunna hittas. Det blev en Megadungeon som tog dem från graderna 1-30. Parallellt med utforskandet av den så spelade vi alla äventyr jag hade till andra världar som drömäventyr, äventyren som följde med Dragonlance, Forgotten Realms, Eberron, Ghostwalk plus Into the Dragon's Lair till Forgotten Realms. Kampanjen började 2000 och avslutades 2009 och vi växlade över till 3.5 när det dök upp. Vi spelade annat samtidigt också. Vi spelar ju vanligtvis 2 spelmöten per helg, och mer under ledigheter.

På andraplats kommer en egengjord kampanj i D&D 3.5 som vi fortfarande spelar och är uppe i minst 105 spelmöten nu. Den utspelar sig i en värld invaderad av varelser som muterar allt de rör vid och rollpersonerna är tillsammans med ungefär 1/10 av världen instängda innanför en magisk barriär tänkt att stoppa varelserna. Jag skulle gissa att det är ungefär en tredjedel kvar, men allt beror på vad rollpersonerna tar för sig då den kampanjen är väldigt spelardriven. Den började spelas 2018 och tog paus 2023 när en av spelarna skaffade barn. Sen skaffade han ett till så än har det inte blivit nån fortsättning. Han dök dock upp i nya DoD senast i helgen så kanske kan det här komma till liv igen.

Vi har också spelat genom nästan alla DoD-äventyr och kampanjer men jag vet inte hur den spelledaren ser på det, som en eller flera kampanjer, och jag vet inte hur lång tid det tog allt som allt.

Tror vi för det mesta hamnar i 20-50 spelmöten för en vanlig kampanj, med kanske 9 som varit längre än så.