D&D Hur bra spelledare är/har du?

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,951
Location
Örebro
En annan sak man måste acceptera som spelledare är att man gör det för sin egen skull. Alltså, man lägger ner arbete som spelarna varken uppfattar eller uppskattar. Det gör man för sin egen skull.
Det är nog något som borde läras ut väldigt tidigt och att inte lägga ned mer tid på att förbereda än du själv faktiskt finner givande. Finns få saker, utifrån egen erfarenhet, som förstör så mycket som att förbereda mer än vad som behövs och vad som är givande för mig själv för då börjar spelledandet bli en börda istället för ett nöje.
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
2,613
Det är nog något som borde läras ut väldigt tidigt och att inte lägga ned mer tid på att förbereda än du själv faktiskt finner givande. Finns få saker, utifrån egen erfarenhet, som förstör så mycket som att förbereda mer än vad som behövs och vad som är givande för mig själv för då börjar spelledandet bli en börda istället för ett nöje.
Jag insåg det när jag försökte involvera en av mina spelare i världsbygget, för att får mer acceptans och förståelse för världen. Men han hade både bestämda idéer och tyckte egentligen inte att det spelade någon roll - det viktiga var att man fick "lira lite rollspel på söndag". Då kände jag mig inte så uppskattad för det arbetet jag lade ner.

Einstein: "everything should be made as simple as possible, but not simpler".

En bra rollspels-session handlar om att få fram vissa känslor: överraskning, rädsla, triumf... och att få en gemensam meningsfull upplevelse runt bordet (det kanske gäller alla spelstilar, men nu tänker jag såhär). Som SL försöker man få till detta med minsta möjliga medel (eftersom man inte har oändliga resurser och måste prioritera). Det behöver inte vara detaljerat - det behöver göra ett intryck och engagera - och det måste kännas rimligt och trovärdigt.

Hur förmedlar man saker enkelt, med få ord (och bilder), så att spelarna enkelt fattar och det går fort framåt?
Det tror jag bra spelledare gör bättre än sämre spelledare.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,712
Location
Göteborg
Det är tips och råd som även ger spelgruppen ett språk att använda när de talar om vad de söker vid spelbordet.
För mig personligen, liksom för många andra, har ju detta varit den stora transformeringen. Mitt riktiga uppvaknande som rollspelare skedde när jag:
  1. Insåg att det finns många olika spelstilar som skiljer sig ganska radikalt från varandra
  2. Kom underfund med vilken spelstil jag själv uppskattar mest
  3. Gavs en vokabulär för att kommunicera detta och diskutera det med andra i spelgruppen
Ovanstående är ju typ vad rollspelsteori gör, och det är nog kanske inte lämpligt att försöka skola in en nybörjare i Big Model, men det är nog absolut något som borde kunna göras på ett enklare och mer lättförståeligt plan.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,003
I en del spel - Dungeon Crawl Classics med sina Funnels är kanske det mest extrema exemplet - är det där något man verkligen inte håller på med.
Att skriva en rejäl bakgrundsberättelse till sin nyframslagna karaktär utgår från ett implicit eller explicit kontrakt att spelet/världen/spelledaren inte kommer döda hjälten under kampanjens lopp.

DCC tillhör en annan skola. Den där hjältarna är de som förtjänar epitetet, och att hjältemod är att möta verkliga risker. Alltså, för att RP Anna ska kunna kalla sig hjältinna måste hon ha genomlevt sann fara, vilket enklast manifesteras av att hon sett RP Bobs död.

Inget perspektiv är fel. När du börjar läsa en bok eller ser en film är det liksom självklart att hjälten är hjältig utan att någon på allvar tror hans liv är i fara.

Men det finns definitivt en charm i att vänta med att skriva din rollpersons historia tills karriären är över - enda tillfället du kan vara säker du inte slösar bort din tid...
 
Top