Hur bra följer du spelets regler som spelledare

Hur bra följer du spelets regler/råd som spelledare

  • Följer alltid spelets skrivna regler/råd för spelledaren i spelet

    Votes: 19 29.2%
  • Försöker delvis anpassa mig till spelets regler/råd för spelledaren

    Votes: 39 60.0%
  • Spelleder som jag alltid gjort

    Votes: 7 10.8%

  • Total voters
    65

aknaton

Apostat
Joined
3 Jun 2008
Messages
317
Location
Ronneby
Många rollspel har regler/råd till spelledaren för att spelupplevelsen för rollspelet ska bli så som spelkonstruktören tänkt sig. Jag är lite nyfiken hur ni som spelledare förhåller er till detta.

Själv har jag en tendens till att falla tillbaka till en spelledarstil som jag formade på gymnasiet i mitten av 80-talet. Speciellt om det blir stressigt. Och det är ofta inte där jag vill vara.
 
Jag brukar följa spelets skrivna regler tills jag stöter på en situation som känns utöver det vanliga, och då anpassar jag reglerna till den specifika situationen. Eftersom jag ju är en tänkande varelse och inte ett datorprogram (Dvs måste inte slavist följa programmeringen även om jag respekterar den).

Så typ 1 och 3 plus lite av 2:a?
 
Jag är ju inte så intresserad av vad spelskaparen tänkt sig och är inte en sån som söker efter "nya sätt att spela" osv. Vilket väl också kanske förklarar varför jag sällan spelleder andras spel öht, kanske. Men om jag skulle göra det så är risken överhängande att jag ändå bara skulle byta ut regelsystemet…

Jag följer alltså bara såna tips om de ligger i linje med den spelstil jag redan föredrar.
 
Länge var jag verksam i grupper där vi förhöll oss halvlöst till regler och husreglade rätt ofta. De sista femton åren eller så har jag dock blivit mer intresserad av att utforska vad var hobby faktiskt har att erbjuda och testa olika typer av spel och spelstilar, varför jag har kört med regeln "spela minst en kampanj RAW, för att förstå hur spelet blir om man spelar det som tänkt - sedan får du börja husregla".

Och samma sak med råd, tror jag. De ignorerades nog mest av min yngre variant. Nu försöker jag spela efter dem.
 
Jag vill testa som det är skrivet först. Men dessvärre faller vi, jag och gruppen, tillbaka i gamla vanor. Därför hamnade min röst på alternativ 2.
 
Jag vet oftast inte när jag bryter mot spelets regler eller ignorerar en bit av dem. Ett återkommande problem för mig är att det enda som triggar regler i rollspel är att någon kring bordet kommer ihåg att de finns. Reglerna är i själva verket djupt maktlösa. "Snälla, snälla -- läs oss, kom ihåg oss, och exekvera oss i respektive situation!" Nä, jag är en opålitlig dator som gärna ignorerar programmet spelkonstruktören försöker köra på mig.
 
Spelar inte för att upptäcka nya spelupplevelser andra skapat. Spelar för att skapa nya spelupplevelser med dem jag spelar med. Det är inte en film eller litterär upplevelse jag köpt in mig på, så andras visioner om hur vi ska göra kan vara intressant, men inte vad vi är där för. Men läsa och reflektera gör jag gärna, som en separat verksamhet. Det kan fortfarande vara intressant att ta reda på och ta del av.
 
När jag skriver SL-råd i mina spel så är de aldrig någonsin tänkta att vara typ "gör såhär så får ni Rätt Upplevelse™ precis så som jag tänkt ut den". Inget av mina spel är tänkta som den sortens reproducerbar upplevelse.

Mitt perspektiv är istället "om du vill spela liknande så som jag brukar spela, så är det här lite tumregler och tips som kan hjälpa till med de svåra delarna". Tipsen jag skriver är sånt jag tyckt varit hjälpsamt, helt enkelt.

Men det utgår verkligen 100% från att den som spelar köpt spelet för att spela så som de vill spela och att det råkar sammanfalla med hur jag brukar spela. Inte att jag ska leverera ett "nytt sätt att spela rollspel" eller en "ny upplevelse". Vill man inte spela som jag brukar spela – kannibalisera spelet på de delar som ni gillar och fortsätt spela som ni vill. Det viktiga är ju ändå spelvärld, mythos osv, och "vad gör rollpersonerna". Det är det nya spel tillför för mig. Inte regler och spelstil.
 
Det blev mittenalternativet i sann Feuflux-anda.

Om jag tänker spela som jag alltid har gjort så hade jag troligtvis inte skaffat spelet i förstaläget. Så när jag testar, säg Lady Blackbird, så försöker jag förstå essensen och spela enligt den. Gillar jag det inte så är det mycket troligare att jag lägger bort spelet än att jag moddar dess regler och fortsätter.

Sen filar jag garanterat bort kanter över tid i spel jag spelleder. "Vi skippar regel A för att komma vidare fortare nu."

Och så ofta byter jag inte spel (eller personlighet), och om vi inte snöar in på regler för tärningsrull/vem som får prata när/utslagsmekanismer så spelleder jag säkert rätt likt i hur mina SLPs beter sig och hur jag beskriver miljöer.
 
Jag läser gärna spel som utmanar mitt sätt att tänka om vad rollspel är, för att hitta nya ingångar till vad rollspel kan vara. Men om jag spelleder eller spelar, så väljer jag inte spelare utifrån vad jag vill spela eller pröva. Utan spelar så som vi kollektivt tänker att rollspel är. Jag är där för och med dem, inte där för att förändra eller forma dem. Har vi alla samma nya idéer så kommer det nya sätt att spela, men ur gruppen. Inte spelet.
 
Jag brukar alltid börja med ett testspel där jag kör som reglerna är skrivna. Efter det har jag sällan sett en anledning att ändra nån regel så i de flesta spel kör jag vidare med standardreglerna. För mig är regler en spelvärlds naturlagar, även i spel som uttryckligen säger att det inte är så, och en del av känslan.
 
Jag valde mittenalternativet. Försöker först och främst välja spel som passar den spelstil jag gillar. Samtidigt lockas jag då och då av spel som inte riktigt stämmer överens med min spelstil. Då justerar jag ofta regler och äventyr. Egentligen tilltalas jag av tanken på att spela spel just så som de är skrivna. I praktiken är det dock svårt. Jag har starka preferenser samtidigt som jag gillar att göra "förbättringar".
 
Jag valde som @luddwig ovan, av liknande anledningar.

Jag vet ganska väl vad jag vill ha ut av mitt rollspelande och vad jag tycker om med aktiviteten.
Att spela rollspel är inte en så stor del av mitt liv och mina intressen att jag har något gigantiskt utrymme (tid, engagemang, lust, ork) att ägna mig åt långsiktiga experiment eller spela hårt mot mina egna preferenser bara för att det skulle kunna utmynna i en ny insikt eller förändrad preferens. Tillräckligt många gånger jag gjort det har det vart "ojsan hoppsan detta var verkligen inte för mig mig!" eller "det var kul, låt oss aldrig göra det igen!". Hade jag spelat mycket mer rollspel hade det kanske vart en annan grej, men nu är det något jag gör för sällan för att experiment för experimenteringens skull skall kännas meningsfullt. Det då helt fristående från att skall man ens kunna göra det så skall man ha en spelgrupp på samma våglängd, vilket jag inte har och inte tänker lägga ner den tiden/energin på att skaffa.

Men samtidigt gillar jag förändring och att testa nya grejer, så det måste ju ske någon utveckling annars blir det tillslut långtråkigt.
Den förändringen sker främst genom att testa nya spel som ligger nära mina preferenser men som gör tillräckligt många saker annorlunda för att inte vara precis samma sak.

Så när jag testar ett nytt system jag är intresserad av så är det oftast ett par stadier jag går igenom för att bilda mig en uppfattning om det:

1. Jag spelar i vart fall en kortare kampanj eller ett längre scenario (vilket gör att rollspel där sådant finns tillgängligt har långt mycket större chans att hamna på mitt spelbord än alla "dU beHÖvEr iNTe äVENtyR tILL deT hÄr SPEleT"-spel som har en 300 sidor tjock regelbok som förklarar varför jag inte behöver äventyr och sedan presenterar metoder för äventyrskrivande och SL-prep som om de vore spelmekanik ist för vanliga SL-tips, men ändå lägger över lika stort arbete på SL som alla andra spel, fast minus färdiga scenarion då)

2. Den kortare kampanjen spelar jag helst strikt-RAW för att se vad spelet åstadkommer när min påverkan bara är att försöka tolka reglerna som de är skrivna så ärligt som möjligt, och inte går in och börjar förändra saker innan jag ens sett hur de påverkar spelet i praktiken, samt hur reglerna fungerar tillsammans med det material spelet själv vill att de skall användas med. Förstår spelet sina egna regler, funkar hur spelet säger att det är tänkt att spelas med hur det faktiskt spelas.

3. När jag spelat klart kampanjen eller äventyret så gör jag en utvärdering för mig själv vad jag tycker har funkat och inte funkat, samt frågar mina spelare vad deras upplevelse är. Därefter bestämmer jag mig för om jag skall fortsätta spela spelet som det är eller om jag skall göra några förändringar i reglerna. Gör jag några förändringar så etablerar jag det hos mina spelare innan jag inför dem, så att de vet vilka husregler som gäller och varför.

Nära nog alltid resulterar detta i att någon typ av husregel eller justering införs, eller att en viss regelhantering, praxis eller tolkning av reglerna etableras som bordskanon (som såklart spelarna blir informerade om att "från och med nu kommer detta gälla"). En sådant standardgrej är att i BRP och färdighetsbaserade spel så kör jag numera nära nog alltid med att i de flesta situationer så räcker det med att ha en viss nivå i en färdighet för att man skall lyckas automatiskt, och har man inte tillräcklig nivå kan man alltid välja att slå ett färdighetsslag om man vill för att se om man lyckas ändå.

Edit:
Precis som de flesta andra som spelar rollspel upptäcker jag frekvent spel som har massor av intressant material, scenarion, spelvärldar, idéer eller annat som jag vill åt, men där jag är djupt ointresserad av spelets system. I mitt sätt att prata om rollspel så är namnet på spelet jag spelar det system jag utgår ifrån. Alltså, om jag spelar material från Mothership men utgår från reglerna till Call of Cthulhu så spelar jag i mitt huvud fortfarande Call of Cthulhu, inte Mothership.

Samma sak skulle gälla om jag plockar material utanför rollspel för att spela med, exempelvis om jag skulle spela Eon men göra det i Westeros, så spelar jag enligt mig fortfarande Eon. Spelar jag Masks of Nyarlathotep med ett hemmabyggt system har jag spelat mitt hemmabygge osv. Det kanske inte är så andra pratar om hur de spelar rollspel, men för mig är spelet jag spelar i första hand systemet jag använder, inte det övriga materialet.

Alltså är svaret på frågan att om jag skaffar ett nytt rollspel och sedan "spelleder som jag alltid gjort" så anser inte jag att jag har spelat det nya spelet alls, jag har spelat material från spelet och använt mitt tidigare spel med det.
 
Last edited:
Jag försöker följa alla regler jag kommer ihåg, åtminstone i början. Det är sällan jag inför några husregler, men ibland kan jag välja att ignorera vissa regler, om de innebär (i mina ögon) onödig bokföring.
 
Njae, jag som är väldigt ny på att spelleda kan ju erkänna att jag spelleder med förhållandevis väldigt lite regler. Det finns men det utgör inte någon större del. Jag och mina spelare är väldigt likasinnade att vi är mest drivna av att föra äventyret framåt snarare än att spela spelet på ett speciellt sätt för att det är så spelskaparen har tänkt sig.

Jag jämför det med hur man kan läsa böcker. En bok som utspelar sig i Lidingö med inhemska lidingöar (?!) kan man ju faktiskt läsa med en norrländsk dialekt bara för att man vill. Man kan även läsa boken baklänges eller upp- och ned. Det är nog inte så författaren tänkte sig att man skulle läsa boken men man kan göra så. 😅
 
Jag och @Rangertheman pratade lite om regler och system i Spelledarpodden rätt nyligen :)

Jag försöker ända att i första hand spela med regler som dom är skrivna. Men, det blir ju ganska fort att man upptäcker vad som ”känns” rätt och fel i ett system. Så jag är inte blyg för att ganska snabbt börja husregla för att det ska passa min stil och grupp.

Svarade alternativ 1, men det blir nog som 2an då och då.
 
Back
Top