Nekromanti Han, hon, hen en

Stövelkatten said:
krank said:
Alltså, om man är cis (=medfödda biologiska könsmarkörer stämmer överens med det kön man upplever sig vara) så ligger man i överläge gentemot icke-cis. Då kan man kosta på sig att vara lustig.

Lite OT; men vad betyder cis? Är det en akronym för något på engelska?

Det är ett prefix från latin och är motsatsen till prefixet "trans-", på andra sidan eller bortom. Så "cis-" betyder helt enkelt hitom, på den här sidan.
 
krank said:
cis = latin för "på samma sida som", i kontrast mot "trans" = "på andra sidan om" typ.

Dvs - "trans" kom in i språket först, sen tyckte en del att man behövde en term för det som inte var trans också, så att man på det viset synliggjorde att normen också "är något". Och då var "cis" praktiskt eftersom det paret cis-trans tydligen finns i andra sammanhang också.

Och sen finns det väl viss tendens att vilja göra det till en förkortning för det ena eller det andra också, men i grunden är cis inte mer förkortning än trans.


//Krank, cisman

Ah!

Listigt - om än inte helt enkelt. Kanske framförallt för att jag aldrig stött på cis-prefixet någon annastans :gremsmile:

/Stövelkatten, ciskatt
 
Per Folmer said:
Tycker humor ofta är ett bra sätt att ta sig an nya idéer. Jag undrar vilket ord jag skulle vilja använda till mig. Det är ofta rätt stötande att höra om privilegier i egenskap av vit heterosexuell man som är bekväm i könskategorin jag föddes i. Inte för konceptet med privilegier sig, jag tänker att det är samma gamla klass-fråga, utan snarare i sammanhanget det används. Att kritisera en persons åsikter genom att påpeka ens privilegier. Att förminska värdet av en åsikter på det sättet är precis vad vi inte behöver för att skapa förståelse för varandra.

Idén med att påpeka privilegier är väl inte i första hand att man ska skapa förståelse för varandra, det är mer ett verktyg för att förstå sig själv. Det är extremt lätt att bli blind för sina egna privilegier, och när det gäller humor blir det då lätt att bjuda på andra istället för att bjuda på sig själv. Sparka neråt, så att säga.

Jag vill för övrigt gärna att folk påpekar när jag glömmer mina privilegier (vit, man, hyfsat välutbildad). Jag vill gärna vara en vettig och bra människa men det kan jag bara vara om jag hela tiden medvetet jobbar med och är medveten om mina privilegier.

Eller som Bamse säger: Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll.
 
krank said:
Vad jag vet så handlar c:a ingenting av debatten om språkhistoria eller ordets ursprung, utom när kritiker drar upp det som ett "argument". Frågan är ju inte vad det har betytt, utan vilka associationer det skapar nu.
Om vi ska vara inne på vad det skapar för associationer nu så vet jag inte om mer än 10% av befolkningen tänker "person av hankön" när de läser "man".

Däremot så tänker de kanske person av samma kön som de, eller enligt normen (oftast manligt kön då, om jag minns rätt) om ingenting pekar på något annat (bilder i boken, beskrivningar som visar andra saker).

Om man byttes ut mot annat ord så misstänker jag att det manliga norm-tänket skulle ligga kvar.

Och att fixa den biten är svårare än att byta ut ordet - och bytet av ordet skulle nog inte göra skillnad. Debatt kring ordet är nog bra för att medvetandegöra att folk är lata när de tänker, dock, så jag antar att det är bra? Så länge man inte går in för hårt och skapar motreaktion i form av någon variant av "nu överreagerar den där igen". :gremsmile:
 
Inom kemin talas det om cis- och transmolekyler. Dessa är spegelvända jämfört med varandra och kan intressant nog ha olika egenskaper. Det här var faktiskt första gången jag stötte på prefixen cis och trans.
 
Så kan det absolut vara.
Användandet skiljer sig dock ofta från ursprungstanken och medan jag försvarar din syn på detta hela så är jag fortfarande skeptisk till andras användning av det.

EDIT:
Sen tycker jag att en risk med konceptet privilegier är att man kategoriserar sig med en hel grupp oavsett vad ens personliga meriter är och samtidigt kan kritisera en person baserat på en kategori och inte personliga meriter.

Ta Alice Teodorescus åsikter som bemöttes av Alexandra Pascalidou. Alexandra kan säkert väldigt mycket om just rasism men valde att istället säga:
”Jag ska också berätta för våra lyssnare runt om i landet att du står här, du är väldigt vacker, du är väldigt välklädd, du är akademiker, du är jurist, du är vit, du är kristen, du är europé och då kanske man också har en världsbild där rasismen inte är en vardaglig upplevelse. Eller ett sår eller ett trauma som man bär med sig.”

Där tycker jag att hon körde ett orättvist privilegie-kort som inte besvarade åsikten Alice hade.
(inte för att det var hennes uppgift att besvara den...)
 
kloptok said:
Inom kemin talas det om cis- och transmolekyler. Dessa är spegelvända jämfört med varandra och kan intressant nog ha olika egenskaper. Det här var faktiskt första gången jag stötte på prefixen cis och trans.

Redan de gamla romarna: Gallia Cisalpina och Gallia Transalpina. :-)
 
Magnus Seter said:
obak said:
All heder åt recensenter, men sluta använda ordet En när ni menar Man, känns Man alldeles för manschavunistiskt icke genusneutralt så använd om ni måste Hen, men fan inte En!

Jag skulle föreslå att skriva "spelaren" istället för "man" eller "en".

/Magnus

Exakt min tanke. När jag skriver spelregler undviker jag genomgående pronomenet "man", efter det så ofta blir oklart vilken aktör som åsyftas. Ett substantiv-subjekt är alltid tydligare.
 
Eller "du".
Det använder till exempel Åsa Roos i sina recensioner, och det är inte bara supertydligt och könsneutralt, utan också trevligt att som läsare bli direkt tilltalad.

Jag blir alltid glad när en text vänder sig till mig och inte till ett obestämt "man" eller "en". Det ger också en fin nyans i recensionen: "såhär gör du för att spela - såhär känner jag när jag spelar".

Men "spelaren" är också bra.
 
Mekanurg said:
kloptok said:
Inom kemin talas det om cis- och transmolekyler. Dessa är spegelvända jämfört med varandra och kan intressant nog ha olika egenskaper. Det här var faktiskt första gången jag stötte på prefixen cis och trans.

Redan de gamla romarna: Gallia Cisalpina och Gallia Transalpina. :-)

Haha, ja, jag kom att tänka på gammal romersk geografi när jag läste artikeln! :gremsmile:
 
krank said:
Kamrat 9356 said:
Sum Caligini said:
obak said:
Sitter och läser recensionerna i senaste Fenix och måste göra ett inlägg i konsten att skriva en icke-förvirrande text.
"En har hur många omslag som helst men om en spar en tärning [...] så får den inte slås om igen denna runda."

"När en bygger en atraktion måste en ha ett antal tärningar [...]"

All heder åt recensenter, men sluta använda ordet En när ni menar Man, känns Man alldeles för manschavunistiskt icke genusneutralt så använd om ni måste Hen, men fan inte En!

"Man" i detta sammanhang kommer väl inte från könet "man" utan har väl mer med "människa" att göra. Nån som är duktig på språkhistoria?
Jag har inte koll på ordet "man" i svenskan specifikt, men engelskan delar en del ursprung med svenskan (fornnordiskan) och som dinosaurie-serien pekar på så kommer nog ordet från latinets humanus - fornnordiskans faktiska "manlig" som i "människa av hankön" är var, som i varulv (och vif då, för kvinna - att det i engelskan blev "wife" är lite intressant, men Mistress betydde å andra sidan inte älskarinna från början heller...).

Vad jag vet så handlar c:a ingenting av debatten om språkhistoria eller ordets ursprung, utom när kritiker drar upp det som ett "argument". Frågan är ju inte vad det har betytt, utan vilka associationer det skapar nu.

Språkhistoria är intressant, men inte alltid relevant.

"Frågan är ju inte vad det har betytt, utan vilka associationer det skapar nu."
Här låter det ju du menar att man utan att tänka alls skall köra en "sök och ersätt" på svenska språket. En skribent har ersatt ordet "man" med "en" på, kan vissa tycka, felaktiga grunder. Det är väl ändå det som denna diskussion handlar om? Jag förstår inte vad du menar?
 
Kamrat 9356 said:
Om vi ska vara inne på vad det skapar för associationer nu så vet jag inte om mer än 10% av befolkningen tänker "person av hankön" när de läser "man".

Jag håller inte med om det här. Jag tror att folk tror att de tänker "könsneutral person" - men grejen är ju att när folk tänker "könsneutral person" så tänker de i själva verket på en man. Eftersom mannen är norm, och kvinnan avvikelse.
 
Per Folmer said:
Sen tycker jag att en risk med konceptet privilegier är att man kategoriserar sig med en hel grupp oavsett vad ens personliga meriter är och samtidigt kan kritisera en person baserat på en kategori och inte personliga meriter.

Det kallas "att se strukturer". Individen är inte allt; individen existerar i skärningspunkten mellan ett antal olika grupper/dimensioner, där de flesta har privilegier i vissa dimensioner men saknar dem i andra. Det är det här som kallas "intersektionalitet".

Jag tycker att Alexandra har alldeles rätt i det citat du återger. Eller ja, om hennes mål var att få Alice att bli sin bästa kompis och stryka henne medhårs kanske det var fel, men jag tycker definitivt att en hel del priviligerade personer med förvrängd världssyn a' tunnelseende behöver få sina privilegier påpekade för sig ibland.

Lite som när Maria Abrahamsson inte tyckte att man var höginkomsttagare vid 36 000 kronor i lön, "för att hunddagis är så dyrt".

Fatta mig inte fel nu, jag tycker att man ska vara taktisk i hur man argumenterar. Men att vara taktisk betyder inte att man i alla lägen ska gulla med de som uttalar sig aningslöst utifrån en privilegierad position.
 
Sum Caligini said:
Här låter det ju du menar att man utan att tänka alls skall köra en "sök och ersätt" på svenska språket. En skribent har ersatt ordet "man" med "en" på, kan vissa tycka, felaktiga grunder. Det är väl ändå det som denna diskussion handlar om? Jag förstår inte vad du menar?

"Utan att tänka alls"? Det har jag väl ändå inte skrivit?
 
Mekanurg said:
kloptok said:
Inom kemin talas det om cis- och transmolekyler. Dessa är spegelvända jämfört med varandra och kan intressant nog ha olika egenskaper. Det här var faktiskt första gången jag stötte på prefixen cis och trans.

Redan de gamla romarna: Gallia Cisalpina och Gallia Transalpina. :-)

Och dubbelmonarkin Österrike-Ungern, som bestod av en cisleithansk och transleithansk del.
 
Om du verkligen menade vad du sade hade du tagit bort texten istället för att lämna den överstruken.

Vidare är det jävligt kul att du antar privilegier jag inte har.
 
krank said:
Sum Caligini said:
Här låter det ju du menar att man utan att tänka alls skall köra en "sök och ersätt" på svenska språket. En skribent har ersatt ordet "man" med "en" på, kan vissa tycka, felaktiga grunder. Det är väl ändå det som denna diskussion handlar om? Jag förstår inte vad du menar?

"Utan att tänka alls"? Det har jag väl ändå inte skrivit?

Jag tyckte du menade att ordets betydelse saknade mening? Förstår fortfarande inte vad du menade när du skrev "Frågan är ju inte vad det har betytt, utan vilka associationer det skapar nu."
 
Back
Top