Gloomhaven, Frosthaven, Descent

Baldurs Gate, särskilt trean, tycker jag är ett klockrent exempel. Då jag spelade det med polarna rollspelade jag mer än jag gör när jag kör DnD. Så var går gränsen?

Om man låtsas att man är en fotbollstjärna ute på gården när man sparkar boll med sina kompisar, och en klunga säger att de är Brasilien och den andra säger att de är Sverige, och nu är det VM-final och hela världens blickar är på den här matchen, gör det att sporten fotboll nu också definitionsmässigt är rollspel?

Eller kan vi vara okej med att ett element av fantasilek kan införas eller uppstå spontant i nästan vilket sammanhang som helst, men att för den sakens skull så blir inte dessa saker en del av den specifika spelform som vi, för att kunna föra konversationer om det alls, råkat kalla för "rollspel"?
 
Eller kan vi vara okej med att ett element av fantasilek kan införas eller uppstå spontant i nästan vilket sammanhang som helst, men att för den sakens skull så blir inte dessa saker en del av den specifika spelform som vi, för att kunna föra konversationer om det alls, råkat kalla för "rollspel"?
Frågan är var drar vi gränsen? Jag kan ibland uppleva att det folk tänker på när de hör rollspel är just delarna jag själv accepterar men som jag inte skulle sakna om de försvann.

Tärningar, inte så intresserad.
Strider, nej kan få vara för min del.
Fasta rollpersoner, gör mig varken till eller från. Det kan gärna vara fritt ägandeskap över dessa.
Grundegenskaper och att utveckla dessa, nej det är inte det jag är där för.

Vad jag söker.

Möjligheten att göra intressanta val och se hur dessa val formar vad som händer i samtalet. Hur vi tillsammans skapar ett samtal om aktörer, strukturer och situationer. Hur våra ord och tankar klingar mot varandra för att skapa något som är större än den upplevelsen jag skulle kunnat skapa själv.

Sen fattar jag att vi tjänar på att ha definitioner. Men många gånger känns det som rollspel har ett satt fack där det jag söker och vill ha från hobbyn får väldigt lite utrymme, för det är inte vad andra menar med rollspel.
 
Som intresserad av och delaktig i både den bredare spelhobbyn och rollspelshobbyn på olika sätt, så finner jag det väldigt funktionellt att kunna prata om saker utan att hamna i konstant begreppsförvirring där varje ord man säger först måste redas ut.
Eller så är man mer öppen med att rollspel är väldigt olika för olika person och fungerar bäst som en paraplyterm.

Det finns oändligt många diskussioner här på forumet där folk pratat förbi varandra för att dom pratade om sin syn om rollspel men använde samma ord för att uttrycka det: rollspel.

Precis som "spel" inte går att definiera (Wittgenstein) eller ens ordet "fisk" (Gould).
 
Möjligheten att göra intressanta val och se hur dessa val formar vad som händer i samtalet. Hur vi tillsammans skapar ett samtal om aktörer, strukturer och situationer. Hur våra ord och tankar klingar mot varandra för att skapa något som är större än den upplevelsen jag skulle kunnat skapa själv.

Ja, och jag skulle ju säga att i definitionen av rollspel som spelform, så är det du beskriver ovan en ganska bra beskrivning av en komponent som blir mer eller mindre nödvändig för att aktivera spelet på ett sätt som det inte är i andra spelformer. Samtalet är en av de centrala komponenterna i rollspelet, men du kan spela Baldur's Gate 3 helt utan det, det är på inget sätt en nödvändigt komponent för det spelet. I flerspelarläge behöver du såklart kommunicera med dina medspelare, men ingenting i den kommunikationen behöver ha en komponent av rollspelande eller fantasilek för att ni fortfarande rent objektivt skall spela BG3.

Eller så är man mer öppen med att rollspel är väldigt olika för olika person och fungerar bäst som en paraplyterm.

Det finns oändligt många diskussioner här på forumet där folk pratat förbi varandra för att dom pratade om sin syn om rollspel men använde samma ord för att uttrycka det: rollspel.

Ja och jag håller ju då inte med om det, utan anser att det fungerar jättedåligt som paraplyterm. Att orsaken till att problemet uppstår med att folk pratar förbi varandra är just för att de använder begreppet så brett att det slutar fungera.

Mitt intryck (som såklart kan vara fel) är att det ligger massor av implicit prestige i rollspelsbegreppet på specifikt det här forumet som jag faktiskt inte stött på någon annanstans, och att oavsett hur noga man påpekar att rollspel är en beskrivande och inte en värderande term, så läses det ändå i stort sätt alltid så.

Så, min åsikt är alltså att ingenting blir bättre eller viktigare bara för att det är ett rollspel, utan enbart att det har en viss funktion och vissa förutsättningar.

Jag skulle kunna ge uttryck för min rätt så breda definition av rollspel också, men den har det inte efterfrågats.
 
Samtalet är en av de centrala komponenterna i rollspelet, men du kan spela Baldur's Gate 3 helt utan det, det är på inget sätt en nödvändigt komponent för det spelet.
Den här delen kan jag köpa, men samtidigt så är min upplevelse att något i BG3, för mig, i multi-player läge gjorde den delen mer tillgänglig än världens största rollspel gjorde. Och då kanske frågan mer blir, vad krävs för att aktivera och få den delen att falla på plats. Men det är ett ämne för en helt annan tråd.

Nu är jag lite mer med på hur du tänker i vilket fall, även om vi kanske kommer få enas i att vi har lite olika gränser för vad vi inkluderar och ser som rollspel.
 
men samtidigt så är min upplevelse att något i BG3, för mig, i multi-player läge gjorde den delen mer tillgänglig än världens största rollspel gjorde
Går inte skiljelinjen i så fall mellan ett "rollspel" och att "rollspela". Det senare kan man ägna sig åt i massa sammanhang som inte är "rollspel"? Mordheim dyker upp som exempel i huvudet eftersom jag precis gett mig på det på nytt. Många likheter, absolut utrymme att rollsela om man vill, definitivt inte ett rollspel i mina ögon.
 
Går inte skiljelinjen i så fall mellan ett "rollspel" och att "rollspela". Det senare kan man ägna sig åt i massa sammanhang som inte är "rollspel"? Mordheim dyker upp som exempel i huvudet eftersom jag precis gett mig på det på nytt. Många likheter, absolut utrymme att rollsela om man vill, definitivt inte ett rollspel i mina ögon.
Jag vet inte, för mig är BG3 även i solo-spelar läge bättre rollspel än DnD 5 liksom. Det gör rollspelet bättre helt enkelt, jag känner någonstans att för mig är det en bättre rollspelsupplevelse än många rollspel i den traditionella fantasy foran kunnat ge.
 
Jag vet inte, för mig är BG3 även i solo-spelar läge bättre rollspel än DnD 5 liksom. Det gör rollspelet bättre helt enkelt, jag känner någonstans att för mig är det en bättre rollspelsupplevelse än många rollspel i den traditionella fantasy foran kunnat ge.
Intressant. Jag kan inte ens föreställa mig den upplevelsen. Men så spelar jag ju inte sådana spel som Baldurs Gate alls.

Men oavsett är jag väl mer på linjen att tydliga definitioner mest underlättar utan de för den skull exkluderar. Jag ser inte vinsten med att ha en oklar gräns mellan tex Mordheim och säg WFRP. Även om jag skulle tycka att den rollspeliga upplevelsen är bättre i det förra är det fortfarande ett figurspel och beskrivs bäst som det.
 
Den här delen kan jag köpa, men samtidigt så är min upplevelse att något i BG3, för mig, i multi-player läge gjorde den delen mer tillgänglig än världens största rollspel gjorde. Och då kanske frågan mer blir, vad krävs för att aktiva och få den delen att falla på plats. Men det är ett ämne för en helt annan tråd.

Det är ju helt uppenbart att du har rollspelat i Baldurs Gate 3.
Men det är ju jättevanligt, folk rollspelar hela tiden i datorspel, det är en aktivitet som verkligen både bjuder in, uppmanar till och möjliggör massor av rollspelande. Det är en av det mediets stora styrkor, massor med datorspel skapas i det direkta syftet att uppmana rollspelande. Men är det definitionen av rollspel så är GTA V, Minecraft, Rust, Ark, Battlefield, CS och nära nog alla datorspel med flerspelarlägen också definitionsmässigt rollspel. Och i förlängningen då alltså alla aktiviteter vi gör tillsammans med andra människor.

Eller så får vi inte ut något av att göra det så brett, för det fyller ingen funktion, utan vi är mer specifika.
Inte för att det är bättre eller finare, utan verkligen bara för att det mer mer funktionellt.


För mig kräver ett rollspel ett element av fantasilek för att det skall kunna räknas som rollspel. Inte bara att det förekommer eller kan förekomma, utan det är en del av det som aktiverar spelet, gör aktiviteten möjligt. Om spelet kan spelas helt utan det, om du exempelvis kan interagera med spelets komponenter utan att bidra med din egen kreativa input (fatta beslut inom ramen för spelets fiktion för att spelet skall kunna hända), så är det inte ett rollspel. I ett brädspel kan du alltid bara "spela reglerna", du har siffror och markörer och positioner och massa annat som fungerar som ett system, det kan finnas hur mycket fiktion som helst och kan vara otroligt inlevelsefullt, men du väljer att engageras av det, spelet kräver det inte av dig. Samma sak med datorspel, du kan trycka på knapparna och klicka på skärmen och du spelar då ett datorspel, spelet kommer hända, utfall kommer ske, för spelet kräver inte att du tänker på ett visst sätt.

Rollspel är en sorts strukturerat spel som kräver av dig att du rollspelar, där rollspelskomponenten måste vara närvarande för att spelet skall kunna spelas. Även om det bara är i sin mest basala och simplaste form (föreställa sig vad som sker i fiktionen, fatta beslut utifrån det), så är det i rollspel inte bara någonting du kan göra, utan någonting du måste göra.

Is a solo journaling game an RPG?

In my opinion, "Solo journaling game" or just "journaling game" is a much better term for those kind of games than RPG or TTRPG, simply because it's much more descriptive for what you actually do in those games and how they play. But they do require some amount of roleplaying to function as games, and as such they in my opinion in some sense fall under the wide definition of RPGs.
 
Men är det definitionen av rollspel så är GTA V, Minecraft, Rust, Ark, Battlefield, CS och nära nog alla datorspel med flerspelarlägen också definitionsmässigt rollspel. Och i förlängningen då alltså alla aktiviteter vi gör tillsammans med andra människor.
Jag tror inte vi kommer mötas, och här känns det väldigt mycket som en sluttande planet retorik.

Jag behåller mina tankar om rollspel och spenderar kvällen med något trevligare. Den här tråden lämnar bara en bitter smak i munnen.
 
Jag tror inte vi kommer mötas, och här känns det väldigt mycket som en sluttande planet retorik.

Jag behåller mina tankar om rollspel och spenderar kvällen med något trevligare. Den här tråden lämnar bara en bitter smak i munnen.

Du deltar självklart i vilka diskussioner du vill, men jag har nog ingen aning om vad vi är överens om och i vad vi skulle vara oense.
 
Du deltar självklart i vilka diskussioner du vill, men jag har nog ingen aning om vad vi är överens om och i vad vi skulle vara oense.
Sista från mig då.

Jag håller med dig i mycket du säger om rollspel. Det känns som att vi i grunden har en ganska lik syn, bara att jag nog är beredd att inkludera mer under paraplyet.

Och jag lät mer grinig än vad jag är, kass dag och ska helt enkelt låta bli att skriva saker överhuvudtaget för saker som inte har med den här diskussionen läcker in och det blir aldrig en bra dialog/diskussion.

Ska sova på saken och se om jag kan ge ett vettigare bemötande och svar imorgon.
 
Är vi inne på "vad är rollspel" igen? That time of year?

Jag har noll problem med stort tält-definitionen av rollspel. Vad som helst kan vara en carbonara, så att säga. Eller, det finns ett gäng egenskaper saker och ting kan ha och som associeras med "rollspel" och ju fler av dem som är närvarande desto mer rollspeligt när vad-det-nu-är. Och det finns ingen cut-off point.

Jag tror att anledningen till att jag är helt OK med att kalla Gloomhaven och Baldur's Gate för rollspel är att oavsett definition så gillar jag inte typ 90%+ av rollspel. Liksom, det finns spel som är nära 100% rollspel, så mycket rollspel att ingen människa på planeten inte skulle gå med på dem som det – men jag är fortfarande helt ointresserad av dem. Jag är inte rollspelsnörd, jag är i allra högsta grad en rätt-liten-underkategori-av-rollspelsnörd. Jag bryr mig helt enkelt inte så mycket om det mesta ni andra håller på med. Eller jag kan väl tycka att det är intressant ur något slags utifrånperspektiv, men det inget jag identifierar mig med eller vill spela med er om annat erbjuds.

Så jag förstår inte riktigt vilket sammanhang jag skulle behöva en avsnävad, väl avgränsad definition.

(Det känns ibland som att det enda egentliga sammanhang där man faktiskt "behöver" en hård definition är diskussionerna där man försöker slå fast, eller grälar om, en hård definition. Jag har nog aldrig någonsin faktiskt saknat en i något sammanhang utanför sådana diskussioner.)

(Och köper någon ett av mina spel med tanken att spela det typ som D&D så blir de nog lika besvikna som om de tänkt sig spela det som Descent.)
 
Jag tog fram facit från ChatGPT:

---

"Gloomhaven is not a traditional role-playing game (RPG) like Dungeons & Dragons, but it does have RPG-like elements.

It’s mainly a cooperative, campaign-driven board game with tactical combat, card-driven mechanics, and legacy elements (stickers, sealed boxes, permanent changes). Each player controls a mercenary with unique abilities, who develops over time by leveling up, gaining perks, and unlocking new story arcs.

Where it differs from a full RPG:
  • There’s no game master—the game itself runs enemies and scenarios.
  • Roleplay and character personality are optional, not built into the mechanics.
  • Story choices exist, but they’re limited compared to open-ended RPGs.
So you could call it a tactical dungeon-crawler board game with light RPG elements, but not a full RPG."

---

Så nu vet ni.
 
Back
Top