Glömda ord

I en språknördsgrupp på Facebook såg jag någon kommentera att de, när de var ute och körde bil med en äldre person, fick kommentaren "Fäll ut pilen" när det var dags att använda blinkersen. "Fäll ut pilen" är ett av de uttrycken som jag vet vad de betyder men aldrig använt själv eller ens hört användas.

Eftersom jag är nörd så kunde jag naturligtvis inte låta bli att googla fram när körriktningsvisare i form av fysiska pilar som fälldes ut och in försvann. Och tydligen så är den sista modellen med sådana Volkswagen-bubblor från 1959. Körriktningsvisare i den form som används nu, det vill säga med blinkande lampor på bilens höger- och vänstersida, introducerades 1939 av biltillverkaren Buick. Så det finns ett tjugoårigt fönster där nya bilar kunde komma med antingen det ena eller det andra systemet.
Bra historiespaning! Det påminner mig om ”när jag ändå har dig på tråden.” Helt logiskt på 1970-talet och tidigare, helt ologiskt (och därför kul) nu när våra telefoner är trådlösa.
 
Bra historiespaning! Det påminner mig om ”när jag ändå har dig på tråden.” Helt logiskt på 1970-talet och tidigare, helt ologiskt (och därför kul) nu när våra telefoner är trådlösa.
När man ändå är inne på ämnet hemtelefoner alltså landlines.

Jag vill minnas när jag var barn/tonåring/ungdom att det alltid svarades med familjenamn och ofta följt av telefonnummret i luren, ringde man hem till polaren kalle karlsson så svarade tex hens mamma karlsson 12345 och ringde man till polaren lisa larsson så svarades det larsson 67890 osv.

Jag vet inte om detta var praxis över hela Sverige men det var väl vedertaget där jag växte upp.

Det är ju iaf mer eller mindre helt utdött idag,det är ju ingen som svarar i mobilen med johansson 072-1234567.
 
Kepa=keps

Användes flitigt i tonåren och tidiga 20 års åldern men har nog inte hört någon kalla en keps för kepa på bort mot 20 års tid
Jag fick kommentaren "schysst kepa" av en kollega född på tidiga 00-talet och uppvuxen i norrförrort till Stockholm när jag bar vad jag skulle kalla en gubbkeps.

Däremot skyndade jag mig att ge en förklaring när jag fick ett blankt ansiktsuttryck tillbaka av en annan 00-talskollega efter att sagt att jag fått blodad tand. Jag menade det inte bokstavligen.
 
När man ändå är inne på ämnet hemtelefoner alltså landlines.

Jag vill minnas när jag var barn/tonåring/ungdom att det alltid svarades med familjenamn och ofta följt av telefonnummret i luren, ringde man hem till polaren kalle karlsson så svarade tex hens mamma karlsson 12345 och ringde man till polaren lisa larsson så svarades det larsson 67890 osv.

Jag vet inte om detta var praxis över hela Sverige men det var väl vedertaget där jag växte upp.

Det är ju iaf mer eller mindre helt utdött idag,det är ju ingen som svarar i mobilen med johansson 072-1234567.
Min mamma svarade med enbart telefonnummer, med sin mest misstänksamma röst : ) Man visste ju aldrig vem som ringde trots allt. Det gällde att vara beredd på allt från dagmamman till statsministern.
 
När vi ändå är inne på temat: "Sitta med röven i hackelådan".
Frågade ChatGPT om bakgrunden till talesättet, och de enda moderna referenserna till det som den hittade kom från mig. Det fanns skapligt med äldre referenser, mestadels med formen "arslet i hackelådan", men moderna var typ bara jag.

Så, hjälp mig att hålla talesättet vid liv!!!
 
Jag fick kommentaren "schysst kepa" av en kollega född på tidiga 00-talet och uppvuxen i norrförrort till Stockholm när jag bar vad jag skulle kalla en gubbkeps.

Däremot skyndade jag mig att ge en förklaring när jag fick ett blankt ansiktsuttryck tillbaka av en annan 00-talskollega efter att sagt att jag fått blodad tand. Jag menade det inte bokstavligen.
Det vill säga det plagg min morfar aldrig refererat till som något annan än en smäck.
 
När man ändå är inne på ämnet hemtelefoner alltså landlines.

Jag vill minnas när jag var barn/tonåring/ungdom att det alltid svarades med familjenamn och ofta följt av telefonnummret i luren, ringde man hem till polaren kalle karlsson så svarade tex hens mamma karlsson 12345 och ringde man till polaren lisa larsson så svarades det larsson 67890 osv.

Jag vet inte om detta var praxis över hela Sverige men det var väl vedertaget där jag växte upp.

Det är ju iaf mer eller mindre helt utdött idag,det är ju ingen som svarar i mobilen med johansson 072-1234567.
Att svara med efternamn var väl standard under många herrans år. Att svara med telefonnummer förekom men var, i alla fall enligt min erfarenhet, mindre vanlig än efternamn. Men att svara med båda måste jag erkänna att jag aldrig har hört talas om. Men en märklig variant jag stötte på på 80-talet var en skolkamrats pappa som alltid svarade "Telefon" när man ringde. Som om den som ringde inte visste att det just var en telefon som användes. Ytterst märkligt.

Jag minns även det första familjen jag stötte på som inte hade någon fast lina då alla som ingick där ändå hade mobiltelefoner och hur oerhört jag tyckte det var. Det var någon gång under 90-talet.
 
Att svara med efternamn var väl standard under många herrans år. Att svara med telefonnummer förekom men var, i alla fall enligt min erfarenhet, mindre vanlig än efternamn. Men att svara med båda måste jag erkänna att jag aldrig har hört talas om. Men en märklig variant jag stötte på på 80-talet var en skolkamrats pappa som alltid svarade "Telefon" när man ringde. Som om den som ringde inte visste att det just var en telefon som användes. Ytterst märkligt.

Jag minns även det första familjen jag stötte på som inte hade någon fast lina då alla som ingick där ändå hade mobiltelefoner och hur oerhört jag tyckte det var. Det var någon gång under 90-talet.
Det mest underliga sätt att svara i telefon får jag tillskriva en polares far.

Ring ring ring... det svarar och det är polarens far - Johansson 12345

Ja hej det är hundeninluden är kalle hemma?

Ja det är han och sedan blev det knäpptyst i luren nån minut ungefär som att han väntade på något så till slut fick man fråga att skulle jag kunna få tala med honom

Detta följdes av att polarens far svarade ett ögonblick så ska jag se om han vill prata med dig följt av att han vråla så det hördes i hela kvarteret kalle det är hundenilunden i telefon vill du prata med honom.

Det upplevdes alltid väldigt bissarrt för mig då det normala förfarandet hade varit att svara ja kalle är hemma ett ögonblick så skall jag säga till honom att du är i luren.
 
Det upplevdes alltid väldigt bissarrt för mig då det normala förfarandet hade varit att svara ja kalle är hemma ett ögonblick så skall jag säga till honom att du är i luren.
Den farsan verkar antingen ha haft någon funktionsvariation, eller gillat att trolla folk genom extrem bokstavlighet...
 
Det är ju ett klassiskt skämt! ”Kan du skicka saltet?” ”Ja, det kan jag.” Jätteroligt! Alla skrattar över hur fyndig man är, och nickar sedan tankfullt över ens knivskarpa analys över kontrasten mellan språkhandlingars bokstavliga och performativa betydelser. Prova det nästa gång vid middagsbordet; det är jätteuppskattat!

Däremot borde han naturligtvis inte ha gett upp det så snabbt, och på frågan ”Skulle jag kunna få prata med honom?” så borde svaret varit ”Ja, det skulle du kunna få”. Hysteriskt roligt för hela familjen!
 
Den farsan verkar antingen ha haft någon funktionsvariation, eller gillat att trolla folk genom extrem bokstavlighet...
Att polarens farsa hade någon form av funktionsvariation skulle faktiskt inte vara helt orimligt då polaren hade vad vi i ungdomen uppfattade som massa konstiga beteenden för sig och det visade sig när hen genomgick en utredning i vuxen ålder att polaren var på spektrumet så möjligheten finns där att även hens far var det.
 
Back
Top