Nekromanti George RR Martin

R

ReservoirHamster

Veteran
Joined
23 May 2005
Messages
78
Location
Hässleholm (och Kristianstad)
Ok, det där med "RR" känns ju ganska Tolkien, men i övrigt verkar det här vara världens schysstaste fantasysvit. Har bara läst en tvåhundra sidor i första boken, men jösses vad bra det är. Någon som läst böckerna och kan instämma/utstämma?
 
Tja! Jag har själv funderat på att börja läsa herr RR. Finns de översatta till svenska? Läser du dem på svenska eller engelska? Hur många böcker är det i serien?

- Vulf
 
Om vi pratar om A Game of Thrones-serien så är den ju inte ens klar än. Jag rör _ingenting_ innan jag kan sträckläsa den. :-)
 
Om vi pratar om A Game of Thrones-serien så är den ju inte ens klar än. Jag rör _ingenting_ innan jag kan sträckläsa den. :-)
Click to expand...

Aha! Nej det gör inte jag heller. Tack för varningen!

- Vulf
 
Jag läser dem på engelska. Det finns tre utgivna böcker A Game of Thrones, A Clash of Kings och A Storm of Swords. Martin har arbetat på bok fyra i några år nu, om jag har förstått saken rätt, och har nu bestämt sig för att dela upp den i två delar (eftersom den landade på ca 1500 sidor). Det sägs att han har planerat att det hela ska bli sju böcker. Omfånget på varje bok är kring tusen sidor, åtminstone i de upplagor jag har.

Det finns två svenska böcker, men jag skulle tro att det rör sig om samma översättaridioti som Robert Jordan drabbats av - dvs att EN engelsk bok bearbetas på ett sådant sätt att den blir TVÅ svenska böcker. Om det finns några planer på att översätta de andra böckerna i serien vet jag inte.

Dock kan jag säga att jag verkligen rekommenderar Martin. Detta är nog så nära vuxen fantasy man kan komma. Ingen sagovärld direkt. Mord, incest, backstabbing, blood'n'gore, osv... Plötsligt dör de karaktärer man trodde var huvudkaraktärer, och ondskan i norr - känd som The Others - är ganska jävla otäck i min mening. Detta är underbart att läsa!
 
Jag rör _ingenting_ innan jag kan sträckläsa den
Click to expand...

Instämmer. Jag gjorde ett brutalt misstag med Wheel Of Time. Först känns det mysigt och varmt, sedan upptäckerman att man står i kvicksand.
 
Jag rör _ingenting_ innan jag kan sträckläsa den.
Click to expand...

Du har naturligtvis rätt, men när jag väl började läsa blev det direkt omöjligt att sluta. Och jag tillhör de som tycker om att gå och vänta på någonting - det ger en tid att fundera över vad som kommer att hända (och jag gissar ALLTID fel). :gremsmile:
 
Böckerna är mycket bra, med ett par besvärligheter:

1: Det följs förfärligt många huvudpersoner parallellt. Jag fann en del av dem intressanta och en del ointressanta, och det är bökigt att behöva vänta ett antal kapitel på att ens favorit skall återkomma.

2: Berättelsen är inte alls upplagd efter konventionell dramatik. Det kommer små klimax här och var och plötsligt är sidorna slut. Jag har stor respekt för författare som betraktar en bok som en avgränsad helhet. Att jag ändå respekterar Martin beror på att han är så bra på det han gör.

3: Det är väl själva f**n att alla fantasyförfattare skall slänga in vargar som kompisar till någon huvudperson.
 
Naturligtvis har de besvärligheter. Det har alla böcker.

1. Jag tycker det är bra att vi får följa så många karaktärer. De flesta är intressanta, och han är duktig på att mejsla ut deras personligheter. Jag har inga problem med att Martin växlar mellan de olika berättelserna, eftersom jag tycker han hittar någonting intressant att skriva om i de allihop. Fast det är klart, hade jag fått välja hade jag ju velat att Tyrion Lannister skulle figurera lite oftare.

2. Martin har föresatt sig att skriva någonting som påminner mer om historia är fiktion, och historia är inte upplagd som dramatik. Man kan sällan eller aldrig avgränsa historiska skeenden och säga att det börjar här och slutar där. Bilden är alltid större och mer komplex. I detta syfte har han gett upp ganska många konventioner.

Jag tycker att glädjen i att läsa Martin (så långt jag har kommit i alla fall) ligger i att han ständigt är överraskande. Det är svårt att säga vad som kommer att hända, och eftersom berättelsen tar så många svängar hit och dit blir det aldrig tråkigt. Han använder ju sig av ett ganska traditionellt knep: många kapitel börjar i med att t.ex. ryttare rider i all enkelhet över gräs eller någonting, och sedan händer någonting oväntat.

Hos just Martin besväras jag alltså inte alls av att han inte använder sig av traditionell berättarstruktur.

3. Vi får nog lära oss leva med det. :gremsmile:

Då måste jag ställa frågan: vad gillar du hos Martin?
 
Då måste jag ställa frågan: vad gillar du hos Martin?
Click to expand...
Ja, resten, ungefär. Och jag upplever fördelar med den oförutsägbara berättarstilen, det är mest att han inte klarar av att avrunda sina böcker snyggt som retar mig. Möjligen i kombination med den alltmer parodiska slöheten i utgivningstakten.

Jag formulerade mig som jag gjorde eftersom du verkade tycka bra om det du läst hittills och därför inte behövde trugas. Men om man skriver som jag gjorde förstår jag att det lätt ger intryck av en renodlad sågning, när det i själva verket var de få och enda dåliga sakerna jag alls kunde komma på om romansviten.

Hur som helst: det kryllar av intressanta bifigurer (och gränsen mellan bifigur och huvudfigur är flytande), genomtänkta miljöer och grupperingar, saker att sympatisera med och äcklas av. Världen känns djup och äkta och även om det är gott om grisodling finns det också episka glimtar. De är välskrivna böcker språkligt och trevliga att läsa.

Edit: lade till stycket i mitten
 
Ja, det är jävligt bra fantasy. Absolut den bästa av de långa fantasyserierna som finns idag, och bättre än mycket annan fantasy också. Jag älskar George Martins sätt att skriva på, hans karaktärer och hans värld. Det känns av någon anledning väldigt verkligt. Den är inte heller särskilt klichéfylld när det kommer till ämnen som gott och ont och hur en fantasyserie ska se ut ( Wheel of Time). Här finns inga hjältar eller superondningar till exempel, alla är mänskliga och det är verkligen uppiggande.

Så nej, du är inte ensam. Jag har läst allt som finns till dags datum, så det håller sig.

/Balderk
 
A Feast For Crows klar! *typ

Feast verkar faktiskt vara klar nu (läs *Sort of för mer info, men jag referarar den lite grann här också).

Tydligen skulle feast väga in på runt 17-1800 sidor, så nu har han mycket riktigt bestämt sig för att göra två böcker av det hela. Den första heter A Feast For Crows och den andra A Dance With Dragons. Han har inte, som man kan tro, delat Feast på mitten och fått två halva böcker utan istället har han delat upp böckerna mellan olika karaktärer, så de som befinner sig i Westeros, King's Landing, the riverlands, Dorne, och the Iron Islands (etc.) hamnar i FEAST och resten (Östern och Norden, bl. a.) i DANCE. De som inte riktigt är färdiga ännu hamnar i DANCE, som Martin uppger vara halvklar. Edit: Böckerna kommer alltså utspelas samtidigt som varandra.

A Feast For Crows har nu gått in i produktion. Vi får hoppas att vi ser Dance snart också-

Du hade även rätt med antalet böcker, som kommer bli 7 enligt Martin nu när den här boken blev två.

/Balderk
 
Skönt. Jag fick oroväckande lite medhåll. :gremsmile:

Jag uppskattar också hur Martin har sållat bort det renodlade onda och det renodlade goda. Jag avskyr när en karaktärs enda motiv för sitt agerande är "jag är ond!". Då blir det bara endimensionellt. Martin låter dock alla sina karaktärer agera utifrån riktiga motiv, och man kan på så sätt skönja någon slags djup i dem.

Som jag skrev på något annat ställe: det känns verkligen som om Martin försöker åstadkomma någonting som påminner mer om ett historiskt verk än en simpel (ursäkta ordvalet) fantasyroman. Så många olika karaktärer, och så många olika berättelser, ger en väldig bredd i det han skriver. Kampen om tronen är en smutsig kamp, precis som i vår värld.

Jag kan inte påstå att jag har läst så värst mycket fantasy, men jag kan inte tänka mig att det finns så värst mycket som kommer upp i Martins höjder.
 
Skönt. Jag fick oroväckande lite medhåll.
Click to expand...

Hehe, men det finns där. Var mycket trådar om A Song of Ice and Fire här för något år sedan, flera skrev jag själv när jag läste böckerna för några år sedan (typ sommaren 2003 tror jag det var). Så jag vet att det finns många som älskar böckerna här.

Jag uppskattar också hur Martin har sållat bort det renodlade onda och det renodlade goda. Jag avskyr när en karaktärs enda motiv för sitt agerande är "jag är ond!". Då blir det bara endimensionellt. Martin låter dock alla sina karaktärer agera utifrån riktiga motiv, och man kan på så sätt skönja någon slags djup i dem.
Click to expand...

Precis, det är väldigt uppfriskande. Till och med de mest osympatiska karaktärerna kan man symatisera lite med, och förstå varför de gör som de gör och är som de är.

Som jag skrev på något annat ställe: det känns verkligen som om Martin försöker åstadkomma någonting som påminner mer om ett historiskt verk än en simpel (ursäkta ordvalet) fantasyroman. Så många olika karaktärer, och så många olika berättelser, ger en väldig bredd i det han skriver. Kampen om tronen är en smutsig kamp, precis som i vår värld.
Click to expand...

Precis!

Dessutom: Snygg avatar!
 
Ett av mina sommarprojekt är att läsa igenom dem alla. ETT ANNAT sommarprojekt jag håller på med är att skriva en Eon-kampanj som är lite smått inspirerad av det hela, åtminstone av the Others. Men vi får se hur det blir med den saken.

Har du läst något annat han har skrivit? Jag är sugen på den där vampyrgrejen han skrev, och även The Dying of the Light. Det är skönt med författare som verkligen vågar visa upp någonting som fult och hopplöst. Sånt mumsar jag i mig.

Dessutom: Snygg avatar!
Click to expand...

Well, the Dude abides...
 
Har du läst något annat han har skrivit? Jag är sugen på den där vampyrgrejen han skrev, och även The Dying of the Light. Det är skönt med författare som verkligen vågar visa upp någonting som fult och hopplöst. Sånt mumsar jag i mig.
Click to expand...

Nej, det har jag tyvärr inte gjort. Har gått och funderat på att köpa Fevre Dream, men aldrig kommit mig för att göra det. Är riktigt sugen på den dock... så det blir väl någon gång. Men jag har så fruktansvärt mycket att läsa nu att det inte är sant. Har säkert ett trettiotal böcker i bokhyllan som jag inte har läst, så jag har lite svårt för att köpa nya böcker. Jag gillar också när de visar fula och hopplösa sidor av historierna.

The dude abides.

-Balderk
 
Fevre Dream

Detta är en trevlig bok, ingår i Fantasy Masterworks är faktiskt riktigt bra. En av dom bästa vampyrböcker jag läst(inte läst så många, men det hör inte hit).

Handlar om Abner Marsh och hans ångbåt Fevre Dream vilken han kan bygga tack vare han kompanjon Joshua York som aldrig visar sig på dagen.

//Netfeed - som föreslår att folk läser boken
 
Re: Fevre Dream

Jo, jag har sett den när jag bläddrat igenom Fantasy Masterworks. Kag ämnar ju att läsa den, men det får bli om något år eller så när jag förhoppningsvis läst mycket av det som finns i min bokhylla.

Men du gillar A Song of Ice and Fire också va? För övrigt så kommer den enligt sfbokhandeln i september... inte så långt kvar alltså (det är nog en bok jag kommer behöva köpa trots alla böcker i hyllan).

-Balderk
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top