Nekromanti Gå ned i vikt? Hur?

[RasmusL]

Flummig tanke:

Jag försöker hela tiden ha som mind set att ständigt vara på tå, alltid ha ett högt tempo i kroppen, röra mig mycket när jag sitter ner, försöka vara aktiv i skallen, etc. En bieffekt blir förvisso att jag svettas en del även när jag är passiv (om det inte är väldigt svalt) samt att jag inte står ut med att exempelvis sitta och sola, slötitta på tv/film jag inte kan investera i, etc men jag tänker mig att det även ökar min förbränning även i vila? Ingen vetenskap inom mils avstånd här men jag äter fruktansvärt onyttigt och tränar i perioder ganska lite men har aldrig gått upp i vikt av detta (snarare tvärt om).

Stressa för hälsa?

Att vara energisk och ha myror i brallan är inte detsamma som att stressa.
Däremot ser jag det mer som ett personlighetsdrag än något man kan lägga sig till med.
Jag har ett par kompisar som är så energiska som RasmusL beskriver sig och ja, de har inte ett uns fett.
Men jag skulle aldrig kunna bete mig på det sättet.

Ja, absolut. Frågan är om det är en "lättare" omställning än att lägga om motions- och matvanor, men troligen är svaret där "nej" (även om även det säkerligen är personlighetsberoende )

 

[Sodivra]

Att vara energisk och ha myror i brallan är inte detsamma som att stressa.
Däremot ser jag det mer som ett personlighetsdrag än något man kan lägga sig till med.
Jag har ett par kompisar som är så energiska som RasmusL beskriver sig och ja, de har inte ett uns fett.
Men jag skulle aldrig kunna bete mig på det sättet.

Nej det är klart, det är skillnad på temperament och stress. Men "jag försöker ha som mind set att ständigt vara på tå" låter som stress, tycker jag.

 

[Rymdhamster]

Man blir helt enkelt inte lika hungrig.

Det här hjälper enbart om problemet är att man äter för att man är hungrig. Om jag bara åt när jag var hungrig hade jag inte haft några problem. Mitt problem är att jag proppar mig fast jag är mätt, för att det är gott.

Sätt att minksa hungern är baske mig det mest värdelösa tipps man kan få när man går ned i vikt. Enligt mina erfarenheter, alltså.

 

[chrull]

Man blir helt enkelt inte lika hungrig.

Det här hjälper enbart om problemet är att man äter för att man är hungrig. Om jag bara åt när jag var hungrig hade jag inte haft några problem. Mitt problem är att jag proppar mig fast jag är mätt, för att det är gott.

Sätt att minksa hungern är baske mig det mest värdelösa tipps man kan få när man går ned i vikt. Enligt mina erfarenheter, alltså.

Här är ett sämre:

 

[Übereil]

Det här hjälper enbart om problemet är att man äter för att man är hungrig. Om jag bara åt när jag var hungrig hade jag inte haft några problem. Mitt problem är att jag proppar mig fast jag är mätt, för att det är gott.

Sätt att minksa hungern är baske mig det mest värdelösa tipps man kan få när man går ned i vikt. Enligt mina erfarenheter, alltså.

Jag såg en dokumentär om socker för ett tag sen som bland annat innehöll två personer som ville sluta äta socker. Hemligheten där var inte så mycket att äta mer regelbundet som att äta bättre för att på så sätt få ordning på blodsockernivån. När den nivån blev jämnare så blev det också mycket lättare att orka stå emot när sockersuget satte in.

Eller nåt sånt. Dokumentären gick på SVT i alla fall.

Men förutom att lägga om kosten så var det nolltolerans på socker som gällde. Vilket var drygt i början (särskilt för den ena personen som var cola-beroende) - men de vande sig.

Übereil

 

[gizmo]

Just det jag menar. Allt ligger i psykologin. Man måste tricksa och distrahera sig själv.

Typ, när man vill äta den där kakan nu, inte säga sig "nej, du får inte" - man tänker bara ännu mer på att man vill ha den, och lyckas troligen ändå inte, och sedan hatar sig själv för att man var så svag och sedan behöver tröstäta.

Istället får man säga sig "ja, du får äta den, ganska snart, bara du måste först göra xyz", t.ex. gå ett varv rund kvarteret, eller skriva klart och skicka det där mailet, eller diska, eller vika ihop tvätt etc. Det är bra att välja nåt som ändå måste göras, då vinner man redan av att det är gjort, och man kan tricksa sig dubbelt om det är något man är ovillig att göra, men för den där kakbelöningen kommer man igång.

Sedan händer det ibland att man blir så distraherad av det man gör att man glömmer äta kakan. Men även om det slutar med att man äter den sedan, har man vunnit lite matlös tid och samtidigt fått nåt gjort. Annars hade man ätit kakan och sedan under samma tid ätit något annat också!

Samma med det excellenta tipset i tråden att sova mer, dvs lägga sig tidigare. Jag brukar vara uppe till 12 eller 1, väldigt dåligt. Lägger jag mig kl 11 istället, vinner jag igen dubbelt, jag får mer sömn, vilket jag verkligen borde, och det är 1-2 timmar mindre under vilke jag kan vara frestat at äta något.
Bara att det oftast inte funkar så bra för mig för att jag alltid har så mycket jag vill göra och jag kan helt enkelt inte gå och sova bort tid som jag behöver för annat. Fast oftast slutar det ändå med att jag inte gör det där andra men bara sitter framför nätet (och knaprar nåt).

Tricksa sig är jättebra. Små steg är också jättebra. Som när man inte vill gå träna, bara packa väskan, sedan får man se. Sedan ta på sig skorna, i fall man sedan känner för att faktiskt lämna huset. Osv.

 

[Rymdhamster]

När den nivån blev jämnare så blev det också mycket lättare att orka stå emot när sockersuget satte in.

Och fettsuget? Och köttsuget? Och grönsakssuget? Och ostsuget? Och potatissuget? Och pastasuget? Och äggsuget? Och mjölksuget? Och fisksuget? Och...

Det kanske finns de som bara dras med ett sötsug. Lyckans er kan jag säga. Jag äter massor av allt även när jag är mätt. Eller snarare, jag brukar inte småäta. Men när jag väl äter, då vill jag ha mer!

En portion till, två portioner till! Attans, har jag bara lagat en portion? Tyvärr så älskar jag att laga mat så att ställa mig vid spisen och laga en portion till är liksom inte ett hinder. Det är en bonus.

Å, men jag jobbar på det. Jag försöker intala mig själv att det är okej, jag kommer att få äta den här maträtten igen någon gång, jag måste inte tillgodose mitt behov av den för resten av livet vid en sittning.

 

[Lupus Maximus]

Man blir helt enkelt inte lika hungrig.

Det här hjälper enbart om problemet är att man äter för att man är hungrig. Om jag bara åt när jag var hungrig hade jag inte haft några problem. Mitt problem är att jag proppar mig fast jag är mätt, för att det är gott.

Sätt att minksa hungern är baske mig det mest värdelösa tipps man kan få när man går ned i vikt. Enligt mina erfarenheter, alltså.

Det kan handla om vanor, men också om associationer.

För att jämföra med rökning. Någon som röker har en massa vanor, som att hålla något mellan fingrarna eller att alltid ta en cigarett till kaffet. Vanor gör att vi kliver in i mönstret utan att tänka på det. Det finns flera olika sätt att bryta en vana man vill bli av med.

Sedan kan man ha associerat det till olika känslor. T.ex. om den enda acceptabla sättet att ta rast har varit att ta en rökpaus så kan en cigg associeras med att "ta det lugnt och varva ner en stund". Finns också många som hävdar att cigaretter smakar gott, men jag har fortfarande aldrig mött någon som tyckte det var gott från första blosset.

Mat och cigaretter är dock inte riktigt samma sak, för den ena måste vi ha.

Om det "bara" är t.ex. sötsug och dåliga vanor så räcker det ofta med att "bara" bryta mönstret och lägga sig med bättre vanor. Men en association kan vara svårare att hitta vad och varför, för att knyta om den eller lösa upp den. Ofta är associationen något helt annat än vad man tror att den är (annars hade man troligtvis redan vetat hur man skulle ändra den).

 

[Sodivra]

Det kan handla om vanor, men också om associationer.

För att jämföra med rökning. Någon som röker har en massa vanor, som att hålla något mellan fingrarna eller att alltid ta en cigarett till kaffet. Vanor gör att vi kliver in i mönstret utan att tänka på det. Det finns flera olika sätt att bryta en vana man vill bli av med.

Sedan kan man ha associerat det till olika känslor. T.ex. om den enda acceptabla sättet att ta rast har varit att ta en rökpaus så kan en cigg associeras med att "ta det lugnt och varva ner en stund". Finns också många som hävdar att cigaretter smakar gott, men jag har fortfarande aldrig mött någon som tyckte det var gott från första blosset.

Mat och cigaretter är dock inte riktigt samma sak, för den ena måste vi ha.

Om det "bara" är t.ex. sötsug och dåliga vanor så räcker det ofta med att "bara" bryta mönstret och lägga sig med bättre vanor. Men en association kan vara svårare att hitta vad och varför, för att knyta om den eller lösa upp den. Ofta är associationen något helt annat än vad man tror att den är (annars hade man troligtvis redan vetat hur man skulle ändra den).

Bara att läsa den här tråden och alla snacks-råd får mig att vilja sticka ut och köpa en mörk kaka choklad!

Så jag tänker göra det nu!

 

[gizmo]

Rymdis - jag vet inte om det hjälper om just jag säger det, som bara behöver tappa vikt lite gran, men: jag känner SÅ igen ALLT det där. Jävla mechanism.

Lite tröst kanske i det att det faktiskt blir LITE bättre bara av att man blir äldre (hos mig iaf). Jag brukade äta tills jag mådde illa, bara för att det var gott och det fanns något kvar. Det händer nu rätt sällan. Jag tror det kommer för att jag har nu i mitt liv ätit de flesta saker redan ett större antal gånger och jag känner inte längre att jag missar så pass mycket om jag låter det vara.
Lite som när man går köpa glass, och de har 75 olika sorter, och jag brukade stå en halv timme utan att kunnna bestämma mig för att jag MÅSTE prova minst 18 av de och det går ju inte. Nu vet jag att jag har smakat de flesta sorter glass, och så pass olika är upplevelsen faktiskt inte, så att det inte gör så mycket att välja en at random.

Jag brukar laga stora portioner mat för att ha över till matlådor för lunch. Men jag måste passa på att fylla lådorna först. Annars äter jag en tallrik, och sedan var det så gott att jag måste bara ha lite till, men sedan var dett ju fortfarande så gott, och jo, jag har ju några matlådor kvar för i veckan, och vips är kastrullen tom. Men fyller jag matlådorna först och sätter lock på, då är de ju redan smutsiga, då går jag sen inte och äter från dem. Av någon anledning är den där lilla fåniga saken att det skulle vara dumt att smutsa ner lådan för att sedan direkt tömma den stark nog att jag kan låta den stå i fred.

Gratis mat kan jag inte heller motstå, helt sjukt. Även om det är jävla färdigmat-princesstårta som är över från någons fika och står där med en "help yourself" lapp. Jag gillar inte princesstårta. Alls. Och det skulle aldrig infalla mig att köpa en sådan. Och jag har bra råd att köpa eget mat som jag gillar mer. Men vet jag att den står där nere och är free - det sätter igång ett slags primordial samlarinstinkt, jag kan bara inte missa denna idiotiska möjlighet att ha "vunnit" någonting, även om jag inte vinner av det.

 

[Lupus Maximus]

Bara att läsa den här tråden och alla snacks-råd får mig att vilja sticka ut och köpa en mörk kaka choklad!

Så jag tänker göra det nu!

Vilket får mig att tänka på den här lilla övningen...

Tänk inte på en blå elefant.

Tänk inte på den blå elefanten!

Vad du än gör, tänk inte på den blå elefanten!

Vad tänker du på?

 

[Man Mountainman]

Man blir helt enkelt inte lika hungrig.

Det här hjälper enbart om problemet är att man äter för att man är hungrig. Om jag bara åt när jag var hungrig hade jag inte haft några problem. Mitt problem är att jag proppar mig fast jag är mätt, för att det är gott.

Sätt att minksa hungern är baske mig det mest värdelösa tipps man kan få när man går ned i vikt. Enligt mina erfarenheter, alltså.

Vad jag brukar göra, som har basically samma relation till mat som du verkar ha (det är så gott!), är att ha en dag i veckan som "fridag", där jag får äta lite vad jag vill. Håller man bara disciplinen resten av veckan jämnar det ut sig rätt bra. Det blir enklare att vara disciplinerad ifall man vet att det finns ljus i slutet av tunneln, och man behöver inte helt försaka allt det underbara.

 

[solvebring]

Yay! Fan vad bra ni är, allihop! Fortsätt skriva!

 

[Cassius]

Yay! Fan vad bra ni är, allihop! Fortsätt skriva!

På grund av den här tråden går jag idag på årets första Krav Maga träning. Fuck er.

 

[Rymdhamster]

Yay! Fan vad bra ni är, allihop! Fortsätt skriva!

På grund av den här tråden går jag idag på årets första Krav Maga träning. Fuck er.

Och jag köpte en flaska ramlösa istället för en flaska cola till dagens rollspelande.

 

[krank]

Och jag köpte en flaska ramlösa istället för en flaska cola till dagens rollspelande.

Och jag gav fan i att gå och köpa en cola zero + kollade upp och plockade hem ett ex av Convict Conditioning och kollade upp hur man började (det programmets extremt strukturerade natur tilltalade mig).

 

[gizmo]

plockade hem ett ex av Convict Conditioning och kollade upp hur man började (det programmets extremt strukturerade natur tilltalade mig).

Kollade också lite på nätet, det lät så intressant.. Jag vet inte om strukturen i sig skulle tilltala mig, men jag vill definitivt *kunna* alla de där galna stunts. Vilket såklart är helt orealistiskt.
Och jag är sjukt nyfiken om chrull och Jarl nu kan stå på en hand!

 

[krank]

Kollade också lite på nätet, det lät så intressant.. Jag vet inte om strukturen i sig skulle tilltala mig, men jag vill definitivt *kunna* alla de där galna stunts. Vilket såklart är helt orealistiskt.
Och jag är sjukt nyfiken om chrull och Jarl nu kan stå på en hand!

Ska erkänna att jag inte ens kollade på "slutmålen". Jag hoppade också över alla texter om hur coolt och häftigt allt var och vilken övermänniska man skulle bli =) Det jag gillade var att det verkade vara en träningsmetod som:
- Funkar utan att man köper in en massa redskap, utan mest handlar om att använda kroppen.
- Kändes långsiktig och strukturerad; gillade t.ex att alla ska börja på lägsta steget och köra det typ en månad innan man går vidare.
- Har väldigt tydliga progressioner. Inte helt olika levelsystem i rollspel, eller mikrobelöningar i MMORPG =)

Jag tror inte att jag kommer att göra enhandsarmhävningar nån gång snart, dock. Men det vore roligt att komma igång med någon form av träning jag faktiskt kan hålla uppe och inte bara ger upp efter nån månad...

 

[Jarl]

- Kändes långsiktig och strukturerad; gillade t.ex att alla ska börja på lägsta steget och köra det typ en månad innan man går vidare.

...eller längre tid Armhävningarna mot vägg (lv1) verkar superenkla, men man gör dem långsamt (5-6s för en enda) och man ska klara 3x50 innan man går vidare. Efter 150 st är man lite mör även om de är lätta

- Har väldigt tydliga progressioner. Inte helt olika levelsystem i rollspel, eller mikrobelöningar i MMORPG =)

Tänk bara på att inte fokusera så mycket på att "levla". Det i sig är inget mål. Om träningen på en viss "nivå" är jobbig och ger något, ja då funkar det. Progressionen finns ju där för att erbjuda något vidare när en övning blir för lätt.

 

[Jarl]

Och jag är sjukt nyfiken om chrull och Jarl nu kan stå på en hand!

Verkligen inte jag! Jag kan däremot göra några riktiga pull-ups, vilket jag inte kunde tidigare, så alltid något