Nekromanti future vapen och drivkraft?

[Krille]

Re: rymdhissar!

"skulle man kunna få upp rymdfarkoster med en rymdhiss, vet inte deras potential bara, låter lite otroligt kanske."

Du skulle egentligen inte ha något behov av att få upp rymdfarkoster över huvud taget om du hade en rymdhiss, annat än till en början.

En rymdhiss skulle kunna lyfta precis vad som helst till omloppsbana. Är det för stora saker får man lyfta dem bit för bit, men det går. Du skulle inte behöva någon större servicetid på hissen (till skillnad från rymdfärjan, som tar ett par månader att preparera), så du skulle kunna ha den där hissen som går i skytteltrafik upp och ner. Skulle hissen gå i ljudets hastighet så innebär det att man kan skicka upp en last var tredje dygn per hiss (jämfört med en per månad), och lasten skulle kunna vara betydligt mycket större.

Till en början skulle man behöva lyfta utrustning för att befästa sin position i rymden - fabriker, rymdskepp etc. Men efter en tid så skulle man ha en självgående infrastruktur i rymden, och då skulle man inte längre behöva skeppa upp fabriker och rymdskepp. Då skulle sådana kunna byggas i rymden, och det enda som skulle åka upp och ner är det man tjänar pengar på: varor och folk.

 

[Kameli]

Discworlds Hex (nt)

sdf

 

[Erufailon]

Re: Perpetuum mobile

är det då bättre att i ett rymdskepp ha en massa sådanna här spolar av supraledare och tömma lite här och där hela tiden, kan bli lite jobbigt annars om man ska accelerera rymdkojan i några timmar, med bara små utsprutningar av partiklar, då med någon elektromagnet eller så. det kan bli lite knackigt, eller så kanske man bara använder en enda utsköljning av energi för att få upp farten men det funkar inte så va, man måste accelerera en tid för att få upp stora hastigheter antar jag. hur skulle det då funka.

 

[Krille]

Re: Perpetuum mobile

"är det då bättre att i ett rymdskepp ha en massa sådanna här spolar av supraledare och tömma lite här och där hela tiden"

Eller så kan du ta energin från reaktorn till drivenheten direkt, och bara skicka in överskottet i en (eller flera) supraledare utifall att du behöver mycket energi snabbt.

Du hänger upp dig för mycket på supraledare. Supraledare kan användas för att lagra och distribuera (elektrisk) energi, ingenting annat.

"eller så kanske man bara använder en enda utsköljning av energi för att få upp farten men det funkar inte så va, man måste accelerera en tid för att få upp stora hastigheter antar jag."

Accelererar du kort tid så måste du accelerera mycket. I allmänhet innebär det lägre effekt, dvs färre meter per sekund per instoppad joule energi. Accelererar du lång tid så kan du ta det mycket lugnare för att nå samma fart. Oftast behöver du inte så hög effekt heller, utan får fler meter per sekund per instoppad joule energi.

Det där med meter per sekund per energi är det som kallas för specifik impuls (massan ska iofs vara med där också, men vi struntar i den av pedagogiska skäl). En rymdfärja kommer upp i en fart på 7,7 km/s under tre minuters konstant gasande i omkring 35 m/s². Deep Space One gasade i tjugo månader i ungefär 0,01 m/s², och kom upp i en fart på grovt räknat 4,5 km/s. Det låter inte så mycket, ända tills man betänker att Deep Space One gjorde av med 80 kg bränsle, ungefär en femtedel av dess massa, medan rymdfärjan bränner bort 1 900 000 (!) kg bränsle för samma fart, ca nitton gånger rymdfärjans massa. Grovt räknat är jonmotorn i Deep Space One ca 100 gånger så effektiv. Den tar visserligen tjugo månader på sig att nå toppfart istället för tre minuter, men...

 

[Odd]

Re: 10% av ljushastigheten?

En annan intressant möjlighet är antimateriadrift - små mängder antimateria tillåts få kontakt med exempelvis vatten, varvid vattnet omvandlas till plasma... Enda prolemet är att framställa tillräckligt stora mängder antimateria. Principen är annars ungefär densamma som för en fusionspulsmotor, dvs. kontrollerade plasmastötar.

/Odd

 

[Erufailon]

Re: 10% av ljushastigheten?

vad är antimateria igentligen, e det samma som mörkmateria eller har jag fått allt om bakfoten?

 

[Krille]

Antimateria, ljus materia och mörk materia

"vad är antimateria igentligen, e det samma som mörkmateria eller har jag fått allt om bakfoten?"

Mörk materia och antimateria är inte samma sak.

Mörk materia definieras lite olika från situation till situation, men de två mest gångbara är följande:

1) Varje form av materia som inte sänder ut egen strålning, utan enbart reflekterar inkommande strålning. Kort sagt: de flesta planeter, asteroider etc. Enligt denna definition är den mesta materien ljus, eftersom den är samlad i solar som kräks ut strålning.

2) Den materia som vi kan mäta närvaron av genom att titta på hur synliga kroppar påverkas av gravitation, men som vi inte kan se. Denna sorts materia vet vi inte att den finns, men eftersom något som vi inte kan se påverkar något annat som vi kan se på ett sätt som borde orsakas av något med massa, så kan man dra slutsatsen att det finns någon form av mörk materia som vi inte kan iaktta men som påverkar ljus materia. Enligt beräkningar baserade på hur mycket ljus materia påverkas så borde det finnas bra mycket mer mörk materia än ljus.

Antimateria är en helt annan sak. Jag kommer inte ihåg om antimateria var materia negativ laddning eller både negativ laddning och negativ spinn, men den skiljer sig fundamentalt från vanlig materia (ljus eller mörk). Skillnaden ligger på kvarknivå eller lägre, alltså bra långt under subatomisk nivå (subatomisk = mindre än atomer = elementarpartiklar som elektroner och protoner, kvarknivå = kvarkar = byggstenarna till elementarpartiklarna).

Effekten av denna fundamentala skillnad är att om en antipartikel, till exempel en positron - kallad så eftersom det är en elektron med positiv laddning (till skillnad från vanliga elektroner som har negativ laddning) - kommer i kontakt med dess motsvarighet, i det här fallet en elektron, så förintas båda och energin bunden i materien släpps lös som gammastrålning. Samma sak händer om en antiproton skulle komma i kontakt med en vanlig proton.

Det är också det som jag menade någon annanstans, att fission (kärnklyvning) har en omvandlingsgrad på 0,3%, fusion har en omvandlingsgrad på 4% medan antimateria-materia-reaktionen har en omvandlingsgrad på 200%. Får du en optimal explosion av ett kilo klyvbart uran så får du en smäll på ca 130 kiloton (ca 10 ggr Hiroshima). Tar du ett kilo tritium och deuterium (tvåvärt och trevärt väte) och gör en vätebomb av dessa så får du en smäll på 1,7 megaton. Tar du ett kilo antimateria och låter det komma i kontakt med ett kilo materia så får du en smäll på 43 megaton!

Problemet är ju förstås förvaring och tillverkning. Hur sjutton förvarar man något som spränger sig själv och kärlet i luften om detta något kommer i kontakt med kärlet? Och hur sjutton tillverkar man det? Det går liksom inte att ta en spade och börja gräva...

För närvarande förvaras antimateria i stora magnetringar, där de får snurra runt i vacuum upphängda i ett magnetfält. I liknande ringar tillverkas också antimateria genom att accelerera protoner till extremt höga hastigheter varefter man krockar dem mot varandra. En krock mellan en proton och en annan proton med tillräckligt hög hastighet leder till att du får tre bra mycket långsammare protoner (två gamla och en ny) och en antiproton. Exakt hur det går till och varför kräver en liten förklaring av Einsteins massomvandlingsekvation och den speciella relativitetsteorin, och det orkar jag inte med just nu.