Förberedda vägar

Det är en fara med att spelleda färdigskrivna saker eftersom informationen är såpass statisk.

Jag håller delvis med dig. Det finns absolut äventyr som är skrivna för att spelas på ett specifikt sätt och som låser fast både spelare och spelledaren snarare än att ge agens och stöd för improvisation. Samtidigt finns det äventyr som inte går i den fällan, till exempel äventyrsplatser. Här tycker jag även att det finns en positiv trend med fler äventyr som har en mer flexibel struktur.
 
Som en helt nybakad spelledare skulle jag nog säga till spelarna att faktiskt gå den vägen jag har förberett, eftersom jag är inte den bästa på att improvisera. Och jag har också av samma skäl svårt för slumptabeller när det kommer till att skapa äventyr. Fast det kommer nog ändras om jag håller på tillräckligt länge.
 
Så SL har alltså:
1) Placerat in äventyret i närområdet, innan denne är redo att spela det?
2) Lett rollpersonerna direkt till äventyrsplatsen genom en random tunnel de drullat ner i, och som det sen visar sig bara går dit?
3) Frestat spelarna med äventyrsplatsen genom att låta rollpersonerna se den coola borgen på avstånd.
4) Dessutom hypat platsen maximalt genom att låta SLP beskriva platsen som ”extra farlig”?
5) Inte förstått att spelarna direkt skulle nappa på alla fina hooks som lagts ut, istället för att fortsätta lalla runt i den gamla sandlådan några spelmöten till?

Ok! Så kan det gå! :gremsuck:
//EvilSpook
 
Så SL har alltså:
1) Placerat in äventyret i närområdet, innan denne är redo att spela det?
2) Lett rollpersonerna direkt till äventyrsplatsen genom en random tunnel de drullat ner i, och som det sen visar sig bara går dit?
3) Frestat spelarna med äventyrsplatsen genom att låta rollpersonerna se den coola borgen på avstånd.
4) Dessutom hypat platsen maximalt genom att låta SLP beskriva platsen som ”extra farlig”?
5) Inte förstått att spelarna direkt skulle nappa på alla fina hooks som lagts ut, istället för att fortsätta lalla runt i den gamla sandlådan några spelmöten till?

Ok! Så kan det gå! :gremsuck:
//EvilSpook
Nu lugnar vi ner oss lite. Ni får gärna diskutera vad ni anser är bästa sättet att agera som SL, men detta är en anekdot från min verklighet som handlar om en kille som har varit en av mina närmsta vänner i över trettio år. Ingen av oss har någonsin varit felfria, varken som spelare eller spelledare, ändå lyckas vi ha roligt.

Fortsätt gärna i övrigt diskutera hur mycket eller hur lite ni anser att en SL skall ha förberett inför ett spelpass eller i vilket läge ni själva skulle tänkas avbryta mötet i förtid.
 
Jag tycker det i sammanhanget är ganska rimligt att välja att ta paus. Om RPnas riktning är tydlig men SL inte är tillräckligt inläst är det bättre än att köra på.

Sen är det väl en läxa för SL att vara tillräckligt inläst för att inte behöva avsluta spelmötet alltför tidigt, dvs ha koll nog på materialet för att kunna ta spelet en bit på vägen. Möjligen be om en kortare paus för repetition. Kanske inte applicerbart i detta fallet, men i allmänhet.
 
Hur många vägar ska en SL vara beredd på egentligen? Om spelarna vill gå en väg SL inte preppat, och hen inte kan tänka sig improvisera något, tycker jag SL borde tvinga rollpersonerna att gå den förberedda vägen hellre än att avsluta mötet.
Håller med om detta. Det är OK (om än inte perfekt) att säga "Alltså, det här är det enda jag förberett... vill ni ta den vägen, annars måste vi bryta tidigt här?"

Samtidigt tycker man att en SL med den minsta vana snabbt kan gräva fram ett encounter med en strid - om det inte är det viktigaste man kan göra är det inte hela världen, få spelare har blivit ledsna över att slåss mot banditer och loota dem efteråt. Kanske finns en fånge som behöver eskorteras till baka till - vad är oddsen?! - den förberedda vägen, mot en belöning.
 
Jag tycker det i sammanhanget är ganska rimligt att välja att ta paus. Om RPnas riktning är tydlig men SL inte är tillräckligt inläst är det bättre än att köra på.

Sen är det väl en läxa för SL att vara tillräckligt inläst för att inte behöva avsluta spelmötet alltför tidigt, dvs ha koll nog på materialet för att kunna ta spelet en bit på vägen. Möjligen be om en kortare paus för repetition. Kanske inte applicerbart i detta fallet, men i allmänhet.
Det tycker jag är en bra metod om det är långa spelpass. Jag spelar som regel aldrig längre än 3 timmar ish men när jag brukade spela längre och jag antingen missat något eller något oväntat tagit oss på annat spår så brukade jag be om tid. Complete Masks är ett sånt äventyr där det måste vara ok för spelarna att byta kontinent när de vill och/men jag ville gärna repetera platsen de skulle till innan varje spel, så om de plötsligt tyckte att Australien va bättre än afrika så tog vi ett kort break. Att läsa igenom allt potentiellt en gång innan kampanjstart tycker jag dock är rimligt.
 
Back
Top