Ett "genuint uselt" äventyr?

Oldtimer

Oldtimer

Slava Ukraini!
Joined
5 Feb 2002
Messages
4,614
Location
Göteborg, Lindome
mrund said:
Men låt oss komma ihåg att en av den svenska rollspelshobbyns grundtexter, det annars genuint usla "Sarkath Hans gravvalv", faktiskt innehåller en otillförlitlig dungeon-ritning som spelarna får i öppningsscenen.
Click to expand...
Som översättare av sagda äventyr, förundras jag alltid över varför det anses "genuint uselt" (för sin tid). Men det tarvar kanske sin egen tråd, så här är den.

Så berätta nu varför just det äventyret förtjänar ett sådant bottenbetyg.
 
Det är inte uselt, bara alldeles för kort. Det innehåller två genuint bra idéer: att rollpersonerna får en karta över platsen (som dock inte är komplett) och att det finns en annan grupp där som också vill ha tag på skatten.
 
Nu var det nästan 20 år sedan jag spelledde äventyret men jag skulle nog säga att äventyret lider lite av det som gör att Citizen Kane inte längre är tidernas bästa film: standarden den satte har använt i så många andra äventyr.

Köpa en skattkarta (för 1000 sm?!), random encounters under färdresan, en dungeon med falluckor, svart folk och pentagram. Lägg till en slutstrid med en skatt. Lägg till att spelledaren ska sitta och läsa en text högt för spelarna i början av spelmötet. Jag förstår varför DoD-äventyren såg ut som de gjorde...

I dagens standard håller äventyret, IMHO, inte måttet.
 
Rickard said:
Nu var det nästan 20 år sedan jag spelledde äventyret men jag skulle nog säga att äventyret lider lite av det som gör att Citizen Kane inte längre är tidernas bästa film: standarden den satte har använt i så många andra äventyr.

Köpa en skattkarta (för 1000 sm?!), random encounters under färdresan, en dungeon med falluckor, svart folk och pentagram. Lägg till en slutstrid med en skatt. Lägg till att spelledaren ska sitta och läsa en text högt för spelarna i början av spelmötet. Jag förstår varför DoD-äventyren såg ut som de gjorde...

I dagens standard håller äventyret, IMHO, inte måttet.
Click to expand...
Absolut medhåll om att det inte har åldrats väl. Det var därför jag lade till "(för sin tid)" i min fråga.

Men jag har fått känslan av att det har ansetts uselt sedan det kom. Eller har jag fel där?

Och på vilket sätt skiljer det sig då från de flesta andra produkter från den tiden? Det är bara "Sarkath Hans gravvalv" som tycks dras med detta epitet.
 
Oldtimer said:
Men jag har fått känslan av att det har ansetts uselt sedan det kom. Eller har jag fel där?

Och på vilket sätt skiljer det sig då från de flesta andra produkter från den tiden? Det är bara "Sarkath Hans gravvalv" som tycks dras med detta epitet.
Click to expand...
Jag vet bara att folk pratat bra om det, på ett nostalgiskt vis. Som jag antar att @mrund pratar om äventyret är ur moderna ögon sett.

De äventyr jag minns att jag inte tyckte om som tonåring var det där Ivanhoe-äventyret, Skönheten och odjuret samt Marsklandet. Den sista bara för att jag inte förstod hur man skulle spelleda det (då jag var matad med dungeonröj) och Skönheten och odjuret mest för att framsidan sålde en helt annan känsla.
 
Äventyret är väl släppt två gånger på svenska såvitt jag vet. Första gången i samband med den första utgåvan av DoD och sedan som medföljande introduktionsäventyr till andra utgåvan. Såvitt jag förstår är det i samband med andra gången den släpptes som den fått kritik, så kanske äventyret var förlegat redan då, men inte första gången det släpptes?
 
Minns inte att detta äventyr funnits, tror det här är första gången jag hör någon prata om dess existens.

Finns det att läsa någonstans?

Men … detä sido, är det intressant när man får kritik, användaren/kunden uttrycker gärna detaljerat vad de är missnöjda med. Men det är sällan orsaken till att de är onöjd, utan det de själva kommer fram till att de vill ändra.
 
Last edited:
Tja, sedan är det väl inte så enkelt som att kvalitet utvecklas enligt någon naturgiven estetisk logik? Jag gillar fortfarande Sarkath Hans gravvalv och den tidens rollspelsäventyr men det är ju en fråga om preferenser.

Jo, en grej som många stör sig på: jag tycker verkligen att ”SL läser högt för spelarna” är en bra feature. Däremot är det svårt att skriva text så bra att den passar för det ändamålet.
 
Last edited:
Mycket av det som är "konventionell visdom" inom svensk rollspelshobby har ju sitt ursprung i "sak som 15 årig kille sa högt på 80-talet". Särskilt bland EDoD/DoD-91 publiken verkar det fortfarande leva kvar väldigt mycket starka åsikter om det ena eller andra, som kanske inte alltid grundar sig i avvägd, undersökande och jämförande analys.

Men jag vet inte, det kanske är ett jättedåligt äventyr, men beskrivningen låter som en vanlig dungeon crawl.
 
Läst det nu (för första gången) ser väl ut så som jag förväntar mig. Tonen är okej, men väldigt ”gör-så-här”-styrd. Kanske finns det fler versioner av äventyret? Ser inte varför detta skulle vara sämre än något annat som gavs ut samtidigt. Gissar att den som slagit bakut gjorde det för att det ”styr” och ”berättar hur du borde göra”, mer än att det är undermåligt.

Edit. Kanske även att det förväntas av en oerfaren spelledare att fylla i glappen, hitta på själv. Lättare att skylla på äventyret än sin egna förmåga.
 
Quadrante said:
Läst det nu (för första gången) ser väl ut så som jag förväntar mig. Tonen är okej, men väldigt ”gör-så-här”-styrd. Kanske finns det fler versioner av äventyret? Ser inte varför detta skulle vara sämre än något annat som gavs ut samtidigt. Gissar att den som slagit bakut gjorde det för att det ”styr” och ”berättar hur du borde göra”, mer än att det är undermåligt.
Click to expand...
Jag läste också igenom, såg inga konstigheter. Möjligen det du nämner att det pekar med hela handen i vissa lägen, men det är väl inget svårt att bortse ifrån. Blev snarare positivt överraskad av att det var så sparsmakat och rakt på sak. Kändes som det fanns en grund som går att bygga på utan problem. Varken bättre eller sämre än mycket annat jag läst.
 
Jag har inte läst äventyret på 40 år, men jag minns mina intryck av något beigt, alldagligt, utan fantasieggande inslag.
 
Efter att ha läst äventyret verkar det som ett ganska bra klassiskt äventyr. Det har några problem här och där, som känns typiska för gamla rollspelsäventyr, men också flera även idag ovanliga element som är väldigt bra!

En del problem verkar även ha funnits i grundtexten av Vault of Sarkath Han, tex att tullavgiften är lämnad helt till SL (men avgiften till den dyra kartan i början är däremot bestämd, av någon anledning).

Största synden i äventyret är väl början, där man introducerar risken att spelarna inte skaffar skattkartan. I originalet är det lite tydligt att kartägaren själv följer med om spelarna inte vill pröjsa.
 
En märklig detalj är att 50 000 kopparmynt omnämns i en bisats. Det finns förstås inget sätt för en grupp vanliga mordluffare att frakta hem dem till civilisationen.
 
En nickel (5 US cent) väger 5 gram, 50 000 sådana väger alltså 250 kilo.
En grupp på 5 äventyrare kan nog bära varsin ryggsäck med 50 kilo koppar i, om inte kan man säkert skicka iväg en expedition till närmsta by för att hyra en häst eller mulåsna som kan ta en del.

Jag anser ju att när äventyrsslut direkt genererar uppslag till nästa äventyr eller bara ett "ok, så hur gör vi nu då?" som man kan spela vidare ifrån (man behöver ju verkligen inte alltid ha ett äventyr att spela, i fantasy räcker det ju ofta med bara en spelvärld och något man vill få gjort) så är det en feature, inte en bugg.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top