Nekromanti Dolk - ett ofarligt vapen?

[Björn Hellqvist]

Ähum...

På 1200talet ville riddarna få både dolk och hillebard förbjudna för att de var för farliga.

Det där var för mig ny information. Kan du ange en källa? Dolkar ansågs oridderliga på 1100-talet, men under senare halvan av 1200-talet kan man se illustrationer av riddare som använder dolkar. Hillebarder (så som vi tänker oss dem) dyker upp på 1300-talet, men dessförinnan fanns det en hel del mindre invecklade stångvapen.

Dolken kan lätt slå igenom en rustning (leta sig in i springor om inte annat) och hillebardens krokar kunde haka sig fast i delar och slita av dem.

Det ska till rätt bra kraft och ett orörligt mål för att kunna penetrera en plåtrustning. Givna mål för dolkar är armhålorna, ljumskarna och halsen, vilka inte kunde ha heltäckande plåtskydd.

Vad gäller stormning av slott så kunde man inte gärna bära med sig tyngre vapen än dolken när man klängde upp för belägringsstegar,

Eh...? Har du provat det, eller gissar du bara?

så även jag tycker det är dags att ompröva denna lilla stridens och mordets hjälpreda...

Det kan jag absolut hålla med om!

- Björn, ägare till halvdussinet dolkar.

 

[Pazuzu]

Re: Lönnmördarens skadetärningar [OT]

Anfall bakifrån är en av de kuliga "färdigheter" jag fett reviderat. Den där regeln är lite D&D-inspirerad. KP-skada är superviktigt för balansen och realismen i systemet och i DoD höjs aldrig fysisk skada utan anledning, speciellt inte bara för att man eventuellt är grym på vapnet. En hög siffra på skadeslaget betyder att träffen är mer förödande, inget annat.