Daggerheart?

Bara? Man kan göra saker av mer än en anledning.

Och jag skrev smerikanska influenser istället för critical roll av en anlednig ;)
Visst finns det (amerikanska) influencers som inte har någon historik utanför DnD, som tror att allt annat har uppfunnits i år. Och precis som du skriver, finns det även influencers som bygger sin kritik i huvudsak på att Daggerheart inte är DnD. Men jag ser fortfarande inte att något av de perspektiven skulle vara relevanta i diskussionen här.
 
Visst finns det (amerikanska) influencers som inte har någon historik utanför DnD, som tror att allt annat har uppfunnits i år. Och precis som du skriver, finns det även influencers som bygger sin kritik i huvudsak på att Daggerheart inte är DnD. Men jag ser fortfarande inte att något av de perspektiven skulle vara relevanta i diskussionen här.
Jag ser det som rätt relevant :gremsuck:

Men vi har väl helt enkelt olika perspektiv på det hela :gremgrin:

No biggie!
 
Min instinkt är att bli motvalls så fort något är populärt eller hajpat. Kungens nya kläder, tänker jag. Sedan, långt efter att andra gått vidare, då upptäckter jag den där hajpade grejen och fattar inte varför jag inte upptäckte den tidigare. Den är ju bra!
Eftersom jag vet detta om mig själv gick jag mot alla mina instinkter och läste hela Daggerheart - för att ge det en ärlig chans. Och, hör och häpna, det verkar faktiskt vara ett schysst spel. Men jag har en del reservationer.

PLUS
  • Mekaniken för turordning är smått genial och förmodligen spelets stora USP
  • Reglerna för att dö är riktigt balla. När man når 0HP kan man gambla och ta en 50/50 risk att dö för evigt eller komma på fötter igen.
  • SL-tipsen är bra (men känns ibland lite klipp-klistrade från PbtA)
  • Man får allt man behöver i en och samma bok
MINUS
  • Har lite svårt för spelets Disney-aktiga estetik
  • Gillar inte att regelboken refererar till olika områden av karaktärsbladet. Det kan stå saker i stil med ”lägg en tärning på den dedikerade platsen på ditt rollformulär”, vilket är störigt när man spelar online och med en helt annan layout. Det är en massa grejer som är inbakat i rollformulären då de är sånna ”playbooks”.
  • Gillar inte korten. Visst, man måste inte använda dem, men regelboken omnämner dem ganska ofta (ex ”placera korten si och så”) så det blir lite irriterande.
  • I princip alla slag genererar hope eller fear (metavaluta) och jag misstänkter att det snabbt kan bli lite tjatigt att sitta och flytta tokens hit och dit
Jag känner att jag kan sno de bästa idéerna till andra spel om jag vill, samt att jag redan har koll på SL-tipsen. Så därför kommer jag avvakta med att beställa boken i print.
 
Back
Top