Vad skulle ni säga gör en världskarta (främst fantasy) intressant att äventyra i, både som spelare och spelledare?
Vilka inslag gillar ni eller inte?
Som spelledare vill jag gärna ha en världskarta som har många gränser mellan länder åt ena och andra hållet. För att maximera potentiella konflikter. Tex så har jag alltid tyckt att Eons karta över Mundana är utformad så att länderna ligger lite för mycket på en linje. Men den är annars fylld med massa bra saker.
Fantasy: att den följer den äldre traditionen att utmärka maktcentrum och befolkade områden runt vattendrag och lättodlad åkermark, men att dessa omgärdas av utmark och otillgängliga skogar och berg.
Kungadömen är kringresande hov mellan kungsgårdar och lojala småhövdingar, och folket utsätts för angrepp av både grannar och upproriska hövdingar.
Ty så funkar en medeltida ekonomi i glesbefolkade områden med krångliga transporter av gods och livsmedel (ex Norden pre Gustav Vasa).
I sagolandet är förstås utmarkerna fyllda med oknytt, värre ju längre in i skogen/upp på bergen man kommer (som våningarna i en underjordisk labyrint).
Oknytten av lägre farlighetsgrad genomför förstås anfall mot de stackars byborna, något som de tappra äventyrarna kan hjälpa till att hämnas/avvärja.
Inga moderna gränser, annat än precis runt vissa strategiskt viktiga och omstridda platser (en ö, en fors där skepp måste dras, där floden delar sig, en höjd).
Enkelt att rita, man kan lämna mycket outforskat, "realistiskt", lätt att bygga drama och spänning runt.