Bra världskartor att äventyra i

Celledor

Hero
Joined
29 Sep 2003
Messages
1,471
Location
Jönköping
Vad skulle ni säga gör en världskarta (främst fantasy) intressant att äventyra i, både som spelare och spelledare?

Vilka inslag gillar ni eller inte?

Som spelledare vill jag gärna ha en världskarta som har många gränser mellan länder åt ena och andra hållet. För att maximera potentiella konflikter. Tex så har jag alltid tyckt att Eons karta över Mundana är utformad så att länderna ligger lite för mycket på en linje. Men den är annars fylld med massa bra saker.
 
Vatten. Alldeles för många kartor är typ "en stor landmassa med vatten runt".

Naturliga gränser. I den spelvärld jag lägger sista handen på nu så har jag inga gränser utritade, de följer oftast av geografin, och där de inte gör det så är det oftast en konflikt.
 
Vatten. Alldeles för många kartor är typ "en stor landmassa med vatten runt".

Naturliga gränser. I den spelvärld jag lägger sista handen på nu så har jag inga gränser utritade, de följer oftast av geografin, och där de inte gör det så är det oftast en konflikt.
Håller med, stora sjöar, innanhav och breda floder kan göra mycket... Också stora mängder sjöar skapar intressanta landskap.
 
Gränser som inte är en linje, utan ett område. Ibland en skog, en ås ett vattendrag. Men vatten kan binda ihop också. Så ibland är gränsen ett hedområde, Gärna att områden är överlappande. Inga tydliga länder, men gärna tydliga kulturella sfärer. Kanske mer än en gräns (gräns mellan allianser, språkgränser, landgränser, med flera).
 
Jag skulle säga att Dimmornas Dal kartan till DoD23 kommer rätt nära idealet för mig. Egentligen så är det inte så noga med äventyren, om kartan har rätt nivå av suggestiva detaljer och övergripande ton så är det allt jag behöver. (Nästan, jag vill ha en namnlista också. Och då är namnlistan från Mutant Hindenburg en guldgruva. Namnen där är inte bara ett namn på en person, de beskriver en person, ger en bild och inspiration.)

I från verkligheten så skulle Olaus Magnus Carta Marina vara den bästa. Där man glömmer allt man vet om Sveriges (verkliga) geografi och kör en kampanj där en grupp söderifrån, kanske Gothia eller ännu längre söderut, ska ta sig genom landet upp till Finnmarchia. Och genom hela kampanjen tar man full inspiration från kartan!

Carta_Marina.jpeg


Och när jag tänker på det så var kartan i Nordiska Väsen också mycket inspirerande! (Framför allt den som man fick ge feedback och sätta ut platser på i kickstarten, osäker på om det var den som sedan blev den nedladdningsbara kartan, hade för mig att den var "mörkare".)
 
Jag vill att det ska finnas närhet både till outforskad farlig vildmark och städer.
Dvs, framför allt de (relativt) säkra bebodda områdena ska inte vara för stora och inte alla på samma ställe.
Stora delar av kartan ska kännas öppen och outforskad, även om det inte nödvändigtvis är en vit prick.

För mig är Ereb Altor-kartan (den gamla, Kopparhavet, den nya, whatever) bra.
Jag kan liksom tänka: här är spelarna, det här vill vi göra nu, och här finns en plats som kan passa (som är i närheten eller som det går att göra en sjöresa till).

Även Forgotten Realms-kartan, som är full med namn som låter som äventryrsplatser, är bra för mig.
(med det sagt tycker jag inte Forgotten Realms, så som spelvärlden är presenterad i 5e, är användbar alls för mig, men nu gällde det kartan)
Speciellt området runt Sea of Fallen starts känns attraktivt - just kartmässigt - säkert pga möjligheterna vattnet ger.

En karta som bara Trakorien får mig att känna att det är för mycket bebyggelse och för mycket människor, och att utrymmet för många "klassiska" äventyr helt enkelt inte finns.

Jag gillar idén med vatten, men jämfört med Forgotten Realms, så tycker jag av någon anledning att Dragon Lance-kartan är helt oinspirerande. Kanske känner jag mig bara okunnig.

Både Hyboreon (Conan) och Greyhawk (Oerth ellr vad den heter) känns som att det bara är för många länder som är packade på varandra i en stor landmassa. Jämfört med Ereb Altor och Forgotten Realms känns det långt till allt.

Symbaroum-kartan... jag får liksom känslan att här finns 2-3 typer av äventyr att spela, men sedan är det slut.

Ensamma-Vargen-kartan... för stora utbredda områden med massa namngivna städer sammankopplade med vägar. Nu är ju världen jättestor, och det är väl främst vissa delar i nordöst där man brukar få detaljerade kartor.
 
Jag skulle säga att Dimmornas Dal kartan till DoD23 kommer rätt nära idealet för mig. Egentligen så är det inte så noga med äventyren, om kartan har rätt nivå av suggestiva detaljer och övergripande ton så är det allt jag behöver. (Nästan, jag vill ha en namnlista också. Och då är namnlistan från Mutant Hindenburg en guldgruva. Namnen där är inte bara ett namn på en person, de beskriver en person, ger en bild och inspiration.)

I från verkligheten så skulle Olaus Magnus Carta Marina vara den bästa. Där man glömmer allt man vet om Sveriges (verkliga) geografi och kör en kampanj där en grupp söderifrån, kanske Gothia eller ännu längre söderut, ska ta sig genom landet upp till Finnmarchia. Och genom hela kampanjen tar man full inspiration från kartan!

Carta_Marina.jpeg


Och när jag tänker på det så var kartan i Nordiska Väsen också mycket inspirerande! (Framför allt den som man fick ge feedback och sätta ut platser på i kickstarten, osäker på om det var den som sedan blev den nedladdningsbara kartan, hade för mig att den var "mörkare".)
Geparderna från Gnarp äter så jävla många barn. Fortfarande.

Helt underbar.
 
För att svara på frågan:

En världskarta är nästan alltid helt ointressant. Ge mig en karta med ett mindre område som ger vaga hintar om vad som finns utanför.
Döda Träsket är till exempel intressant att besöka, men om Döda Träsket är stort som hela Mongolien för att kartan ska täcka hela planeten/världen/dimensionen så har ja ingen aning om vad det faktiskt betyder. Då hade det hellre fått stå Ödlefolkens Träskimperie a la den där Golarion-kartan G45 länkade till där.

Och som Anchorman säger: Små ikoner/illustrationer och namn som säger något om platsen för att väcka mitt intresse och inspiration är svinbra.
Och som flera andra sagt: Otydliga gränser. Är hela kartan täckt av nationsstater antar jag att det är en kampanj om civilisation och nationalstater. Det är okej om det är vad man vill göra. Men är det klassiskt fantasy-äventyrande så behöver det finnas gap.

Så: Mindre område än hela världen. Ociviliserade områden här och där. Namn och illustrationer som föder fantasin.
 
En världskarta är nästan alltid helt ointressant.
Som människor är vi olika, med olika kognitiva styrkor och svagheter, olika estetiska preferenser, osv. Så jag har 100% förståelse för att du faktiskt tycker så.

För min del är en världskarta (typiskt en kontient) det bästa sättet att snabbt få en känsla för världen och det viktigaste verktyget för att planera för spel i världen. För min del är det väldigt otillfredställande och jobbigt att läsa en text där ett flertal geografiska platser nämns, om jag inte samtidigt har en karta att relatera till. Med det sagt är en karta inte oproblematisk - så fort den finns är en massa dörrar stängda. Men även text om världen stänger dörrar, kanske ännu mer så.
 
För att svara på frågan:

En världskarta är nästan alltid helt ointressant. Ge mig en karta med ett mindre område som ger vaga hintar om vad som finns utanför.
Döda Träsket är till exempel intressant att besöka, men om Döda Träsket är stort som hela Mongolien för att kartan ska täcka hela planeten/världen/dimensionen så har ja ingen aning om vad det faktiskt betyder. Då hade det hellre fått stå Ödlefolkens Träskimperie a la den där Golarion-kartan G45 länkade till där.

Och som Anchorman säger: Små ikoner/illustrationer och namn som säger något om platsen för att väcka mitt intresse och inspiration är svinbra.
Och som flera andra sagt: Otydliga gränser. Är hela kartan täckt av nationsstater antar jag att det är en kampanj om civilisation och nationalstater. Det är okej om det är vad man vill göra. Men är det klassiskt fantasy-äventyrande så behöver det finnas gap.

Så: Mindre område än hela världen. Ociviliserade områden här och där. Namn och illustrationer som föder fantasin.
Fullt medhåll! Finns inget tråkigare än en världskarta som ser ut som att den är baserad på flygfoto eller satellitbilder. Väcker inget intresse eller nyfikenhet i mig överhuvudtaget! Jag vill också ha områdeskartor med mystiska detaljer, felaktigheter, amfibiefiskar med stora huggtänder, m.m.
 
En karta i sig är i stort sett ointressant - om man inte har någon information om de olika platserna som visas på kartan.

Om jag inte vet någonting om Frankrike eller England eller Europa i övrigt, vad spelar det då för roll att det finns två länder med de namnen på kartan?

I vissa fall kan namn på kartan ge viss information - t.ex. så är Döda Träsket eller Helvetesöknen antagligen inga trevliga platser, men de flesta platser har inte fullt så beskrivande namn. Om det på kartan finns en stad som heter Oslo, vad säger det mig om den staden? Ingenting.
Vissa kartor har en del kommentarer om platserna på själva kartan, och då blir den genast mycket intressantare.

Om man däremot har lite information om området som visas på en karta, då blir det en annan sak. Då börjar det bli intressant att se hur olika städer och länder ligger relativt varandra, och hur gränser går, och så vidare.
 
Jag skulle säga att Dimmornas Dal kartan till DoD23 kommer rätt nära idealet för mig. Egentligen så är det inte så noga med äventyren, om kartan har rätt nivå av suggestiva detaljer och övergripande ton så är det allt jag behöver. (Nästan, jag vill ha en namnlista också. Och då är namnlistan från Mutant Hindenburg en guldgruva. Namnen där är inte bara ett namn på en person, de beskriver en person, ger en bild och inspiration.)

I från verkligheten så skulle Olaus Magnus Carta Marina vara den bästa. Där man glömmer allt man vet om Sveriges (verkliga) geografi och kör en kampanj där en grupp söderifrån, kanske Gothia eller ännu längre söderut, ska ta sig genom landet upp till Finnmarchia. Och genom hela kampanjen tar man full inspiration från kartan!

Carta_Marina.jpeg


Och när jag tänker på det så var kartan i Nordiska Väsen också mycket inspirerande! (Framför allt den som man fick ge feedback och sätta ut platser på i kickstarten, osäker på om det var den som sedan blev den nedladdningsbara kartan, hade för mig att den var "mörkare".)
Vad tusan händer här?
1761392715463.png
 
Som människor är vi olika, med olika kognitiva styrkor och svagheter, olika estetiska preferenser, osv. Så jag har 100% förståelse för att du faktiskt tycker så.

För min del är en världskarta (typiskt en kontient) det bästa sättet att snabbt få en känsla för världen och det viktigaste verktyget för att planera för spel i världen. För min del är det väldigt otillfredställande och jobbigt att läsa en text där ett flertal geografiska platser nämns, om jag inte samtidigt har en karta att relatera till. Med det sagt är en karta inte oproblematisk - så fort den finns är en massa dörrar stängda. Men även text om världen stänger dörrar, kanske ännu mer så.
Fast det var inte vad jag skrev. Jag skrev inte att världskartan skulle ersättas med text, jag skrev att världskartan är onödig, för att det jag behöver för att komma ihåg är en karta över ett mindre område än hela världen eller kontinenten.
Om man ger de européer som landstiger i det vi idag kallar sydamerika en karta så är det kartan som visar dem vägen till Eldorado de vill ha, inte en över hela planeten där amazonas sammanfattas med "Djungel".
 
Back
Top