Bästa du äger?

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,725
Location
Malmö
Vilken är din bästa rollspelsprodukt (regelbok, äventyr, favorit T6:a, en av dina tennfigurer etc)? Välj en grej och motivera. Inga delade förstaplatser, ingen andra och tredje plats och inga kategorier.

Min bästa är Stealing Cthulhu som är smart, fyllt av nyttigheter, kort, kreativt och som, till skillnad från tex Play Unsafe, också hållit i längden.
 
Prosopopée
Det öppnade en helt ny värld för mig inom rollspel. Jag visste inte att man kunde göra sådär! En helt unik rollspelsprodukt som lyckas med konststycket att inte bara vara innovativ och konstig, utan samtidigt vara ett riktigt bra spel som är kul att spela. Det finns många experimentella och udda spel, men få av dem är bra.
prospopee-couv-202x300.jpg
 
Zombie Cinema.

Spelat det MASSOR.
Bra för att introducera nybörjare i hobbyn.
Lätt att hacka så det funkar även om man inte vill spela zombie-rulle.
Går att spela på en kväll.
 
Nr 1 av Journal of Travellers' Aid Society, GDW:s Traveller-tidskrift. Trycktes i alltför liten upplaga och nådde därför aldrig Sverige. Jag köpte mitt ex i London augusti 1979. Under måååånga år var jag den ende svenske Traveller-spelaren med just det numret.
 
Den bästa rollspelgrej jag äger i fysiskt format och som jag faktiskt läst får nog faktiskt bli äventyrssviten Tatters of the King. Jag äger en himla massa rollspel jag gillar, och har en hel del folk sagt är bra men som jag inte hunnit läsa ännu. Men det får nog bli Tatters. Trots att de senare två delarna i kampanjen inte är så bra. Så egentligen är väl min bästa rollspelsgrej ungefär halva den här boken, då… =)

Tatters är alltså en äventyrssvit till Call of Cthulhu. Första delen tar mellan 7 och 14 spelmöten utan att jag som SL egentligen behöver improvisera så mycket – ganska schysst bang-for-buck med andra ord. Strukturen är väldigt nätverk:ig – spelarna har ofta flera spår att följa och måste välja mellan dem. De inblandade karaktärerna är intressanta och ganska välbeskrivna. Väldigt lite bygger på lyckade slag och det extremt lilla antal strider kan lätt moddas bort.

På det hela taget är detta en kampanj som påverkat mig mycket, i hur jag tänker kring rollspelande och vad jag vill få ut av det och hur jag vill att äventyr ska vara konstruerade. Det passar mg som hand i handske.
 
Stod mellan DoD och D&D5e (PH) då det första fick mig att börja spela medans det andra gav mig självförtroendet att våga vara SL.

D&D5E gjorde även att jag hamnade här och även om jag nu mestadels spelar annat där strid är mindre väsentligt har de en varm plats hos mig. Således de spel som gjorde de möjligt att ha kampanjer i KULT och Ur Varselklotet.
 
Damnation city är den bästa guiden till att bygga en Urban fantasy stad och också den BÄSTA Vampire boken.
 
Usch, svårt, det finns ju så många... Men jag säger ändå Symbaroum (1a utgåvan då eftersom det är den jag äger). Kanske inte för att det egentligen är bäst utan eftersom det ledde mig hit och där igenom till en massa andra intressanta spelupplevelser och trevliga bekantskaper, till DanCon och till Gothcon, till att jag färdigställde min första kampanj skriven för utomstående, till min första publicerade produkt o.s.v.
 
Jag köpte en limiterad version av old school essentials rules tome som jag gillar jättemkt. Kommer nog aldrig spela med det reglsystemet rakt av, men den är så trevlig att ha. Snygg, kompakt och allmänt härlig :)
 
Min clipboard är det absolut bästa jag äger för rollspel både som spelledare och spelare.

Den hjälper mig hålla mina papper samlade och organiserade; jag skriver alltid ut mina rollformulär enkelsidigt i A4, och jag inkluderar ett par tomma sidor för anteckningar, plus eventuella listor jag vill ha nära till hands (om jag har besvärjelser eller dylikt). Som SL skriver jag ut mina stödanteckningar enkelsidigt, plus namnlistor, slumplistor och vad jag nu tror att jag kommer behöva för kvällens äventyr.

Eftersom papperna sitter fast med en klämma så behöver jag inte häfta ihop dem för att hålla ihop dem vilket är superviktigt, för då kan jag enkelt byta ut listor allteftersom jag ser ett behov för dem. Så på många sätt blir det som en modulär SL:skärm för mig.

Plus att den för mig fyller många av SL-skärmens andra plikter. Så länge översta bladet inte innehåller några hemligheter så håller den mina anteckningar och kartor dolda, och jag kan enkelt hålla upp den för att dölja ett tärningsslag om jag känner ett behov av det.

För all del, jag kan inte ha mina hemligheter ligga uppslagna, som de kan bakom en faktisk SL-skärm, men fördelarna väger upp det för mig.

Plus, med min clipboard spelar det ingen roll om jag sitter vid ett bord eller inte. Jag kan ha den i knät, eller vilandes på ett mjukt armstöd eller bara helt enkelt hålla upp den framför mig och jag kan skriva och rita, och har en platt, lagom stor yta att slå tärningar på.

clipboard.jpg
 
Jag säger Cracken's Rebel Field Guide, en bok jag köpte under tidigt 90-tal och som med sitt innehåll av tekniska prylar verkligen förhöjde upplevelsen under de 15 år jag nästan uteslutande spelledde Star Wars D6 (men spelade många andra rollspel).
 
Gav bort den första jag hade, men tack vare internationell frakt kan jag nu återigen säga All Flesh Must Be Eaten, first edition. Älskar upplägget, älskar toolkit-grejen (och tycker fler rollspel bordes skrivas på det sättet), och använder nu än en gång reglerna som en sorts go-to när jag behöver generiskt stuff. Inspirerar mig lika mycket idag som för 20 år sedan.
 
Tärningslådan. Denna turkosa kub nedklottrad med blyerts varav man numera nog bara kan läsa ”Mötley Crue” hålls blott ihop av tejp och smuts. Den är från mitten av 80-talet och innehåller de flesta av mina tärningar som har överlevt tidens tand, inklusive en försvarlig mängd Äventyrsspelstärningar 80s-style. Lådan var ursprungligen min kompis S*****s (han diggade Mötley Crue, det har jag aldrig gjort) och det var nog också en del av tärningarna men det var ju jag som spellede så vid något tillfälle fick jag helt enkelt lådan och alla tärningar. Lådan tror jag han fick av sin morsa någon gång, och både hon och han har nog glömt den vid det här laget. Jag använder den och tärningarna varje gång jag spelar och det har jag väl gjort i 30 år nu. Hoppas att vi får i alla fall 20 år till ihop. De kommer få ta den ur mina kalla döda händer.
 
Last edited:
Polaris av Ben Lehman. Det är då fint och hemskt och så gillar jag den högtravande lite poetiska tonen. Det har gett mig några av mina bästa upplevelser och fiktionen väcker min fantasi på ett sätt som ingen annan produkt gjort. Annorlunda regler, annorlunda spelvärld, unikt och fantastiskt spel!
 
1596322900474.png
Det är ett spel som blir bra varje gång, och som till synes inte borde gå att spela om så ofta som det går. Det är genialisk minimal design och att vi alla vet de stora dragen i hur det slutar gör det mycket lättare att våga ta ut svängarna och skapa dramatiska historier. Dessutom skitsnygg box och spelmatta.
 
Sjukt svårt att säga. Men en billig liten bok som jag alltid har nära till hands och använder till i pricip alla spel (samt när jag själv skriver grejer) är D30 Sandbox Companion.

91LoTWodc5L.jpg
 
Back
Top