Nekromanti Attraktion

[Saxifrage]

Jag tror att kärleken är irrationell och kraftfull. Annars skulle inte så många tråna efter kompletta idioter

Kraftfull - ja. Irrationell - icke då. Från min synvinkel ser det ut såhär: det finns en massa trevliga, tillbakadragna killar. Sen finns det en massa störiga, självsäkra killar. Generellt är självsäkerhet attraktivt, och därför dras kvinnor till de störiga killarna även om de är puckon. Idealet vore förstås om det fanns trevliga OCH självsäkra killar, men sådana är ytterst sällsynta.

Exakt varför killar trånar efter puckoblondiner har jag inte riktigt satt mig in i.

/Sax, gettin' there

 

[Feuflux]

Från min synvinkel ser det ut såhär: det finns en massa trevliga, tillbakadragna killar. Sen finns det en massa störiga, självsäkra killar. Generellt är självsäkerhet attraktivt, och därför dras kvinnor till de störiga killarna även om de är puckon. Idealet vore förstås om det fanns trevliga OCH självsäkra killar, men sådana är ytterst sällsynta.

Ungefär min teori med, och vem är lättast för en tjej att bli ihop med? Den trevlige småasociale killen som sitter ensam hemma på fritiden eller den störige killen som märks på stan/uteställen/etc?

Puckoblondiner är praktiskt om man inte vill bli intellektuellt utmanad vilket är praktiskt om man är en störig kille utan intellekt.

 

[krank]

Mina erfarenheter säger mig att det egentligen verkar vara ganska enkelt: Tjejer tränas av samhället till att vara puckade, och killar till att vara macho. En del av att vara puckad brud är att gilla macho, och en del av att vara macho är att gilla puckade brudar.

Tyvärr innebär detta att samhället också är överfyllt av puckade brudar, för att inte tala om machokillarna...

//Krank, som börjat tappa tron på mänskligheten, men åtminstone är nöjd över att kunna förena åsikten att 99% av alla brudar är puckade med att vara feminist

 

[magoo]

Det är ju lite lättare att jaga om bytet brölar HALLÅ! HÄR ÄR JAG! där människor vistas i parningssammanhang än om man måste leta med ficklampa i mörka pojkrum i källaren. Men jag ser inget samband mellan störighet och självsäkerhet, snarare överkompenseras bristen på sådant med att väsnas och stödda sig.

Jag fattar inte varför så många trevliga grabbs vägrar gå utanför huset. Hur sannolikt är det att drömtjejen knackar på och vill låna socker? Det är tur för mänskligheten att det numera finns Internet!

Det fanns det inte på min tid, så jag fick lägga ner en del jobb på att övertyga min nuvarande man om min förträfflighet och slita ut honom i solljuset från hans lilla dammiga datahåla. Gräver man bara tillräckligt länge kan man hitta en diamant - men jag slösade onödigt mycket tid på att tråna efter ouppnåeliga och egentligen ointressanta Axe-män eftersom jag inte visste vad som fanns i min närhet.

Trevliga, smarta, schyssta, snälla killar, visa upp er!

 

[ro83rt]

It's a mans world

Mina erfarenheter säger mig att det egentligen verkar vara ganska enkelt: Tjejer tränas av samhället till att vara puckade, och killar till att vara macho. En del av att vara puckad brud är att gilla macho, och en del av att vara macho är att gilla puckade brudar.

Mer träning:

Tjejer gillar killar som andra killar gillar. Alltså är det killarna som avgör vilka killar som "får" tjejer. Det viktigaste för att "få" tjejer är att det finns massor med killar som gillar en själv, om man själv är kille.

 

[krank]

Trevliga, smarta, schyssta, snälla killar, visa upp er!

Ärligt talat räcker det inte.

Nu vill jag inte höra några pikar om min produktivitet på internetforum, men tro't eller ej - jag visar mig i sociala sammanhang,. Jag går ut, jag anstränger mig för att hitta på saker när tillfälle erbjuds, jag socialiserar med andra elever vid min högskola så ofta jag kan.

Det är en myt att det finns någon för alla, på samma sätt som det är en myt att snälla killar får något "bara de visar upp sig". Tjejer undviker intellektuella killar, engagerade killar, och killar som avviker från genomsnittet. Jag kan vara hur snäll och schysst och trevlig som helst socialt, men så länge jag inte håller jävligt käft om i stort sett allt jag tycker eller tänker så blir tjejer mest avskräckta.

Och ärligt talat, tjejer som blir avskräckta av hur jag är när jag är den jag är kan ändå ta och dra nånstans...



I och för sig, det är mycket möjligt att jag inte kan räknas som trevlig och snäll. Kanske är jag bara creepy och dryg. Många nördar odlar självbilden av sig själva som "nice guys" medan de i själva verket är ganska misogyna arslen.


//Krank, som på sistone börjat tappa tron på mänskligheten

 

[magoo]

Tjejer undviker intellektuella killar, engagerade killar, och killar som avviker från genomsnittet.

Det där skulle nån av alla de massor med singeltjejer som finns lika gärna kunna säga. Om tjejer undviker intellektuella killar kanske killarna är knepiga eller stroppiga eller för ironiska. Jag kan inte tänka mig att en positiv egenskap kan uppfattas som negativ, däremot kan en positiv egenskap ha negativa sidoeffekter.

De "eviga" singelkillar (och -tjejer) jag känner är otroligt kräsna. Den potentiella partnern ska se ut si och tycka så och hepp så blev det ingen kvar.

Vi är ju ungefär 50/50 så för varje singelkille borde det finnas en singeltjej. Fast det är ju hårdast tryck på unga singeltjejer (som ju alla ålderskategorier av män tävlar om), vilket medför att det finns ett överskott av unga singelkillar och på kvinnor runt 40 som är på "andra varvet".

Så mitt råd är - dejta äldre eller gör som i mina mansöverbefolkade hemtrakter och häng på låset till högstadiet.

 

[krank]

Om tjejer undviker intellektuella killar kanske killarna är knepiga eller stroppiga eller för ironiska.

Jag är både knepig och ironisk; jag anser bara inte att det är negativa egenskaper...

De "eviga" singelkillar (och -tjejer) jag känner är otroligt kräsna.

Mitt enda krav är att min partner ska kunna tänka. Tydligen är det ett för stort krav.

Vi är ju ungefär 50/50 så för varje singelkille borde det finnas en singeltjej.

Nu räknar du med att tjejer skulle vara lika intresserade av förhållande som killar - vilket jag inte tror på en sekund. Min upplevelse är att tjejer i väldigt hög grad helt enkelt inte är intresserade av förhållanden, punkt. Medan vi killar snarare har en tendens att vilja för mycket.

Fast det kan ju vara nå't lokalt, vad vet jag.

Så mitt råd är - dejta äldre eller gör som i mina mansöverbefolkade hemtrakter och häng på låset till högstadiet.

Visa mig en intelligent, kritiskt tänkande och hyfsat allmänbildad kvinna på 40+ som faktiskt tycker att jag är något annat ett weirdo, så är jag på henne som en klisterlapp.



Fast det såklart, jag har ju säkert för höga krav; allmänbildning, intelligens, kritiskt tänkande och gärna så lite traditionell "kvinnlighet" som möjligt. Ålder och utseende är skitsamma, det enda jag letar efter är någon jag inte behöver förklara var tredje ord jag använder för och som jag vara min intellektuelle jämlike.

 

[Man Mountainman]

Utbruten deltråd [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Svarte Faraonen]

"De "eviga" singelkillar (och -tjejer) jag känner är otroligt kräsna. Den potentiella partnern ska se ut si och tycka så och hepp så blev det ingen kvar."

Vad är det att vara "otroligt kräsen"? Jag umgås mest med folk som har åsikter som ligger hyfsat nära mina egna -- dels för att jag föredrar sociala situationer där ett skämt på bekostnad av något jag ogillar inte oundvikligen skapar dålig stämning, men också för att jag tror att de åsikter man har påverkas av hurdan personlighet man har. Förutom en viss utseendeinverkan (som nog faktiskt påverkar mina sociala kontakter även i andra sammanhang) har jag nog inte högre krav på en potentiell partner än jag har på mina vänner, och sådana lyckas jag ändå ha en hyfsad bunt av. Å andra sidan är jag fruktansvärt dålig på att ta initiativ när jag väl är attraherad av någon, så det är nog snarare det, om det nu inte finns något fatalt fel i min framtoning jag inte är medveten om.

 

[Svarte Faraonen]

"Jag kan vara hur snäll och schysst och trevlig som helst socialt, men så länge jag inte håller jävligt käft om i stort sett allt jag tycker eller tänker så blir tjejer mest avskräckta."

Å andra sidan tror jag du varken blir förolämpad eller överraskad om jag säger att rätt mycket av det du tycker och tänker ligger ganska långt från var de flesta andra har sina åsikter. Det gör ju att du har statistiken mot dig.

 

[Arfert]

tror du är nåt på spåret här Krank... bara för att man inbillar sig att man är en snäll, känslig kille behöver det ju inte vara sant... och även "känsliga fina killar" kan vara skitstövlar när det kommer till relationer..

 

[krank]

Det gör ju att du har statistiken mot dig.

Det är det jag säger, ja.

Statistiska fördelar jag har:

* Är inte riktigt grisful.
* Är inte jättetjock.
* Är inte en sån som slår eller medvetet skadar folk.
* Har inga krav whatsoever på utseendet.

Statistiska nackdelar:

* Jag är kort (statistiskt sett gillar tjejer långa killar)
* Jag är inte muskulös.
* Jag har ovanliga och i vissa sammanhang olämpliga åsikter om vissa saker (som Per Gessle).
* Jag hatar klassisk "femininitet" så in i norden.
* Jag har ett väl utvecklat ordförråd och en ganska väl tilltagen allmänbildning, vilket gör att jag pratar över huvudet på väldigt många.
* Jag kräver i princip ovanstående egenskap hos min eventuella partner.


Räknar man dessutom bort tjejer som helt enkelt inte vill ha förhållanden utan "reder sig bäst själv" och de som redan är upptagna ser man att det där 50-50-ratiot inte riktigt funkar. Det finns inte någon för alla.

Fast å andra sidan kanske jag bara är bitter för att jag inte fått fitta på ett tag, vad vet jag.

 

[magoo]

Initiativ är nog också en nyckelfaktor. Jag känner flera jättefina killar som går och väntar och trånar. Om de bara klev fram och vågade chansa... istället konstaterar de att de tydligen ska vara ensamma hela livet.

Och med kräsen menar jag att uppfinna en drömpartner som det är svårt att hitta i verkligheten. Om man får fantisera för mycket så kan fantasibilden bli för detaljerad och så missar man människor som inte stämmer in i mallen. Min tjejkompis tex skulle ha en man som var utbildad, smart, rolig, snygg, dansant, runt 30, med ett välbetalt fast jobb, utan barn men med en stark önskan att få såna inom en snar framtid... och det i Stockholm där snygga och trevliga singelkillar inte växer på träd. Jag föreslog att hon skulle flytta upp till skoterland där det är gott om singelkillar men det ska ju inte vara för lätt

Hon har faktiskt en man nu men han lever väl inte riktigt upp till drömprinsmallen. En fantastisk kille är det dock! Tur för henne att han kom och tog henne med storm, annars hade hon läst Harlekin-noveller än och suckat över sin ensamhet.

 

[magoo]

tjejer i väldigt hög grad helt enkelt inte är intresserade av förhållanden, punkt. Medan vi killar snarare har en tendens att vilja för mycket.

Spännande! Jag skulle ha satt en peng på tvärtom, men jag har aldrig varit singel i vuxen ålder.

Ålder och utseende är skitsamma, det enda jag letar efter är någon jag inte behöver förklara var tredje ord jag använder för och som jag vara min intellektuelle jämlike.

Jag förknippar inte användandet av svåra ord med intelligens, snarare med att verka förmer och visa upp sig. Ungefär som att gå omkring på stranden med broiler-muskler. Jag tycker att det är oerhört attraktivt att bli överraskad, personer som briljerar är däremot för mig oattraktiva. För andra kvinnor kan det självklart vara tvärtom, med tanke på hur många som faller för skrytsamma typer...

Exempel 1: Man 1 strosar omkring i t-shirt och visar mer än gärna upp sina svällande muskler = oattraktivt. Man 2 lyfter nåt tungt för att det behövs och gör inget väsen av det = attraktivt.

Exempel 2: Man 1 talar gärna om att han är smart och visar ofta detta genom att använda ett avancerat språk. Om han ombeds förklara tolkar han det som att personen han talar med är dum och ointressant = oattraktivt. Man 2 vet att han är intelligent, vet vilken nivå som är användbar i sammanhanget och anpassar sig efter denna. När det behövs kan han lösa svåra problem eller använda sitt rika ordförråd som ett vapen = attraktivt.

Också intressant är att fula och snälla går bort medan fula och elaka får fortplanta sig. Jag har stött på flera skräckexempel med killar som har riktiga drakhonor och sen har vi ju alla kvinnor som dras med elaka sluskar. Ta de fula och snälla istället! Det finns massor!

 

[walium]

Jag har bättre koll på gäss än människor, men jag har svårt att tro att någon skulle bli attraherad av bitterhet. Överlag så tycker jag att mänskligheten har alldeles för svårt för att granska sitt eget beteende och sin egen inställning. Kanske en följd av att vårt individualiserade konsumtionssamhälle har intalat oss att vi ofelbara och supersjälvständiga. Uttalanden som går ut på att det är alla andras fel att man själv inte når någon framgång på olika områden gör mig inte särskilt glad. För det mesta är det troligare att det är fel på en enskild person än på säg: alla flickor i Hudiksvall, 99% av alla människor i världen eller alla andra besökare på ett internetforum. Lyckligtvis så är det också mycket lättare att analysera och förändra en person, snarare än hela mänskligheten.

Att gnälla av dig här, och i din bekantskapskrets, är säkert skönt och nyttigt emellanåt. Men det ger dig sannolikt inga flickvänner. Jag tycker att du borde lägga ner mer tid på att analysera ditt eget beteende och mindre tid på att idiotförklara alla andra. Det finns få saker som är så sårande som att känna sig oönskad och avvisad. Men du kommer inte att vinna något på att anklaga världen i allmänhet, och det täckta könet i synnerhet, för din ensamhet. Tänk vilka signaler som du sänder ut med dina inlägg i den här tråden till exempel:

* Jag tänker inte förändras.
* Jag har konstiga och kontroversiella åsikter.
* Jag är dryg.
* Jag kommer inte att anpassa mig till någon annan.
* Jag är kort och alldaglig.
* Jag gillar inte feminina tjejer.
* Jag ställer krav på andra, men de får inte ställa krav på mig.

Låter det som en bra marknadsföring av en kille?

Läs igenom alla dina inlägg och föreställ dig att det är en kvinnlig version av dig själv som har skrivit dem, skulle du bli intresserad av personen som dolde sig bakom inläggen?

I grund och botten så misstänker jag att min egen situation inte skiljer sig särskilt mycket ifrån din, men jag skulle formulera mig annorlunda och framförallt så skulle jag inte anklaga någon annan än mig själv. Det gör mig kanske inte till en bättre människa och det ger mig inga tjejer, men jag är i alla fall inte särskilt bitter och det tror jag är positivt i det långa loppet.

 

[Genesis]

Min tjejkompis tex skulle ha en man som var utbildad, smart, rolig, snygg, dansant, runt 30, med ett välbetalt fast jobb, utan barn men med en stark önskan att få såna inom en snar framtid... och det i Stockholm där snygga och trevliga singelkillar inte växer på träd.

Så det finns singeltjejer runt 30? Så skönt.

Jag vill nämligen inte ha en flickvän, men vill heller inte bli gammal ensam. Tjejer stjäl så mycket tid (och det har jag ont om, med jobb, träning fem och en halv dag i veckan, rollspel och resor) och pengar. Visst, det är enkelt sex, men jag vet inte om jag tycker att det är värt det. Däremot vill jag ju ha en flickvän sedan, när jag blir äldre. Och jag känner mig litet lätt orolig för att alla skall vara upptagna vid det laget. Så ibland tror jag att jag borde skafa mig en flickvän i förebyggande syfte.

Har dock haft god tur med distansförhållanden. Dem gillar jag. Om man inte besöker varandra alltför ofta (mitt senaste förhållande snittade på ett besök om året) så är det hyfsat billigt, och det tar inte mycket tid i anspråk. Sexet komprimeras till korta men intensiva perioder, och under resten av tiden så har man sin frihet att göra vad man vill.

//Genesis är pragmatisk och tycker att sex är trevligt men överreklamerat.

 

[walium]

Jag tror att de flesta gör åtskillnad mellan personer som de kan tänka sig ha sex med och personer som de kan tänka sig ett längre förhållande med. Min analys av "The Game" till exempel (och jag är då något av en moraliserande monogam mes) är att killarna intalar sig att de kan fylla ett hål i sina hjärtan med hjälp av sex med främlingar och raggande. Ändå så blir Style (eller vad nu det var som författaren kallade sig för) inte riktigt lycklig förrän han hittar den tjej som han verkligen känner något för och som inte faller för hans knep. De personer som avverkar partners på löpande band tror jag inte nödvändigtvis är mer eller mindre lyckliga än de avundsjuka nördar som vill vara som dem. Dessutom lär de tämligen snart börja förakta det motsatta könet när de väl upptäckt hur lättmanipulerade människor kan vara.

Jag har en lista över saker som jag tror mig attraheras av, men det finns ofta skillnader mellan ideal och verklighet. Det är väl inte sannolikt att jag skulle falla för någon som på intet sätt matchade mina kriterier, men jag tror inte att det är vanligt att man faktiskt blir tillsammans med någon som uppfyller alla ens drömmar. Ofta är det ju de små sprickerna i fasaden som kan vara mest lockande och det är ju inte alltid som vi själva är bäst på att avgöra vad vi faktiskt behöver.

Själv är jag rätt feg och analyserar och fantiserar istället för att handla. Det är som om jag behöver starka känslor att ursäkta mig med innan jag vågar agera. Ungefär som att många måste intala sig själva att de är fulla för att våga dansa.

 

[Arfert]

Totalt medhåll.... tjejer (och killar med) tänder INTE på bitterhet. Misslyckas man med att få en partner så kanske man ska fundera på vad man gör fel, och ändra på det.

Fast nördkillar är ju inte direkt bra på att ändra sig... det ingår i nördkulturen "att vara personlig" ( = att vara en konstig snubbe ).

Att inte gilla barn är inte heller en bra egenskap om man vill ragga tjejer, speciellt om man kan tänka sig en lite äldre tjej (där de flesta antinge redan har barn, eller vill skaffa snart). Klart, det finns tjejer som också inte gillar barn (minns ju vad Krank tyckte i "barn vs djur-tråden"),,, men då har man begränsat sitt urval,

Så vill man ändra på en situation, ändra det egna beteendet. Finns ju inga garantier, men man ökar sina chanser i alla fall.

/Tomas (gift med en fd HM-modell som dessutom är med i MENSA )

 

[Tibbelin]

Min upplevelse är att tjejer i väldigt hög grad helt enkelt inte är intresserade av förhållanden, punkt. Medan vi killar snarare har en tendens att vilja för mycket.

I vilket universum då? Min erfarenhet har lärt mig att de flesta killar absolut inte vill ha ett förhållande. Vad de istället vill ha är en tjej på stand-by, någon reserv i tillvaron att ta till när kompisarna är upptagna på annat håll. Någon som gör att man slipper vara ensam när man inte vill och någon man inte "behöver" planera saker med utan någon som bara förväntas finnas tillgänglig i sista minuten men resten av tiden snällt ska hålla sig undan och inte göra något väsen av sig.

Enda anledningen till att de kallar det för förhållande är för att de inte vill att tjejer ska inse hur utnyttjade och nedvärderade de blir.