Nekromanti Amgod-utmaningen!

[walium]

[Bidrag] Rossiya

Kamrat, du frågar varför jag dricker? Sätt dig ner så ska jag förklara.

Jag dricker för att glömma. Glömma det stora kriget, mitt hem och min familj, hungern som sliter inuti mig och kylan. Jag måste glömma för att kunna fortsätta, för att överleva.

Jag dricker för att stänga ute. Stänga ute smärtan ifrån oräkneliga sår, skogsandarnas lockrop och de förrädiska känslorna. Jag måste stänga ute för att kunna ta det jag behöver, för att kunna plundra en by och lämna invånarna att frysa ihjäl, för att överleva.

Jag dricker för att värma mig. Värma mitt stelfrusna hjärta, mina domnade fingrar och det blod som pulserar genom mina vener. Jag måste värma mig för att kunna fortsätta marschera varje dag genom det fientliga landskapet, för att överleva.

Jag dricker för att minnas. Minnas kamraters sista önskningar, vägen hem och varför jag fortfarande lever. Jag måste minnas för att inte ge upp, för att överleva.

Motsägelsefullt? Kamrat, se dig om. Det här är Ryssland, hemvist åt allt det goda i världen och allt det onda. Vi har rödgardister som skjuter dig för att du inte är tillräckligt fattig, vitgardister som skjuter dig för att du är alldeles för fattig, rövarband som skjuter dig för din rock och vilda kosacker som hugger ner dig bara för att visa upp sin ryttarskicklighet. I en by tillber man Lenin och revolutionen likt en gud, i nästa skänker man blodoffer till en uråldrig stenfigur. Medan folket svälter ägnar sig överklassen åt desperata orgier för att inte lämna något kvar till de annalkande röda horderna. Pansartågen dundrar genom landskapet och skjuter på allt som rör sig. I den mörka vinternatten dansar vackra flickor och lockar ut okunniga till en säker död i deras kylslagna famn. På frusna troner vaknar uråldriga furstar till liv och i den tjutande stormvinden hörs gamla trollkvinnors hesa skratt.

Vad skulle jag ändå inte ge för att sitta på litet café längs någon av Wiens boulevarder igen. Drick med mig kamrat och låt oss i tanken färdas till lyckligare platser.

- Jozef Hácha, korpral andra kompaniet första regementet av den Tjeckiska legionen



Det här är någon slags halvt uttänkt idé till Nyx eller möjligen Dimfrosts T12-system. Ryssland under revolutionsåren blandat med en stor portion slavisk mytologi.

 

[Jambu]

[Bidrag] Korset & Svärdet!

Utifrån ser Svenska Kyrkan ut som en rätt vek organisation – en samling ängsliga män och kvinnor som passivt predikar GUDS ORD, helt utan den eldiga passion som associeras med Kristendomens gångna dagar. Inifrån är Svenska Kyrkan en helt annan affär.

Visserligen är de flesta präster trots allt rätt mesiga till person, men de är mesiga personer som arbetar med att väldigt bokstavligt bekämpa MÖRKRETS KRAFTER! I samband med prästvigningen delas det nämligen ut bredsvärd och hammare, och man ingjuts med en del av den GUDOMLIGA KRAFTEN för att kunna strida mot alla de DEMONER, TROLL och HÄXOR som sprider ONDSKA runt om oss! De som saknar TRO kan oftast ej se dessa, men det betyder inte att de inte kan bli skadade av dem.

PRÄSTVIGNINGEN medför förmågan att behärska och utveckla krafter som EXORCISM och RENANDE LJUS, som bränner bort oheligheter och ingiver hopp, samt förstås en förmåga att HELA skador och en ökad talang i användandet av vapen. Det är mycket viktigt att inte avslöja de GUDOMLIGHETER som är en del av prästens vardag för allmänheten eftersom bevis på GUDS existens skulle omintetgöra TRON. Det är genom TRON som man uppnår FRÄLSNING så en öppen policy betyda att många förlorade chansen att bli RÄDDADE.

ÄNGLAR är varelser med starkare gudomlig kraft än präster, men som saknar fysisk närvaro på det dödliga planet. Ibland kan de låna en TROENDES kropp för att göra GUDS VILJA, men oftast arbetar de i symbios med en präst och visar sig kanske som en svävande ljuskälla eller en 20 cm lång änglaminiatyr.

DEMONER antar lätt och gärna en fysisk form. Turligt nog kan genomsnittsdemonen på sin höjd manifestera sig som en kackerlacka – endast genom att sprida ONDSKA och HAT bland GUDS FOLK kan den svälla sin kraft! Den viskar onda tankar i mäns öron och får dem att avvika från DEN RÄTTA VÄGEN. Ibland kan demonen besegras genom att man talar med de inblandade och får dem att vända andra kinden till, vilket stryper demonens kraft och skrumpnar den till dess grundtillstånd. Annars går det att söka upp demonens fysiska form och DRÄPA den I HERRENS NAMN. (Eftersom demonen är roten till det onda så kommer folket vid demonens fall att återfinna DEN RÄTTA VÄGEN!)

Tyvärr är alla människor som lyssnar till demoner inte viljelösa offer. HÄXOR är kvinnor (eller, ibland, män) som allierat sig med en demon för att utnyttja de oheliga krafterna i egna syften. Häxan kan utveckla en egen kanal till SATAN och på så vis agera som en typ av DEMONHYBRID i människokropp. En kraftig häxa kan ha makt över en eller flera svaga demoner medan en starkare demon kan använda samma häxa som en (villig) slav.

”DE FÖRLORADE” kallas de som gravt misstolkat herrens ord (judar, muslimer) eller lever kvar i en utvecklad version av sina hedniska naturreligioner (hinduer, buddhister, etc.). Bland dessa härjar demoner och häxor glatt och det finns delade meningar inom KYRKAN om vad som borde göras åt saken. De mest extrema viskar om ett nytt korståg…


Vi är i ett EVIGT KRIG EMOT ONDSKAN. Som präst och kompani är det rollernas uppgift att vägleda sin församling längst GUDS VÄG (mot DOMEDAGEN) genom att BEKÄMPA DEMONER och andra YTTRINGAR AV SATAN, och att HÅLLA FOLKETS SINNE RENT.

Minst en av rollerna bör vara just prästvigd man/kvinna som ger sig in i sina första duster med ondskan och samtidigt försöker etablera sig i sin församling. Andra roller kan vara änglar eller utomstående som utsätts för demontrakasserier.

System – friform eller (möjligen) BRP beroende på preferens?

 

[Eva Florén]

Bild, något OT

Med tanke på begränsningen av användande av bild i utmaningen (vilket jag tycket btw är fullkomligt Briljant!)... så funderade jag på om man kan göra en liknande utmaning men för bild...

Enligt processen, använd en alternativ två bilder som med samman med x mängd text skall illustrera en Värld.

Samtidigt grunnade jag i diskussion med min make på frågeställningen "Vad är och vad Gör en Värld till en Värld?".

När man började i den änden så insåg jag att mitt Bidrag var både helt rätt och Helt Fel.

Men dessa frågor kanske bäst berörs i en ny tråd?

 

[Krille]

[Bidrag] Spirit Walker

”För de andra är världen dold” sade den gamle till flickan.

Hon satt insvept i en filt, stirrande i elden och fingrade på symbolerna och figurerna målade i ockra på huden. Förutom elden var det mörkt i den gamla fabriksbyggnaden, övergiven sedan länge. ”Precis som den var för mig fram till för några dagar sedan” sade hon.

”Mmm. Precis så. Det är så de vill ha det. Förutsägbart och enkelt.”

”Men det är inte så det är.”

”För dem är det så. Utom när de på andra sidan slöjan tränger igenom åt andra hållet, så som vi gjorde en gång i tiden och lämnade Drömtiden. Och det händer sällan.” Den gamle tittade upp mot taket och mot stjärnorna som syntes genom de trasiga takfönstren. ”För de flesta är andevärlden bortom slöjan främmande och skrämmande. Därför uppfann vi gudar som kunde hålla andevärlden borta, och senare vetenskap som kunde hålla gudarna borta, och vi glömmer bort vad vi är.”

”Och vad är vi?”

”Andar.”

Spirit Walker utspelar sig i vår värld i nutid. Eller om ett tag, när det gulbruna dammet sveper in i städerna. Eller för inte så länge sedan, när regnet dränkte asfalten och skogarna. Det spelar inte så stor roll, för det är bara ena hälften av världen. Den andra hälften är en andevärld som de flesta inte ens vet finns. Men det finns dem som kan se andevärlden, genom initiering, träning eller olyckor.

För schamaner, druider, medicinmän och andebesvärjare så är andevärlden lika påtaglig som vår världs betongväggar och asfaltvägar är. Där vi ser en sniken affärsman ser de en eld-ande som tär och bränner. Där vi ser en herrelös strykhund ser de en andevarg som kan ge råd och lärdomar. Där vi ser en slät betongvägg ser de en dörr till andra sidan.

De flesta av dem som kan se genom Slöjan till andevärlden har slutit ett förbund med ett djurs ande. Det ger dem förmågor från djuret, och i andevärlden delvis även utseende. Om du kan se en korpschamans vingar eller en rävschamans svans, då kan du se genom Slöjan.

Det är inte bara vanligt folk som inte kan se genom slöjan som skräms av dem som kan. Det finns odödliga varelser som vill ha monopol på det övernaturliga för den makt och kraft det ger dem. Det finns dem som bygger sin makt på fysiska ting, som röstare eller pengar. Det finns religioner vars makt kommer från andras tro på det övernaturliga. De flesta av dem lockar med vad den moderna världen har att erbjuda. Andra tar till direkta medel. Samtliga jobbar hårt för att schamanernas kunskap försvinner för tid och evighet.

Rollpersonerna är sådana som kan se genom Slöjan. De är schamaner och andebesvärjare i förbund med totemandar. De är vagabonder och vandrare, för hur gör man sig ett hem i ett samhälle som fruktar eller jagar en? Och hur skulle de kunna fungera i ett samhälle som bara ser hälften av världen utan att bli stämplade som vettvillingar eller galningar? De söker den kunskap som fortfarande lever kvar i Sydamerikas djungler, australaboriginer, indianreservat, sibiriska nomadfolk eller japanska shintotempel och försöker bevara den, samtidigt som de försöker överleva.

Stämningen i spelet är en slags urban fantasy. Utgår man från USA så är det mycket dammiga hålor och regniga förfallna storstäder, där ett Ry Cooder-soundtrack lätt skulle kunna användas.

Regelsystem: Jag skulle lägga till anderegler till T10 2.1 och få ett komplett rollspel, men förmodligen skulle World of Darkness eller CJ Carella’s Witchcraft kunna anpassas rätt smärtfritt, och Spirit Walker passar säkert bra i World of Darkness eller Witchcraft-världen.

 

[Flurtis]

[Bidrag] Snipra

- Det var du som gjorde det.
-Nähe, det såg vem som helst att det var ditt fel.
-Varå såg, du är ju blind som en höna.
-Fjäderfä kan du va själv din råttslickare
-Råttslickare! Nej nu passa dig så jag inte sparkar dig ända ut i köket!
-Ha, du med din klumpfot skulle du inte ens komma över Mattskarven!
-Nej nu, Försök inte att krångla dig ur det här
-Vadå krångla mig ur, det är ju ditt fel.

Det var en märklig syn, dom två Sniprorna där dom stod mitt på golvet och grälade. Inte var det för att dom bägge var 4cm höga och bar rosa tomteluvor. Inte heller var det för att dom befann sig i ett rum som helt klart inte tillhörde dom utan någon utav betydligt större storlek, snarare mänsklig storlek. Nej det som var så märkligt var hur två så små individer lyckas ställa till med en sådan röra. En sak var säker; Storsnipran skulle inte bli glad. Hur kunde dom veta att det skulle bli så här. Dom hade ju bara tänkt haft en liten fest medans “Storisen” var bortrest till fjärran land. Hur kunde dom ha vetat att Petris skulle bjudit med sig Kali, Galip Tveri, Geri och Gwymer, och hur skulle dom kunnat veta att dessa Snipror hade bjudit in sina vänner och deras vänner. Nej livet för en Snipra var inte lätt.


Sniprorna lever runt omkring oss Storisar. Dom gör det bästa för att inte väcka uppmärksamhet hos Storisarna. Vilket inte alltid är så lätt. Som tur är har varje Snipra Klan en Storsnipa som övervakar dom yngre Sniprorna så att dom inte uppmärksammas av Storisarna. Vilket inte alltid är det lättaste jobbet, speciellt inte eftersom en 4cm Snipra tonåring innehar samma hormonmängd som en 14årig Storis. Inte heller underlättar det med deras oförmåga att lyssna, hålla ordning och reda, och ack inte att förglömma: deras förmåga att bli så upphetsade att dom så lätt glömmer bort alla regler, som exempelvis att inte röra Storisens kylskåp eller ölburk. Nej hu, det där med regler var aldrig lätt för en tonårssnipra. Livet skulle ha varit mycket lättar om Sniprorna själva hade kunnat tillverka TV, Data, Spel, Öl, Sprit, Stereoanläggningar, CD skivor, AffischerI Sen så var det alla dessa regler, SUCK! Storisarna hade det så mycket bättre; där Storisar fick klä sig hur lite dom ville bara för att andra Storisar skulle titta på dom. Suck! Dom Fick lyssna på musik och dricka alkohol. Ja dom hade det bra dom, Storisarna.

I den här världen iklär sig spelarna som små hormonfyllda Tonårs Snipror. Dessa Snipror står inför en väldig kamp, en kamp mot tradition, regler och disciplin. Inspirerade av människornas lättsamma liv tar dig sig an kampen för fri Öl, CD, Dans, Fest och lättklädda Snipror. Men deras motstånd är hårt. Föräldrar gruppen “Hemvid och Skolbredd” är överallt och Disciplin kultens präster håller hårt i Moralprediktningarna. I denna värld börjar historien. Historien om Sniprorna som ändrade världen. Till en värld med radio, dans och lättklädda Snipror. En värld fylld av liv och skratt, en värld där en Snipra kan vakna upp med en ny Sniprahona bredvid sig varje morgon. Ja, en helt bättre värld helt enkelt!

Världen Snipra har en hög grad av komik i sig, och bör ha ett lätt system. Möjligtviss med hög fummelgrad och någon slags “hormon” instinkt mekanik inbäddat i reglerna för att passa Sniprornas mentalitet. Inspirerad av kult rullar som “Grease” och “Footloose” tar sig spelarna rollen som deltagare av Sniprornas egen tonårsrörelse och revolution.

 

[soda_UBBT]

[Bidrag] Annorlunda bidrag

Koncept: Warhammers kaosgudar mot ärkevampyrer i ett orientaliskt imperium.

Genre & Bildspråk: Brutal, in-your-face, överdriven blodmetal-wuxia-opera. Häftiga kameraåkningar, tid för närbilder och dramatiska one-liners och poser. Föreställ er att Clive Barker skulle regissera en AAA wuxia-produktion med Simon Bisley som fotograf så här post Matrix.

Vilken musik spelas under spelmöten: Hårdrock, förslagsvis Rammstein.

Mat&Dryck&Speltid: Folköl för muntorrhet, whiskey för att slappna av, starkt kaffe och något med snabba kolhydrater. Det här är hårdrocksrollspel, man vill ha mycket energi och tryck runt spelbordet. Träffas gärna en lördag eftermiddag/kväll. Vi vill ha utvilade människor som kan med att bli lite bakfulla dagen efter.

Vilka är protagonister och vad sysslar de med: Uråldriga vampyrfurstar/furstinnor, som vaknar upp till ett imperium i gungning, finner sina egendomar stukna i brand och blodlinjer slaktade. Imperiet och hela existensen ligger i vågskålen. Vi snackar ”Vampyrfurstar vs. KAOS (warhammers variant)” i ett fjärran pseudoorientaliskt imperium.

Ingen jävla angst, mysvampyrism eller fiserotiskt meslarv. Här snackar vi två fötter i leran där ”feral-fucking-fangs in the throat” dödar människor och förvägrar kroppar att dö – för evigt. Vampyrfurstar - dödsmaskiner klädda i metall med sina nedkämpade fränders fortfarande skrikande huvuden hängande som troféer i sina vapenbälten. Paranoida och helt utan kännedom om det skick världen är i väcks de alla från sin vila av blödande och halvdöda tjänare som med sina sista andetag berättar att deras blodslinje är slaktad och deras hem är under attack.

Setting: Förändringens tid är kommen. I ett imperium, uråldrigt som språket självt, mässar skurna präster i takt med ljudet från klockor av ärgad koppar. Smörjda jadefiguriner gråter i imperiets oräkneliga tempel medan dess folk köar för att säga adjö till imperiets son och härskare. Kejsaren är död. En gud har gått i graven.

Risfältens arbetare, kejsarens vägvakt, stadens drogmakare och glädjeflicka, furstens intendent och krukmakare är alla klädda med sorgens purpurfärg. I den stilla västanvinden vajar tusen och åter tusen vimplar, band och flaggor för imperiets förlorade son och det kaos som väntar.

Representanter från alla kast, släkter, gillen och trosriktningar färdas över imperiets vidsträckta land för att samlas i Imperiets vagga och kejsarstad. Rådshallar fylls, paranoian härjar fritt när var man av vikt undrar var den nästa står, och med vem. Krutdurken är redo att explodera, svärdskamp och upplopp härjar och under nätterna brinner för första gången på tusen år den heligaste utav städer.

Bakom det hela ligger det eviga kaos. Kaos, en korrumperande kraft med demoner och väsen, har lyckats sätta sina klor i imperiet. Nu när den sista ’levande’ satts ur spel tror de ansvariga att de med hjälp av sina demofränder kan börja härja fritt…

Tills det att de råkar väcka protagonisterna. Ondska mot de riktigt jävla elaka kan börja….

System: Det här är ett spelkoncept till The Mountain Witch. Vampyrerna kommer att stå vid ’bergets fot’ i börjar av spelet när de alla väcks på lämpligt sätt och sedan tillsammans kämpa sig upp mot ärkeskurken (valfri kaosgud från warhammer). Spelets mekaniska element som: trust, (dark)fate samt zodiacs lämpar sig ypperligt för detta.

Att jag lämnat mycket upp till fantasin med namn och detaljer är helt medvetet. Upptäck saker i spel. Det är inte läxläsning! Inspireras och kör, låt detaljer som nämns i spel bli kanonen i det spel ni spelar. Det här är hårdrocksrollspel klart på 1-2 sessioner, preptid 0. Sätt igång och spela bara.

 

[Ackerfors]

En vecka kvar! [nt]

NT = No Text (Ingen text)