Det tror jag helt klart är det centrala. Betänk vilka som var de centrala POV-karaktärerna i bok 1 och sedan hur många som är kvar och har bärande roller i berättelsen i bok 5. Problemet är i grunden inte att de nya karaktärerna är mindre intressanta utan att de är nya i sig.
Delvis medhåll. Samtidigt tror jag att just Dunk & Egg är de av Martins berättelser som är bäst lämpade att skapa fritt kring. Ett nytt "adventure of the month" utan behov av att förankra det i vad som hände förra säsongen är ändå något man borde kunna få ut i alla fall en 4e och 5e säsong (efter att de tre novellerna är avklarade).
Jo, det är samma problem som med Robert Jordans böcker. Istället för att storyn följer en röd tråd börjar den följa sjutton orangea. Och sen grenar de ut till ännu fler.
Boxaren eller slavern?
Hehe, tänkte på boxaren men nu när du säger det så ställer ju Dunk till det för sig ibland som nog kan föra tankarna till den ikoniska dystra hunden
Absolut. Många likheter. Sen tycker jag Martins verkshöjd är högre. Dels rent litterärt men och i att hans bihistorier har större relevans för huvudspåren (medan många av Jordans för mig är mer uppenbar filler). Men helt klart samma grundproblem.
Jag tycker ju tvärtom där, att Jordan både litterärt och tematiskt är alla gånger att föredra. Men att jag tycker så torde ju inte överraska någon
Och det är bara en subjektiv åsikt, vem man än föredrar så har båda exakt samma problem. Dock är jag tyvärr ganska övertygad om att vi aldrig kommer att se slutet på Martins berättelse, vilket är väldigt tråkigt.
Det är så klart en smakfråga. Men jag vidhåller nog att Martins utvikningar tydligare syftar till att fortsätta den centrala intrigen.
(Men det är kanske en lite orättvis jämförelse givet de ändå stora skillnaderna i textmassa.)
Det han borde tänka är att även om hans bokslut bara blir halvbra kommer det att tas emot med hyllningar eftersom det är bättre än slutet på tv-serien.
Nu förstår jag inte kan du beskriva mer i detalj vad du menar?
Jag tror lite annorlunda men det är min tolkning. TV-serien hette game of thrones och vilken gjorde att fokus var på vem som vann seven kingdoms om än tillfälligt. Bok serien var är ju sagan om is och eld och har lite mindre fokus på vem som sitter på tronen även om det är intressant men mera att lösa saker kring det kosmiska.
Den var väl ganska normal?
Man skulle ju kunna tänka sig att detta i böckerna framställs som väldigt dystopiskt just av de orsaker du nämner. Nu var det evigheter sedan jag läste böckerna, men jag vill minnas att det där blev mer tydligt att Bran inte var Bran längre och att det han blivit kanske inte var så jättetrevligt.
