Utanför OSR föredrar jag att rollpersoner bara kan dö om spelaren samtycker till deras död.(utanför OSR är min föredragna metod DnD5e-metoden med "tre lyckade - lever, tre misslyckade - död". Inte superdödligt, och ger dem runtomkring gott om tid att rädda livet på någon, men fortfarande viss risk för död)
I "riktig" OSR är min uppfattning att 0HP = Död.
Utanför OSR föredrar jag att rollpersoner bara kan dö om spelaren samtycker till deras död.
Låter mest som dålig prepp. Alla borde ha ett par healing potions i ryggsäcken just får sånna tillfällen =)Inte minst för att min spelgrupp ofta är ganska liten, och det finns inte nödvändigtvis några präster redo att kasta läkeformler hela tiden.
Wound Man-tabellen är helt fantastisk, tack för den!Jag är en stor snällis och tänker att man dör på typ minus sin nivå i kroppspoäng. Men mellan 0 och döden … I give you Stefan Poags Wound Man:
Jag svarade ungefär på din fråga i nästa mening.Låter mest som dålig prepp. Alla borde ha ett par healing potions i ryggsäcken just får sånna tillfällen =)
[...] hela tiden. Jag gillar att skada är lite mer på riktigt, lite mer farligt, och inte försvinner så lätt och snabbt (som i 5e).
Yupp, och det är det jag gillar med det. Det finns en chans, men det finns inga garantier. Det har lett till många dramatiska stunder =)Hur som helst, om en PC i en liten grupp går ner, så är det långt ifrån säkert att någon annan hinner fram med en läkedryck inom några rundor.
Wound Man-tabellen är helt fantastisk, tack för den!
Men hur gör du med regelmässiga påföljder av skadorna? Höftar du något straff-avdrag eller blir det helt kosmetiskt?