[äventyrsskapande] Kolonialt perspektiv

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
8,601
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Har ditt äventyr ett kolonialt perspektiv? Om det inte är medvetet, hur kan man motverka det, och vad är egentligen ett kolonialt problem i det här sammanhanget?

Två förslag på vad det kan vara:

… upptäcktsresande reser till en "outforskad" del av världen för att hämta skatter, lösa mysterier eller ”civilisera”/”rädda” lokalbefolkningen…

… ”Västvärlden/europa” ses som normen, centrum för framsteg, moral och civilisation. Andra kulturer mäts och bedöms utifrån hur lika eller olika de är denna norm… [+] … lokalbefolkning och kulturer utanför […] framställs som främmande, mystiska, primitiva eller farliga… [och] … lokalbefolkning/varelser/de främmande framställs antingen som blodtörstiga vildar eller som ”den ädle vilden”, en naiv naturmänniska utan förmåga till modernt tänkande

… eller är det bara ointressant att gräva i för att ”det funkar rätt bra ändå”, det är användbart att låta det vara.
 
Om vi talar om settingar som delvis baseras på en historisk verklighet - jag tänker exempelvis på Call of Cthulhu - tycker jag att det är relevant att inte utgå ifrån att rollpersonerna måste vara vita västerlänningar. Detsamma gäller de NPCs de träffar på längs vägen. Självklart är det också relevant att undvika (orientalistiska och andra) stereotyper. Att undvika ett kolonialt perspektiv kan alltså vara en fråga om casting.

Vill man ha ett bra exempel på hur man inte ska göra kan man titta på castingen i Tintin. Den serien är full av koloniala stereotyper och utgångspunkter. Tintins äventyr må vara underhållande men hans äventyrande handlar till stor del (nä, inte bara) om möten med Den Andre, icke-västerländska stereotyper som är antingen korkade eller opålitliga. Så fort han lämnar sitt urbana, västerländska hem hamnar han i trubbel i Den Andres miljöer - ofta öknar, djungler eller exotiska och omoderna städer. Däri ligger mycket av hans äventyrande. Det är djupt rotat i olika koloniala föreställningar.
 
Last edited:
Haha, kolonialt perspektiv! Jag reser från min kultur till en annan och jämför det okända med det kända. Låter som grundläggande mönsterigenkänning och jämförelse med det man kan. Bor de i lerhyddor, dyrkar kottar och botar sjukdomar med hymner till dessa kottar, så anser jag nog att de är primitiva, inom de referensramar jag har (kända kulturer), och att de har mycket att lära från mitt samhälles kunskaper. Har de rymdskepp och kan resa mellan solsystem så anser jag nog de avancerade och att vi har mycket att lära av dem, om vi får.

Jag ser det inte ens som ett kolonialt perspektiv, snarare ett rationellt perspektiv där man jämför det kända med det okända för att hitta gemensamma mönster och nämnare, som de relativt logiskt tänkande varelser vi är. Men om detta nu ramas in som ett kolonialt perspektiv så har alla mina äventyr det, mina karaktärer och mina spelares karaktärer har det också.

Med andra ord så är det inget som jag anses behöver rättas till, snarare något man ska sträva efter; att spela karaktärer som har sin kända kultur och sina kunskaper som referenspunkter för det främmande.
 
Jag ser det inte ens som ett kolonialt perspektiv, snarare ett rationellt perspektiv

Ja alltså, det är ju lika mycket en fråga som ett påstående. Vilket du i och för sig svarar på. Men om vi nu lyfter blicken lite till och tittar på exemplen du gav. Vi tvivlar inte på att ena är primitiv och andra högkultur. Men varför är den ena primitiv och vad gör vi där, och varför träffar vi en mer avancerad kultur än våran. Ser de oss som likar eller som något de behöver lära upp så vi kan sluta vara primitiva.

… och är det intressant.

Behöver ju inte vara det, viktiga är nog att ställa sig frågan och titta på vad man gör, hur man gör och om man vill fortsätta ha det så.
 
Vill man ha ett bra exempel på hur man inte ska göra kan man titta på castingen i Tintin. Den serien är full av koloniala stereotyper och utgångspunkter.

Även om det är ett sidospår och jag bara borde nicka och hålla med (för att inte riskera en lång sidodiskussion) så höjer jag fingret. Ja, det har allt detta, men den förändras över tid och inkluderar fler perspektiv utan att ta bort den i initiala positionen. Så just den går att använda för att nyansera sitt äventyrsskrivande (om man medvetet har koloniala perspektiv i sitt äventyrsskapande och vill jobba med det). Men det finns (nog fler och) bättre källor för just detta.
 
Även om det är ett sidospår och jag bara borde nicka och hålla med (för att inte riskera en lång sidodiskussion) så höjer jag fingret. Ja, det har allt detta, men den förändras över tid och inkluderar fler perspektiv utan att ta bort den i initiala positionen. Så just den går att använda för att nyansera sitt äventyrsskrivande (om man medvetet har koloniala perspektiv i sitt äventyrsskapande och vill jobba med det). Men det finns (nog fler och) bättre källor för just detta.

Redan den tidiga Blå Lotus var en tydlig ansträngning till kurskorrigering på området, inte minst förstås inspirerat av Hergés vänskap med en kinesisk student som bidrog med en hel del input.
 
MODERERING

Ett laddat ämne. Som inbjuder till oändlig OT.

Så jag vill stämma i bäcken och be er att fokusera på att undvika sidospår och OT-utvecklingar, och försöka hålla er till frågorna i trådstarten.

MVH

/Magnus
 
Jag ser tre spår i tråden.

• Hur ska jag bli mindre kolonial och hur gör jag i så fall?

• Är detta ens relevant?

• Hur kan man utveckla/nyttja/utnyttja koloniala inslag?
 
Jag ser tre spår i tråden.

• Hur ska jag bli mindre kolonial och hur gör jag i så fall?

• Är detta ens relevant?

• Hur kan man utveckla/nyttja/utnyttja koloniala inslag?

1. Ändra castingen. Fundera på vem eller vilka det är som har agens - och vilka som eventuellt inte har det. Varför ser rollfördelningen ut som den gör? Undvik orientalistiska, antisemitiska och rasistiska stereotyper.
2. Rollspel är en delad upplevelse. Alla som spelar har lika stor rätt att ha kul. Därför är det här relevant.
3. Rollpersonerna kan vända sig mot koloniala maktordningar. Delta i protester, uppror, infiltration och/eller bli medlemmar i olika antikoloniala organisationer eller grupper. Man kan också låta det koloniala finnas med som något i bakgrunden, en historisk realitet att förhålla sig till (exempelvis genom korruption). Tänk exempelvis på vad det innebär att vara (eller inte vara) vit i en brittisk eller fransk koloni.
 
Last edited:
För det första är kolonialism ett väldigt brett begrepp, både vad gäller typ av kontext och typ av kolonialism. Vi har kolonialism som handlar om ren erövring (exempelvis när Spanien erövrade stora delar av Sydamerika). Vi har kolonialism som handlar om att bosättningar, att skapa ett nytt samhälle genom inflyttning (exempelvis vad som hände i Nordamerika och Australien). Och vi har imperialistisk kolonialism som var en mix av ekonomisk profit, rivalitet mellan länder och tanken på europieisk (vit) överlägsenhet (exempelvis vad som skedde i Afrika). Sedan överlappar dessa självfallet varandra också, detta är en ganska stor förenkling. Och alla tre former var självklart hemska för de som drabbades. Om man vill skildra kolonialism i en rollspelsvärld så kan det vara givande att fundera över vilken slags kolonialism man vill skildra och vilka utmaningar det kommer med.

Vidare tänker jag att det kan vara viktigt att tänka på att många rollpersoner är ganska långt ner på samhällsstegen, och då kan det vara värt att fundera över vad de egentligen vet om platsen de ska resa till och medverka i koloniseringen? Hur mycket propaganda har de köpt? Gällande koloniseringen av Afrika så förekom det väldigt mycket propaganda om vad som skedde där och varför folk borde åka dit: Man lockade med tanken på äventyr, att Afrika var en exotisk spännande plats dit modiga unga män skulle uppleva fantastiska saker. Man lockade med rikedom och menade att kolonierna erbjöd mark, handel och möjlighet att klättra på klasstegen. Man menade att kolonialismen var en välgärning för ursprungsbefolkningen och att man hjälpte dessa och gav dem utbildning, sjukvård samt möjligheten att bli goda kristna. Och man menade att varje god patriot självklart skulle hjälpa sitt land med detta projekt.

Med detta menar jag inte att alla fruktasvärda saker som skedde i kolonierna var helt okända, det förekom rapporter om vad som kände. Men denna information konkurrerade med propagandan och detta ledde till att den gick förbi vissa, att andra trodde att det inte var sant och att ytterligare andra visste vad som skedde men struntade i det. Det vill säga, dels okunskap, dels selektiv blindhet och dels ideologisk överygelse.

Här tycker jag att om man ska skildra kolonialism i en rollspelsvärld så är det viktigt att göra klart vad var och en av rollpersonerna vet om koloniseringen. Reser de dit lyckligt ovetande och blir förfärade av vad som sker, eller vet de mycket väl vad som pågår, eller kanske hört rykten som de avfärdat? Och hur påverkar denna förutfattade föreställning rollpersonerna när de väl kommer till platsen?
 
Back
Top