[äventyrsskapande] Kolonialt perspektiv

[Quadrante]

Har ditt äventyr ett kolonialt perspektiv? Om det inte är medvetet, hur kan man motverka det, och vad är egentligen ett kolonialt problem i det här sammanhanget?

Två förslag på vad det kan vara:

… upptäcktsresande reser till en "outforskad" del av världen för att hämta skatter, lösa mysterier eller ”civilisera”/”rädda” lokalbefolkningen…

… ”Västvärlden/europa” ses som normen, centrum för framsteg, moral och civilisation. Andra kulturer mäts och bedöms utifrån hur lika eller olika de är denna norm… [+] … lokalbefolkning och kulturer utanför […] framställs som främmande, mystiska, primitiva eller farliga… [och] … lokalbefolkning/varelser/de främmande framställs antingen som blodtörstiga vildar eller som ”den ädle vilden”, en naiv naturmänniska utan förmåga till modernt tänkande

… eller är det bara ointressant att gräva i för att ”det funkar rätt bra ändå”, det är användbart att låta det vara.

 

[Oscar Silferstjerna]

Om vi talar om settingar som delvis baseras på en historisk verklighet - jag tänker exempelvis på Call of Cthulhu - tycker jag att det är relevant att inte utgå ifrån att rollpersonerna måste vara vita västerlänningar. Detsamma gäller de NPCs de träffar på längs vägen. Självklart är det också relevant att undvika (orientalistiska och andra) stereotyper. Att undvika ett kolonialt perspektiv kan alltså vara en fråga om casting.

Vill man ha ett bra exempel på hur man inte ska göra kan man titta på castingen i Tintin. Den serien är full av koloniala stereotyper och utgångspunkter. Tintins äventyr må vara underhållande men hans äventyrande handlar till stor del (nä, inte bara) om möten med Den Andre, icke-västerländska stereotyper som är antingen korkade eller opålitliga. Så fort han lämnar sitt urbana, västerländska hem hamnar han i trubbel i Den Andres miljöer - ofta öknar, djungler eller exotiska och omoderna städer. Däri ligger mycket av hans äventyrande.

 

[Samiloth]

Haha, kolonialt perspektiv! Jag reser från min kultur till en annan och jämför det okända med det kända. Låter som grundläggande mönsterigenkänning och jämförelse med det man kan. Bor de i lerhyddor, dyrkar kottar och botar sjukdomar med hymner till dessa kottar, så anser jag nog att de är primitiva, inom de referensramar jag har (kända kulturer), och att de har mycket att lära från mitt samhälles kunskaper. Har de rymdskepp och kan resa mellan solsystem så anser jag nog de avancerade och att vi har mycket att lära av dem, om vi får.

Jag ser det inte ens som ett kolonialt perspektiv, snarare ett rationellt perspektiv där man jämför det kända med det okända för att hitta gemensamma mönster och nämnare, som de relativt logiskt tänkande varelser vi är. Men om detta nu ramas in som ett kolonialt perspektiv så har alla mina äventyr det, mina karaktärer och mina spelares karaktärer har det också.

Med andra ord så är det inget som jag anses behöver rättas till, snarare något man ska sträva efter; att spela karaktärer som har sin kända kultur och sina kunskaper som referenspunkter för det främmande.

 

[Quadrante]

Jag ser det inte ens som ett kolonialt perspektiv, snarare ett rationellt perspektiv

Ja alltså, det är ju lika mycket en fråga som ett påstående. Vilket du i och för sig svarar på. Men om vi nu lyfter blicken lite till och tittar på exemplen du gav. Vi tvivlar inte på att ena är primitiv och andra högkultur. Men varför är den ena primitiv och vad gör vi där, och varför träffar vi en mer avancerad kultur än våran. Ser de oss som likar eller som något de behöver lära upp så vi kan sluta vara primitiva.

… och är det intressant.

Behöver ju inte vara det, viktiga är nog att ställa sig frågan och titta på vad man gör, hur man gör och om man vill fortsätta ha det så.

 

[Quadrante]

Vill man ha ett bra exempel på hur man inte ska göra kan man titta på castingen i Tintin. Den serien är full av koloniala stereotyper och utgångspunkter.

Även om det är ett sidospår och jag bara borde nicka och hålla med (för att inte riskera en lång sidodiskussion) så höjer jag fingret. Ja, det har allt detta, men den förändras över tid och inkluderar fler perspektiv utan att ta bort den i initiala positionen. Så just den går att använda för att nyansera sitt äventyrsskrivande (om man medvetet har koloniala perspektiv i sitt äventyrsskapande och vill jobba med det). Men det finns (nog fler och) bättre källor för just detta.

 

[Theo]

Även om det är ett sidospår och jag bara borde nicka och hålla med (för att inte riskera en lång sidodiskussion) så höjer jag fingret. Ja, det har allt detta, men den förändras över tid och inkluderar fler perspektiv utan att ta bort den i initiala positionen. Så just den går att använda för att nyansera sitt äventyrsskrivande (om man medvetet har koloniala perspektiv i sitt äventyrsskapande och vill jobba med det). Men det finns (nog fler och) bättre källor för just detta.

Redan den tidiga Blå Lotus var en tydlig ansträngning till kurskorrigering på området, inte minst förstås inspirerat av Hergés vänskap med en kinesisk student som bidrog med en hel del input.