Nekromanti [Ödesväktarna] Ett försök till omslag och baksidestext

[Tre solar]

Det är jättefint!

Några saker dock, ur personligt tyckande
- jag tror att du har ett stavfel på ryggen
- jag skulle inte kombinera citat+kursiv. Kombon är för mig evigt förknippad med studentuppsats.
- jag är tveksam till om det ens är ett citat, för det finns inget i texten som antyder att någon pratar. Så jag skulle skippa citattecknen.
- baksidestexten är oinspirerande. Kombinationen av ordval och motiv klickar inte, som att det är en kuliss och inte en plats som beskrivs, och texten har ingen tydlig riktning.

Exempel:
"den stora staden" låter som en mellansvensk tätort: det är inte en jättestad, inte en huvudstad eller ens en storstad, utan en stad som är stor i förhållande till minde städer. Jag förstår argumentet att "metropol" känns för modernt, men att alternativen är dåliga är i sig inte ett argument för att behålla "den stora staden". "Ordningen i Elemin är hotad" är i mina ögon en mycket bättre inledning.

I den efterföljande meningen har vi först en sliten vatten-metafor (på ytan), sen tittar vi under gatan, sen bakom en dörr, sen i en gränd och ser mystiska sekter och övernaturliga väsen som samlas. Meningen skulle få en bättre struktur om blicken gick från gatan till gränden till bakom en stängd dörr. Jag tycker också du ska fundera på de beskrivande orden. Är verkligen det mest intressanta med dörren att den är lyckt, med sekterna att de är mystiska, osv? Om så, fundera på om du kan säga det på ett sätt som säger mer om Elemin. Hur låser man sin dörr där? Med en bronsnyckel, formad som en klo? Med en janus-staty som grinar som en varg? Med en saltcirkel, eller ett turkost öga? På vilket sätt är sekterna mystiska? Är de hemliga sällskap? Gör de något särskilt? Jag skulle personligen tycka att det var mycket mer spännande om du hade utomvärldsliga skuggor som kallar med ljudlösa basuner, än övernaturliga väsen som samlas.

Om du jobbade igenom såna detaljer skulle världen kännas mer levande och mer inbjudande. Och du skulle också slippa problemen med "den stora staden" och "brott och mysterier med anstrykning av det mystiska", eftersom vi skulle se vad det är för en plats och skymta vad det är för aktiviteter vi ska utreda och stoppa.

 

[Mogger]

Jag förstår argumentet att "metropol" känns för modernt

Det gör inte jag, det är ju antikt!

 

[Leon]

Det gör inte jag, det är ju antikt!

He he skulle just skriva det.

Det antyder förstås att staden har kolonier

 

[Leon]

Jepp, notera "äventyr till" i inlägget

Ja, upplägget vore perfekt för äventyr i Krilloan

 

[krank]

När kickstartas det? Eller släpps?

Det blir ingen Kickstarter tyvärr – jag pallar inte stressen/mängden jobb – utan det blir ett ganska traditionsenligt Gothconsläpp för min del. Boken kommer att ligga på Elosos bord.

Jag har inte bestämt riktigt hur många ex som ska tryckas till konventet ännu; vi kör ju PoD så det kan varieras lite. Just nu tänker jag ett 30-tal, för det är typ vad jag kunnat bli av med när det gäller mina tidigare PoD-tryckta spel på Gothcon.

Men jag överväger också någon form av förhandsbokningssystem. Jag har inte tänkt helt klart ännu, men det känns inte som en dum idé.

 

[krank]

Tror ändå att det är rätt stor skillnad. Det här verkar ju snarare vara en fantasydeckare (Grym genre!).

Krank - tänker du lite Mutant City Blues/Gumshoe i upplägg (fast i indisk-mesopotamsk fantasy?)

Vår kortaste hisspitch är typ "CSI Babylon med magi", så... ja, precis så. Så om det är det intrycket omslaget ger så är det alltså helt rätt =)

 

[krank]

- jag tror att du har ett stavfel på ryggen

"den stora staden" låter som en mellansvensk tätort: det är inte en jättestad, inte en huvudstad eller ens en storstad, utan en stad som är stor i förhållande till minde städer. Jag förstår argumentet att "metropol" känns för modernt, men att alternativen är dåliga är i sig inte ett argument för att behålla "den stora staden". "Ordningen i Elemin är hotad" är i mina ögon en mycket bättre inledning.

Jag skulle kunna tänka mig "metropol", men att inte nämna vad Elemin är – en stad, inte ett land eller ett universum – känns lite opraktiskt.

Jag tycker också du ska fundera på de beskrivande orden. Är verkligen det mest intressanta med dörren att den är lyckt, med sekterna att de är mystiska, osv? Om så, fundera på om du kan säga det på ett sätt som säger mer om Elemin. Hur låser man sin dörr där? Med en bronsnyckel, formad som en klo? Med en janus-staty som grinar som en varg? Med en saltcirkel, eller ett turkost öga? På vilket sätt är sekterna mystiska? Är de hemliga sällskap? Gör de något särskilt? Jag skulle personligen tycka att det var mycket mer spännande om du hade utomvärldsliga skuggor som kallar med ljudlösa basuner, än övernaturliga väsen som samlas.

Problemet är väl att det här inte är ett speciellt... poetiskt spel. De övernaturliga väsendena är liksom inga utomvärldsliga skuggor; de är helt enkelt ganska begripliga varelser med ganska begripliga motivationer som råkar ha skapats av en trio urkrafter som vaknat.

Jag förstår vad du säger, men jag har lite svårt att omsätta det i praktiken utan att det börjar kännas mer episkt, dramatiskt eller poetiskt än vad spelet faktiskt levererar. Eller att det blir för långt. Eller nämner för många koncept som inte förklaras.

Men jag kommer att försöka – kanske inte till provtrycket som går iväg idag, men till det riktiga trycket absolut.

Återkommer med nytt försök.

 

[Quadrante]

Bilden funkar väldigt bra som pitch!