Redaktör Bad Cop
Veteran
Överdrivet->Re:VARNING!!
Jag var SL.
Jag var SL.
Nekromanti Äventyrslöst rollspelande
- Thread starter Caen Ka-sun-dor
- Start date
Rosen
Myrmidon
<I>Detta är ju inte direkt "göra vad man vill-rollspel", är det? Här verkar ju SL ha planerat vad som ska hända, om än inte i så stor detalj.</I>
Första stycket (det om RP:na med familjer) sköttes helt göravadmanvill - de kunde ägna en hel session åt att spela en supakväll i den lokala ölstugan. (Det var iaf ett billigt alternativ till att åka ut och supa på riktigt. (-
Sen kunde SL rulla in riktiga äventyr nån gång emellanåt, om spelarna kände sig rastlösa, men det hände mer och mer sällan.
Fast givetvis uppstår det hela tiden situationer där SL måste tänka till lite i förväg om vad som ska hända; en av spelarna hade sitt mest nervösa moment i hela kampanjen när han skulle presenteras för sin blivande fästmös föräldrar. SL improviserade fram hela mötet, men han <I>var</I> tvungen att göra sig en bild av hurdan hennes familj var innan RP:n kom dit.
Andra stycket hade inte så mycket med "äventyrslöst rollspelande" att göra; det var mest en kommentar till det Caen skrev om att det kan uppstå äventyr på små premisser. De flesta spelledare har ju ändå en viss drift att låta det <I>hända</I> saker kring rollpersonerna, så går de på en byamarknad eller hälsar på fäbodjäntorna är möjligheterna rätt stora att lägga ut trådar som RP:na kan nappa på ifall de vill.
För min del är det nästan roligast om de <I>inte</I> nappar på många av dem; då bygger man ändå upp känslan av att befinna sig i en dynamisk omvärld som sas lever oberoende av manuskriptet - eller att vissa trådar inte leder till nåt särskilt.
Och en eldsvåda kräver ju inga särskilda förberedelser från SL:s sida.
Ett sorts alternativ som väl är relativt vanligt, är väl förresten att spela vanliga äventyrare där man kör vardagslunk <I>mellan</I> händelser, t.ex när de reser mellan två punkter; då har man gott om tillfällen att strunta i dramatiken och bara gå ut på sightseeing i spelvärlden. Men nån egentlig vardag är det ju inte.
--
Åke
Första stycket (det om RP:na med familjer) sköttes helt göravadmanvill - de kunde ägna en hel session åt att spela en supakväll i den lokala ölstugan. (Det var iaf ett billigt alternativ till att åka ut och supa på riktigt. (-
Sen kunde SL rulla in riktiga äventyr nån gång emellanåt, om spelarna kände sig rastlösa, men det hände mer och mer sällan.Fast givetvis uppstår det hela tiden situationer där SL måste tänka till lite i förväg om vad som ska hända; en av spelarna hade sitt mest nervösa moment i hela kampanjen när han skulle presenteras för sin blivande fästmös föräldrar. SL improviserade fram hela mötet, men han <I>var</I> tvungen att göra sig en bild av hurdan hennes familj var innan RP:n kom dit.
Andra stycket hade inte så mycket med "äventyrslöst rollspelande" att göra; det var mest en kommentar till det Caen skrev om att det kan uppstå äventyr på små premisser. De flesta spelledare har ju ändå en viss drift att låta det <I>hända</I> saker kring rollpersonerna, så går de på en byamarknad eller hälsar på fäbodjäntorna är möjligheterna rätt stora att lägga ut trådar som RP:na kan nappa på ifall de vill.
För min del är det nästan roligast om de <I>inte</I> nappar på många av dem; då bygger man ändå upp känslan av att befinna sig i en dynamisk omvärld som sas lever oberoende av manuskriptet - eller att vissa trådar inte leder till nåt särskilt.
Och en eldsvåda kräver ju inga särskilda förberedelser från SL:s sida.
Ett sorts alternativ som väl är relativt vanligt, är väl förresten att spela vanliga äventyrare där man kör vardagslunk <I>mellan</I> händelser, t.ex när de reser mellan två punkter; då har man gott om tillfällen att strunta i dramatiken och bara gå ut på sightseeing i spelvärlden. Men nån egentlig vardag är det ju inte.
--
Åke
Okay då hänger jag med!
De flesta spelledare har ju ändå en viss drift att låta det hända saker kring rollpersonerna
Typ alla utom den jag nämnde på annat ställe i denna tråd.... :-(
- d -
dilandau@another.com
"Do Gnomes Dream of Subterranean Sheep?"
De flesta spelledare har ju ändå en viss drift att låta det hända saker kring rollpersonerna
Typ alla utom den jag nämnde på annat ställe i denna tråd....
:-(- d -
dilandau@another.com
"Do Gnomes Dream of Subterranean Sheep?"
Black Dwarf
Hero
En av våra grupper går väl ut på nåt liknande antar jag. *tänker* Alltså: Vi spelar inga bestämda äventyr me gruppen, utan våra rp bestämmer ungefär va som händer dom... just nu håller dom på att driva maffiaverksamhet i en liten by/stad... nånstans... fast håller snart på o bli ett äventyr de osså *ler lite*... så de väl lite dubbeleggat kanske...
"I may be small but I can still kick your ass!"
"I may be small but I can still kick your ass!"
Davio_UBBT
Veteran
Måste innehålla konflikter
Ett äventyr måste innehålla konflikter, någon sort. Precis som en film. Vem vill se en film som innehåller hur fadern i familjen går till sitt kontors arbete och knappar lite på datorn?
Så ett rollspelande utan konflikter eller intriger, har jag inte varit med om. Tur nog, annars hade det varit tråkigt. Men jag har varit med i ett rollspelsmöte då när jag var en kringresande trollkarl, och hälsade på en vän till mig (en dvärg). I den familjen hade dom lite problem, och så vidare som jag var tvungen att lösa. Det var intressant och roligt kan jag säga, t.ex så hatade fadern och modern varandra av någon anledning.
Så ett äventyr måste innehålla konflikter av något slag. Annars skulle det hela bli ointressant. Men oh ja det finns rollspelande som man spelar bara sin vardag. Jag har gjort det, och det är därför jag väljer yrke som jag gör. För att skapa mig en intressant vardag.
"Cuio nin Edhel, na calen anor linnathon na lebas" -Alviska
Ett äventyr måste innehålla konflikter, någon sort. Precis som en film. Vem vill se en film som innehåller hur fadern i familjen går till sitt kontors arbete och knappar lite på datorn?
Så ett rollspelande utan konflikter eller intriger, har jag inte varit med om. Tur nog, annars hade det varit tråkigt. Men jag har varit med i ett rollspelsmöte då när jag var en kringresande trollkarl, och hälsade på en vän till mig (en dvärg). I den familjen hade dom lite problem, och så vidare som jag var tvungen att lösa. Det var intressant och roligt kan jag säga, t.ex så hatade fadern och modern varandra av någon anledning.
Så ett äventyr måste innehålla konflikter av något slag. Annars skulle det hela bli ointressant. Men oh ja det finns rollspelande som man spelar bara sin vardag. Jag har gjort det, och det är därför jag väljer yrke som jag gör. För att skapa mig en intressant vardag.
"Cuio nin Edhel, na calen anor linnathon na lebas" -Alviska
Björn_UBBT
Hero
Jag brukar spela på ett liknande sätt. Då spelarna mest går runt, gör lite småjobb, går på barer/värdshus. Dom reser helt enkelt runt utan att vi har några speciella äventyr.
"Allting går med lite vilja, våld eller vaselin"-Min kompis
"Allting går med lite vilja, våld eller vaselin"-Min kompis