Nekromanti Är SD fascister?

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,480
Location
Rissne
Grisodlar'n said:
Det finns mycket skit också.
Det finns mycket skit i svensk kultur också. fast du kanske inte räknar in negativa saker när man snackar om "svensk" kultur? Det kanske bara är positiva grejer som får ingå där?

Det finns till exempel en mycket utbredd svenssonrasism. Det är hemskt svenskt att vara smygrasse. Det finns en mycket utbredd antiintellektualism, där kunskap ses som något fult och dåligt, medan "praktiska kunskaper" är mycket viktigare. Samma syn på "kvinnan" och "mannen" som genomsyrat världen länge finns även här. Kvinnan som omhändertagande, mannen som arbetande, hela den biten.

Och så vidare. Jag tycker vi kan bevara det i det "svenska kulturarvet" som vi tycker om, och sedan anamma de kulturuttryck från andra håll som vi faktiskt tycker om. Det finns inget egenvärde i själva bevarandet, liksom.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,167
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Well, man kan ju börja med att konstatera att hela den romerska ekonomin byggde på arbetskraftsinvandring; det vill säga slavar.

Man kan sedan titta på hur den grekiska kulturen blomstrade i möte med de asiatiska kulturerna under hellenismen (se hur jag nämnde Gandhara som ett exempel på en annan framgångssaga), och hur romarna sedan tog upp mycket av dessa kulturella strömningar via grekiska kanaler.

Jämför också hur romarna influerades av etruskerna, som de gradvis lade under sig.

Romarnas tidiga korsbefruktning med kelterna är också notervärd, inte minst såtillvida att romarna lärde sig smideskonsten av kelterna i Centraleuropa.

Romarna outsourcade sin spannmålsproduktion till andra kulturer, till exempel den hellenistisk-egyptiska, som var ytterligare en framgångssaga nu när vi pratar om det.

Romarna misslyckades däremot med att anpassa sig efter parthernas krigföring, vilket gjorde att de aldrig kunde segra i öster.

Hela orsaken att romarriket överhuvudtaget var möjligt var den veritabla motorväg för kulturmöten, idéspridning och handel som medelhavet utgjorde.

Man kan också titta på hur romarna stötte på relativt få uppror mot sitt välde jämfört med många andra historiska välden - antikens imperier var pluralistiska och toleranta, mycket eftersom idéer om nationalstater och hegemoniska religioner inte fanns ännu, så missnöje bland de erövrade befolkningarna var ett väldigt mycket mindre problem än det senare skulle bli. Jämför med Maya-upproren spanjorerna hade på halsen under flera sekel, grekernas revolter mot Osmanerna, eller Frankrikes hårda, blodiga riksbildning. Detta innebär inte att romarna inte värderade andra folkslag lägre än de själva - visst gjorde de det, men de lät i hög grad lokala kulturyttringar, seder och språk bestå så länge man gick med på att betala skatt till romarriket. Och i detta system, där romersk kultur blandades med de erövrade kulturerna och romarna byggde infrastruktur, nöjesinrättningar och produktionscentra, vilar rötterna till det moderna Europa.

Sedan till dina punkter; en degradering av medborgarskapet bör ses som en positiv effekt under antiken, inte en negativ, i det att medborgarskap reserverade för en elit tycks ha bidragit till att försvaga stater som Sparta betydligt under seklerna lopp. Ett mer allmänt tillgängligt medborgarskap gav fler människor kapital att agera och bidra inom romarriket. Det här är också en av många, många tänkbara faktorer bakom Kinas historiska framgångar - den kinesiska adeln utrotades i stort redan under antiken, varvid ett effektivt meritokratiskt system kunde byggas och bestå i tvåtusen år (även om det bara tycks ha varit verkligt effekt ungefär hälften av den tiden).

och på vilket sätt var en förskjutning av makten i senaten dåligt?

Sedan bidrog etnisk splittring förvisso till romarrikets fall, men de viktigaste faktorerna var väl snarast politisk kollaps orsakad av decentralisering och försämrade kommunikationer kombinerat med kraschad ekonomisk ruljans i den globala handeln. Det är liksom ingen slump att Hánkina kraschade vid samma tid som romarriket gjorde det.


Kulturer är något dynamiskt som ständigt omdefinieras och förändras, och uppstår i möten mellan människor, och nationalstaternas monokulturer är rena konstruktioner, som hårt karvats ut i eld och blod och ständigt utmanas. Romarriket är alltså framförallt intressant som exempel på hur kulturell homogenitet inte nödvändigtvis är en vital komponent i ett framgångsrikt samhälle. Vill man sedan jämföra detta mer direkt med moderna förhållanden är det givetvis lite knepigt eftersom antikens värld är oerhört olik den moderna, men parallellen slavimport-arbetskraftsinvandring är intressant att dra, och man kan också titta på hur persernas satrap-system som alla efterkommande imperier byggde på har arvtagare än idag, till exempel i Rysslands delrepubliker med olika nivå av självbestämmande. De allra äldsta samhällena var givetvis monokulturella, men de allra allra flesta samhällen har nu upphört att vara det sedan mycket länge, och tidiga imperiebyggare som assyrierna, perserna och romarna är bra exempel på hur framgångsrika stater byggdes på mångkultur redan från början - och även om ett folkslag ofta var herrefolket i dessa riken satt de mer eller mindre och onanerade till äldre folkslag och upphöjde dem och deras verk till ren idolstatus - be it greker, sumerier, tolteker eller whatnot.

För att förtydliga det där senaste, alltså:
Frankrike: "okej vi erövrade halva världen, begick lite spontana folkmord här och var, inte minst på hemmaplan, och ödelade Byzans bara för att busa lite, fan vad vi är awesome".
Aztekerna: "Okej vi har erövrat hela jävla Mexico och slängt våra fienders kroppar på eldarna åt Huitziolopoctli och krossat allt motstånd men ååååh Toltekerna fan vad ni var awesome".

Fast nu är jag helt off topic. Jag går och lagar mat istället.

- Ymir, svävar ut
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,868
Location
Barcelona
Re: Nej, det är de inte

Så låt oss då avstå från att försöka "definiera" SD.

Alla debatter syftar inte till att vara "konstruktiva", förstås. Eller snarare: Till att "konstruera" det som, låt säga, en sverigedemokrat kanske hade önskat. Det är klart att en diskussion som enbart syftar till att kunna fästa en etikett vid SD, som "fascist", i syfte att sedan låta denna etikett tala sitt eget språk, aldrig kommer att kunna övertyga någon annan än de redan övertygade. Men det är lika okonstruktivt att avfärda blotta användandet av ordet "fascism" i alla sd-sammanhang -- det döljer i onödan ett historiskt sammanhang som förtjänar att belysas. Om människor ska kunna ta ställning till SD på stadigare grund än de rätt intetsägande etiketterna "nationalism" och "främlingsfientlighet" som den offentliga diskursen tilldelat dem, så måste partiet kunna inordnas i ett (idé)historiskt sammanhang, annars reduceras det till en bunt lösryckta floskler som är ungefär lika meningsfulla som moderaternas anspråk på att vara "det nya arbetarpartiet", och lika vilseledande.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,167
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag har väldigt, väldigt svår att se att det finns någon brist på kultur som tilltalar "vanligt" folk. Snarare är det väl vi som faktiskt gillar tex arthouse-film som får bita i det sura äpplet; kan du någonsin se en Wong Kar-Wai-film på bio om du inte har turen att bo i Stockholm, Göteborg, Lund eller Malmö, till exempel?

Kapitalismen är ett effektivt system för att se till att kulturutbudet i första hand tillgodoser de mest köpstarka och manstarka grupperna, vilket per automatik innebär att smalare grejer marginaliseras. Jag kan alltså inte överhuvudtaget förstå vad KD anser är problemet, här.

Ja, försåvitt de helt enkelt inte bestämt sig för att kulturvetare är dåliga människor eftersom de hotar konformiteten (och aldrig någonsin kommer rösta på KD). Det är vad jag tror.

- Ymir, tror
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,167
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Nej, det är de inte

Återigen, jag vill inte säga att du har fel, men definitionsdebatten om SD tenderar att utbryta i vem som kan komma på värst liknelser. Några skriker "fascister", andra "rasister" eller "nationalister". Vissa hävdar t.o.m. att de är sionister.
Minst en av deras riksdagsledamöter är uttalad sionist, actually...

- Ymir, påpekar
 

Anon

Veteran
Joined
24 Aug 2010
Messages
61
Ymir said:
Kapitalismen är ett effektivt system för att se till att kulturutbudet i första hand tillgodoser de mest köpstarka och manstarka grupperna, vilket per automatik innebär att smalare grejer marginaliseras. Jag kan alltså inte överhuvudtaget förstå vad KD anser är problemet, här.
Missförstå mig inte, jag menar inte att KD har rätt, utan försökte snarare tolka vad de faktiskt menade. Och jag tror inte att de hatar kulturvetare.

Thats all.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,868
Location
Barcelona
Det är inte ens som att det idag existerar något fält av "finare" kultur som hålls separat från massans underhållning. Slå upp kultursidorna i vilken dagstidning som helst -- du finner recensioner av dataspel, av ståuppkomiker, av hollywoodproduktioner, skrivna som om det var blodigt allvar. Vi har idag övergett idén -- om den någonsin funnits -- att kulturen skulle vara något särskilt upphöjt fält, skilt från den blotta underhållningen. Det "fina" står idag att finna, inte i en sfär isolerad från det "vulgära", utan i dess sprickor och mellanrum, där det växer som en mager men strävsam mossa som mot alla odds slagit rot i en monolit av sten. Samtidigt som det som tidigare betraktades som "fint" -- klassisk musik, poesi, måleri -- reducerats till ett specialintresse bland andra.
 
Joined
9 Aug 2009
Messages
849
Location
Västerås
Re: Nej, det är de inte

Ymir said:
Minst en av deras riksdagsledamöter är uttalad sionist, actually...
Bröderna Ekeroth har judiskt påbrå. Det är därför SD kallas judeparti ibland av nazister och liknande folk.
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
8,460
Re: Nej, det är de inte

Grisodlar'n presenterade en lååång lista på forskning som understödde hans argument.

Jag har inte läst mycket av den, men i en artikel som Grisodlar'n påstår handlar om:


Grisodlar'n said:
Mångkulturella samhällen med skilda identiteter har lägre tillväxt, mindre samarbete, mer brott
(Easterly et al (2006), Social Cohesion, Institusions and Growth, Economics and Politics 18 (2),103-120)

Så finns följande att läsa:

Easterly et al: said:
On the other hand, countries strongly divided along class
and ethnic lines will place severe constraints on the attempts of even the
boldest, civic-minded, and well-informed politician (or interest group)
seeking to bring about policy reform. We argue that the strength of
institutions itself may be, in part, determined by social cohesion. If this is so,
we propose that key development outcomes (the most widely available being
‘‘economic growth’’) should be more likely to be associated with countries
governed by effective public institutions, and that those institutions, in turn,
should be more likely to be found in socially cohesive societies. We test this
hypothesis for a sample of countries using (although well aware of the
limitations of ) cross-country regressions.
Vidare:


ibid.: said:
The desire to cultivate a sense of national unity and ‘‘purity’’
brought us the Holocaust and ethnic cleansing, so we are most surely not
arguing that social cohesion equals cultural homogeneity or intolerance of
diversity; quite the opposite. On the other hand, nor are we invoking some
naı¨ve suggestion that socially cohesive societies are always harmonious,
devoid of political conflict or dissent. Rather, we use the concept of social
cohesion to make the general point that the extent to which people work
together when crisis strikes or opportunity knocks is a key factor shaping
economic performance.
Jag tror att Grisodlarn's imponerande lista över akademiska bidrag är en lista som SD-anhängare sprider till varandra utan att ha läst litteraturen i fråga. Och så kan man posta den på lämpligt forum, för at visa hur underbyggda argument man har.

Det Easterly mfl menar är knappast det SD vill se, nämligen. Social cohesion t.ex. är ju motsatsen till SD:s politik som är utpräglat "dom" och "vi"-aktig, dvs upprätthåller klyftor och segregation.

Att påstå att Easterly et al.-artikeln ger fog för resonemanget att mångkultur leder till ökad kriminalitet är ett exempel på hur fan läser bibeln. Den handlar om att samhällen med klyftor är utsatta!

Dessutom innehåller artikeln indirekt kritik mot SD:

Easterlly said:
Where such a common identity is lacking, opportunistic politicians can and do exploit ethnic differences to build up a power
base. It only takes one such opportunistic politician to exacerbate division, because once one ethnic group is politically mobilized along ethnic lines,
other groups will.

Nej, läs om och läs rätt.

Några andra frågor Grisodlar'n:

Beskriv hur du skulle vilja se Sverige!

Beskriv också hur du konkret menar att vi uppnår ett sådant Sverige!
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
8,460
Re: Nej, det är de inte

ÄNNU mera Easterly, et al. (2006)


Given the vital role the state has in shaping the context and climate within
which civil society is organized (Bunce, 1999), it can, in some cases, also
actively help to create social cohesion by ensuring that public services are
provided fairly and efficiently (i.e. treating all citizens equally), and by
actively redressing overt forms of discrimination and other social barriers.
These happy outcomes are most likely to come about through the em-
powerment of domestic constituencies rather than via ‘‘conditionalities’’
imposed by external donors and development agencies (Collier and Dollar,
2004). This is one of the conclusions of two recent World Development
Reports (World Bank, 2000b, 2001).
(Skumt med teckensnitten eller hur?, Nåja, ni kan säkert googla upp artikeln.
Eller, jag lägger upp den här)
 

Attachments

Mukwa

Swashbuckler
Joined
17 Aug 2006
Messages
2,677
Location
Indieland
Personligen avskyr jag dock islam och sharialagar (räknas det som muslimsk kultur?). Sånt hör inte hemma i Sverige.
Seriöst. Nu måste du snart förklara varför du avskyr islam och inte andra religioner. Varför är islam så jobbig? Varför är du så rädd för muslimer?

Jag ser bara en enda anledning till detta: Okunskap. Du vet helt enkelt inte vad islam är. Du har iofs redan bevisat det tidigare i den här tråden.

Sharia... Sharia är långt ifrån ett enhetligt begrepp, det tolkas olika på precis samma sätt som begreppet "demokrati" tolkas överallt i världen. Men framförallt: hur många länder har egentligen sharialagar? Saudiarabien, Iran och till viss del Egypten? Men lagstiftningen ser inte likadan ut ens i dessa länder.

Två frågor till dig:

- Varför är islam värre än någon annan religion?

- Varför utgör muslimer ett hot mot svensk kultur, ekonomi och annat du verkar ha fått för dig?
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Ymir said:
den kinesiska adeln utrotades i stort redan under antiken, varvid ett effektivt meritokratiskt system kunde byggas och bestå i tvåtusen år
Massor med OT: det där vet jag inget om, låter intressant, hör jag gärna mer om vid tillfälle.
 

Örnie_UBBT

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
550
Location
London, England
Genomgång av presenterad forskning

När jag såg denna digra referenslista blev jag misstänksam, eftersom det sägs att alla artiklarna handlar om problem med det ”mångkulturella samhället” (hur nu det ska definieras), medan bara en hastig genomläsning av titlarna visar att arbetena kommer från flera olika fält och att bara ett fåtal direkt refererar till mångkultur/multikultur/multiculturalism. Därför tyckte jag det kunde vara värt att undersöka vad de här artiklarna egentligen säger.

För det första kommer hela listan som Grisodlarn presenterar från en och samma forumpost på internet, den här: http://exilen.eu/showthread.php?75-Forskning-om-konsekvenserna-med-mångkulturella-samhällen . Om ni inte orkar klicka på länken så kan jag berätta att de presenteras som om detta är samlad och enhetlig forskning som visar på de extremt negativa konsekvenserna av mångkulturalism (ett begrepp som aldrig närmare definieras). I själva verket handlar de citerade artiklarna om en mängd olika saker och endast ett fåtal av dem uttalar sig om just ”mångkulturalism”. Flera av dem presenterar dessutom slutsatser som går emot andan i posten, nämligen att det är mångkulturalism som är dåligt. Som vi kommer att se visar istället flera av artiklarna att det är rasism som är dåligt, vilket inte är samma sak. Jag kommenterar här artiklarna/arbetsrapporterna i ordning. Ni får ursäkta att det blev långt men jag tycker det är viktigt att visa att den här listan ABSOLUT inte visar det Grisodlarn eller den ursprunglige postaren tror/vill att den ska visa.

Mångkulturella samhällen med skilda identiteter har lägre tillväxt, mindre samarbete, mer brott: Easterly et al (2006), Social Cohesion, Institusions and Growth, Economics and Politics 18 (2),103-120

Citat från abstract för detta paper: “We present evidence that measures of “social cohesion,” such as income inequality and ethnic fractionalization, endogenously determine institutional quality, which in turn casually determines growth”. Det handlar alltså inte om “mångkulturalism” utan om “social cohesion”, där “ethnic fractionalization” är en variabel, orättvis fördelning av inkomst en annan. Författarna skriver vidare (s 2) ” In stressing the importance of social cohesion to understanding broad development outcomes, we caution against expecting that it might be the key, given that development is inherently complex”, och dessutom (s 3) “In seeking to unpack the notion of social cohesion, we concede from the outset that some infamous historical figures with a narrow—even sectarian—agenda have invoked social cohesion-type arguments as the basis for their actions. The desire to cultivate a sense of national unity and “purity” brought us the Holocaust and ethnic cleansing, so we are most surely not arguing that social cohesion equals cultural homogeneity or intolerance of diversity; quite the opposite. On the other hand, nor are we invoking some naïve suggestion that socially cohesive societies are always harmonious, devoid of political conflict or dissent.” Häpp. Ganska långt från ett stöd för påståendet “multiculturalism är dåligt” alltså. ” Ethnic heterogeneity” eller ”ethnolinguistic fractionalization” diskuteras (och kritiseras) i papret, främst utifrån den gängse operationella definitionen att ”ethnic factionalism” mäts utifrån hur stor procentchansen är att två slumpmässigt utvalda personer i en population ska tillhöra två olika etniska grupper. Indien är den ena extremen på den skalan (89% chans), Nordkorea (0% chans) den andra. Sverige ligger relativt lågt på denna variabel. Presentationen av papret antyder också att man diskuterar brottslighet, vilket ö h t inte nämns i artikeln.

Mångkulturella samhällen har lägre tillväxt: Easterly, W. & Levine, R. (1997). Africa's growth tragedy policies and ethnic divisions. Quarterly Journal of Economics, 112, 1203-1250

Den här artikeln visar att multietniska samhällen i Afrika har låg tillväxt och att multietnicitet i en stat samvarierar med låg tillväxt, inte riktigt samma sak som att ”mångkulturella samhällen [rent generellt och överallt]har lägre tillväxt”. Datamängden studien baseras på är en känd storskalig studie gjord om Afrika i Sovjet 1960, som senare blivit uppmärksammad som källmaterial här i väst, främst genom Mauro (1995). Datamängden förefaller relativt solid men man kan förstås undra vad data från Sovjet anno 1960 säger om svenska förhållanden idag.

Etnisk splittring motverkar jämlikhet, demokrati och ger elitpolitik: Alesina et al (2003), Why Doesn’t the United States Have a European-Style Welfare State?, Harvard Institute of Economic Research Discussion Paper Number 1933

Här behöver man inte gå längre än till abstract för att se att artikeln inte alls visar det den påstås visa: ”Racial animosity in the US makes redistribution to the poor, who are disproportionately black, unappealing to many voters”, d v s ”problemet” enligt artikeln är inte mångkulturalism utan rasism. Följande citat, de faktiska slutorden i papret, kastar också en del ljus över vad artikeln egentligen säger: (s 39) ”Our bottom line is that Americans redistribute less than Europeans because (1) the majority believes that redistribution favors racial minorities, (2) Americans believe that they live in an open and fair society and that if someone is poor it is their own fault, and (3) the political system is geared towards preventing redistribution. In fact the political system is likely to be endogenous to these basic American beliefs.” Artikeln säger alltså inte någonstans att “etnisk splittring motverkar jämlikhet, demokrati och ger elitpolitik”.

Mångkultur motverkar samarbete, demokratiskt beslutsfattande och jämlikhet: Lee & Roemer (2004), Racism and redistribution in the US: A solution to the problem of American Exceptionalism, working paper


Även här räcker det med att läsa abstract. Precis som föregående studie handlar denna om problemen med rasism, inte mångkulturalism, vilket uttrycks väldigt tydligt: ”We identify two mechanisms through which racism among American voters decreases the degree of redistribution that would otherwise obtain. In common with others, we suggest that voter racism decreases the degree of redistribution due to an anti-solidarity effect: that (some) voters oppose government transfer payments to minorities whom they view as undeserving. We suggest a second effect as well: that some voters who desire redistribution nevertheless vote for the anti-redistributive (Republican) party because its position on the race issue is more consonant with their own, and this, too, decreases the degree of redistribution in political equilibrium.”

Mångkultur motverkar solidaritet, vilja att hjälpa: Luttmer (2001), Group Loyalty and the taste for Redistribution. Journal of Political Economy, 109 (3), June 2001

Återigen: läs abstract. Papret handlar inte alls om hur mångkultur motverkar solidaritet och vilja att hjälpa, om man inte operationaliserar ”solidaritet” som enbart ”stöd för statliga bidragsåtgärder”, som är vad papret faktiskt handlar om (inga slutsatser dras om solidaritet och vilja att hjälpa andra mer generellt i artikeln). ” Interpersonal preferences—preferences that depend on the characteristics of others—are typically hard to infer from observable individual behavior. As an alternative approach, this paper uses survey data to investigate interpersonal preferences. I show that self‐reported attitudes toward welfare spending are determined not only by financial self‐interest but also by interpersonal preferences. These interpersonal preferences are characterized by a negative exposure effect—individuals decrease their support for welfare as the welfare recipiency rate in their community rises—and racial group loyalty—individuals increase their support for welfare spending as the share of local recipients from their own racial group rises. These findings help to explain why levels of welfare benefits are relatively low in racially heterogeneous states.” Det enda här som möjligen kan tolkas som stöd för nån slags mångkultur-kritik är att stödet för statliga bidrag ökar om man bor i ett område där många av ens egen etniska grupp tar emot sådana bidrag – ett samband som f ö också gäller ”vita” etniska grupper.

Mångkultur/etnisk splittring - liksom islam i sig - motverkar demokrati: Karatnycky (2001), Muslim Countries and the Democracy Gap, Journal of Democracy Volume 13, Number 1 January 2002

Mångfald i moraliska värderingar skapar olösliga problem: Haidt et al (2003), Differenting Diversities: Moral Diversity is not like other kinds, Journal of Applied Social Psychology, 2003, 33, 1, pp. 1-36.

Mångfald/mångkultur ger mer brott och problem, mer homogena samhällen samarbetar bättre:
Trawick & Howsen (2006), Crime and community heterogeneity: race, ethnicity, and religion. Applied Economics Letters, 2006, 13, 341–345

Typiskt nog bestämmer sig Oxfords universitets artikeldatabas för att stänga ned när jag ska kolla dessa tre artiklar. En hastig titt på abstract (som trots allt finns tillgängligt) för den mittersta artikeln (Haidt et al 2003) tycks visa att ”moral diversity” är motsägelsefull och har konsekvenser för attityder som har med tolerans att göra, men författarna verkar inte koppla detta till etnisk heterogenitet direkt. Problemställningen verkar snarare vara att ”moral diversity” leder till ”reduced desire for interaction”, vilket jag inte är säker på hur det ska tolkas i sammanhanget.

Första+Andra generationens invandrare begår mer brott+asocialt beteende än infödda även efter kontroll för inkomst, utbildningsnivå, och familjesituation. Vazsonyi & Killias (2001). Immigration and Crime Among Youth in Switzerland. Criminal Justice and Behavior, vol 28, no 3, June 2001, 329-366.

En av få artiklar som visar (ungefär) det som påstås. Två saker kan tilläggas: artikeln visar att andra generationens invandrarungdomar är mer överrepresenterade i brottstatistiken än första generationens invandrare, och att icke-invandrare är mindre representerade än båda invandrargrupperna. Det stämmer med annan forskning som i stort visar att etniska minoriteter ofta är överrepresenterade i delar av brottstatistiken, så det vill jag inte försöka förklara bort. Jag nöjer mig med att peka mot den normala kritiken mot all den här typen av forskning, nämligen a) att man forskar på de som dömts för brott, och b) att exakt statistik om etnisk tillhörighet ofta inte finns tillgänglig, så man för göra olika typer av uppskattningar.

Etnisk mångfald leder till inbördeskrig: Thomas P. Tangerås & Nils-Petter Lagerlöf (2003), Ethnic Diversity and Civil War, IUI, The Research Institute of Industrial Economics, Working Paper No. 589

Ett av de allra mest missvisande exemplen i en ändå diger samling. Den här artikeln presenterar en spelteoretisk modell för att förutsäga om etnisk mångfald (tillsammans med en del andra variabler) kan bidra till risken för inbördeskrig. Artikeln är helt teoretisk och bygger alltså inte på några empiriska data alls, den presenterar bara en tänkt modell (normalt inom spelteori). Den artikeln kan man m a o inte ta till intäkt för något alls, allra minst förhållanden i Sverige idag eftersom det också är tydligt att modellen huvudsakligen är tänkt att appliceras på Afrika söder om Sahara.

Etniskt delade samhällen ger mindre socialt kapital/tillit: Coffee & Geys, Community Heterogeneity: A Burden for the Creation of Social Capital?

Ännu ett exempel på hur en artikel visar något helt annat än det den sägs visa (tänk, man kan nästan tro att den som satt ihop den här listan har haft för avsikt att vilseleda folk). Följande från abstract: ”We do find a significant negative relation between social capital and the number of nationalities
within a municipality. Yet, contrary to the prevailing argument in the literature, it is not the presence of people with a clearly different ethnic-cultural background that drives this negative relation. Conclusions. In accordance with previous international findings, municipalities with large groups of differing nationalities among its citizenry are confronted with a lower level of social capital. Importantly, however, our findings emphasize the need to distinguish between different groups of nationalities and argue for explanations beyond ‘‘simple’’ ethnic-cultural disparities. ” I slutsatserna är författarna ännu tydligare med att problematisera och diskutera hur deras resultat ska tolkas, och återigen kommer de fram till i prinicp motsatsen mot vad artikeln hävdas stå för: (s 1068) ”Rather than the extent to which we differ from one another, it appears to be the presence of a difference (in nationality) that plays a crucial role (see also Rice and Steele, 2001). This is a somewhat surprising result, especially given the fact that the presence of (west and) south European immigrants is often seen as less problematic than that of those from Islamic countries (Meuleman and Billiet, 2003). As a possible explanation, one could speculate that the (often presumed) higher investment in ‘‘bonding’’ social capital by people from Turkey or the Maghreb countries (or even southern Europe) compensates for their lack of ‘‘bridging’’ social capital, whereas this may not be the case for west European immigrants (whose lesser distance from ‘‘home’’ may thwart investments even in ‘‘bonding’’ social capital).”

Mångkulturella samhällen ger mindre tillit, mer misstro: Putnam, Robert (2007), E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century, Scandinavian Political Studies, Vol. 30 – No. 2, 2007

Det som citeras här är alltså Robert Putnams föreläsning i samband med att han tilldelades Skytteanska priset i statsvetenskap i Sverige 2006 (artikeln publicerades senare i SPS). Jag citerar abstract: ”In the long run immigration and diversity are likely to have important cultural, economic, fiscal, and developmental benefits. In the short run, however, immigration and ethnic diversity tend to reduce social solidarity and social capital. New evidence from the US suggests that in ethnically diverse neighbourhoods residents of all races tend to ‘hunker down’. Trust (even of one’s own race) is lower, altruism and community cooperation rarer, friends fewer. In the long run, however, successful immigrant societies have overcome such fragmentation by creating new, cross-cutting forms of social solidarity and more encompassing identities. Illustrations of becoming comfortable with diversity are drawn from the US military, religious institutions, and earlier waves of American immigration.” Det här är ett av få papers i samlingen som faktiskt i någon mån stöder en kritik mot “det mångkulturella samhället”, men som vi ser bara i begränsad omfattning och i vissa avseenden. Jag tycker det är bra att Putnam skiljer på långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser, som Ymir redan påpekat visar oss ju historien att framgångsrika samhällen är mångkulturella. Men det mest intressanta är såklart Putnams analys av var själva problemet ligger: det gäller som han säger att bli ”comfortable with diversity”, snarare än att begränsa mångkulturalismen själv.

På slutet varnar Putnam för såväl ”politisk korrekthet” som konservatism på ett, tycker jag, tämligen balanserat sätt: (s 165) ”It would be unfortunate if a politically correct progressivism were to deny the reality of the challenge to social solidarity posed by diversity. It would be equally unfortunate if an ahistorical and ethnocentric conservatism were to deny that addressing that challenge is both feasible and desirable. Max Weber instructed would-be political leaders nearly a century ago that ‘Politics is a slow boring of hard boards.’ The task of becoming comfortable with diversity will not be easy or quick, but it will be speeded by our collective efforts and in the end well worth the effort. One great achievement of human civilization is our ability to redraw more inclusive lines of social identity.” Sammanfattningsvis en betydligt mer positiv slutsats och problemanalys än vad som sägs i presentationen av artikeln, “Mångkulturella samhällen ger mindre tillit, mer misstro.” Säger Putnam det? Knappast.

Mångkulturella samhällen ger mindre tillit, forskningsöversikt: Alesina, Alberto & La Ferrarra (2002), Who trusts others? Journal of Public Economics 85 (2002) 207–234

Återigen gav artikeldatabasen upp. Jag ber att få återkomma om ni tycker det är nödvändigt efter att jag redan tagit upp så mycket forumutrymme.

Mångkulturella samhällen ger mindre tillit: Leigh (2006). Trust, Inequality and Ethnic Heterogeneity, The Economic Record. Vol 82, No. 258, September, 2006, 268–280

Ni börjar fatta min poäng nu va? Den här gången skippar jag att citera långa textsjok, jag nöjer mig med att konstatera att författaren skiljer på ”linguistic heterogeneity” och ”ethnic heterogeneity” och konstaterar att ”linguistic heterogeneity” har mycket större effekt på ”trust” än ”ethnic heterogeneity”. Stor effekt har också utbildning och om man har långt pendelavstånd till jobbet (!). Studien är genomförd i Australien och en skillnad gentemot USA som författaren noterar är att i Australien verkar inkomstskillnader i ett område inte ha någon effekt på tillit. Ett bra exempel som visar att list-sammanställaren kör med en försåtlig definition av ”mångkulturell”, i den mån han har en definition ö h t.

Hegemonisk mångkulturideologi/etniska enklaver [i Sverige] försvårar integration och splittrar samhället: Carlbom (2003), The Imagined versus the Real Other: Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden, Dept. of Sociology, Lund University 2003

Aje Carlboms avhandling är nog den mest intressanta och mest omedelbart tillgängliga texten i samlingen. Carlbom säger mycket riktigt att ”mångkulturalismens ideologi” försvårar integration och framförallt försvårar förståelsen av mångkulturalismens verkliga villkor (studien är baserad på antropologiskt/etnografiskt fältarbete i olika förorter till Malmö samt analyser av policydokument/texter från såväl nationalister som svenska islamister). ” The central argument in this thesis is that the multiculturalist ideology is an intellectual obstacle to understanding multicultural society”, skriver Carlbom i inledningen till slutdiskussionen (s 213). Vad Carlbom menar blir tydligare i slutorden (varning, nu blir det långt textsjok igen): (s 218) “ Therefore, what is not discussed by pluralists is the material base which grounds the problem of cultural diversity. Symptomatic for the pluralist discourse I have discussed in the thesis, but also for other intellectuals dealing with multicultural society, is that the discourse about culture floats above a capitalist economy which is seen as being in a stable status quo. No (global) economic transformations are considered: society’s material base is the same as it has always been. The problem with this perspective is that it does not allow the aspects I have tried to illuminate in the text, Islamism and enclavization, to be understood. Islamism, nationalism, multiculturalism, enclavization, globalization, and the break down of the nation-state are related phenomena. Thus, Islamism and enclavization are responses to marginalization, which is a consequence of global economic transformations (de-industrialization in the West), which effects natives who experience downward mobility, which effects their attitudes towards immigrants.” Problemet är enligt Carlbom “mångkulturalism” i sig sjäv utan hur mångkulturalism diskuteras och definieras, och på den här punkten är Carlbom tydligt kritisk mot det han menar är den förhärskande normativiteten i svenska diskussioner i detta ämne. Här kan man hålla med eller inte hålla med Carlbom, men jag tycker han har flera bra poänger, som t ex att diskussionen om mångkulturalism alltid förs i moraliska snarare än empiriska termer. Det kanske viktigaste i boken är just det som sägs i slutorden, nämligen att ”kultur” i diskussionen frikopplas från materiella och ekonomiska verkligheter och gör att man börjar prata om ”kulturella skillnader” när dessa skillnaders bas i själva verket ofta ligger i ekonomiska skillnader.

Mångkulturalismen ifrågasätts allt mer: Sahlberg (2007), Mångkulturalism ifrågasatt, rapport, Integrationsverket.

Sahlbergs rapport är en jämförande analys av integrationspolitiken i fem länder: Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Danmark och Kanada. Karaktäriseringen av rapporten är som i alla andra fall försåtlig. Artikeln visar mycket riktigt att det i alla de studerade länderna saknas politiskt och i viss mån även folkligt stöd för en integrationspolitik baserad på mångkulturalism; tendensen är snarare i alla fem länderna att från politiskt håll betona vikten av assimilering. Men vad ska man dra för slutsatser av det? Att mångkulturalism är ”dåligt” i normativ mening? Njaej. I slutorden använder Sahlberg den slående formuleringen ”likgiltighetens konsensus” (s 184) för att beskriva hur politiska partier i alla fem länderna historiskt har handskats med integration. Det har helt enkelt inte varit en prioriterad fråga på den politiska dagordningen under lång tid, utan mest tuffat på väldigt oreflekterat. I samtliga fall har inte integrations- och invandirngspolitik hamnat på agendan förrän högerextrema partier har tagit upp frågan, och i de fallen har de högerextrema partierna alltid haft tolkningsföreträde och fått lägga ut texten vitt och brett om ”invandringens problem” utan att de etablerade partierna har kunnat möta dem på annat sätt än att bjuda över dem ifråga om mer restriktioner för integration och invandring (precis som i Sverige idag m a o).

Checking sources so you don't have to,

Henrik Örnebring (fil dr)
Senior Research Fellow
European Studies Centre, St Antony's College
University of Oxford
70 Woodstock Road
Oxford OX2 6JF
United Kingdom
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,480
Location
Rissne
Re: Genomgång av presenterad forskning

Örnie! Vilken hjälte! Jag hade nåtslags tanke om att kolla källorna, men att jag pluggar 150% och jobbar 100% ställde till det vad gäller just tid att utföra det hela. Så kommer du här som en annan vit riddare. Skitbra!
 

Örnie_UBBT

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
550
Location
London, England
Re: Genomgång av presenterad forskning

Jag har inte heller tid. Jag blev bara så förbannad, "death by references" liksom. Så jobbet fick stryka på foten i ett par timmar.

Åter till transkriberingen,
hälsar
Henrik
 

Örnie_UBBT

Swordsman
Joined
18 May 2000
Messages
550
Location
London, England
Re: Genomgång av presenterad forskning

Det kanske kan vara av intresse att här hänvisa till ett paper som faktiskt har något att säga i ämnet och som dessutom är baserat på forskning gjord på svenska förhållanden. Det gäller följande paper:

Kokkonen, Andrej, Peter Esaiasson & Mikael Gilljam (2008) 'Ethnic Heterogeneity in Schools – Its Effects on Trust, Tolerance and Civic Knowledge', paper presenterat vid Conference on Educational Research, Gothenburg, September
10-12 2008 (28 s). Här är länken.

Data kommer från en survey från 1999 av 94 skolklasser i 94 olika svenska skolor, totalt n = 2677. De huvudsakliga slutsatserna är tre: (1) Studieresultat korrelerar negativt med etnisk heterogenitet, (2) Det finns inga bevis för att etnisk heterogenitet påverkar attityden till invandring och invandrare i negativ riktning, samt (3) Institutionell tillit påverkas inte av etnisk heterogenitet över huvud taget.

Artikeln inleds med en bra och lättfattlig översikt av den stora teoretiska skiljelinjen i det här fältet, "the conflict hypothesis" (etnisk heterogenitet har dåliga konsekvenser som sänkt samhällelig tillit, interetniska konflikter etc) vs "the contact hypothesis" (etnisk heterogenitet har positiva konsekvenser som ökad tolerans och respekt), samt en nykter värdering av båda hypotesernas brister.

hälsar
Henrik
 
Joined
9 Aug 2009
Messages
849
Location
Västerås
Re: Nej, det är de inte

Basenanji said:
Jag tror att Grisodlarn's imponerande lista över akademiska bidrag är en lista som SD-anhängare sprider till varandra utan att ha läst litteraturen i fråga. Och så kan man posta den på lämpligt forum, för at visa hur underbyggda argument man har.
Listan inte är något som vandrar runt bland SD-anhängare, utan var något jag hittade på ett forum där multikultur debatterades. Jag har ingen aning om postaren röstar på SD eller inte. Det intresserar mig inte. Däremot var det en tabbe att klistra in listan rakt av, med hans små kommentarer. Jag skrev visserligen att listan inte var min egen, men jag borde även ha skrivit att jag inte var upphovsman till de små sammanfattningarna heller.

SD är för assimilation och en gemensam värdegrund. Assimilation står inte i något motsatsförhållande till social sammanhållning. "Social cohesion" som Easterly mfl tar upp som begrepp bygger ju på gemensamma koder och värderingar. Grunddefinitionen utvecklar de i och för sig, och du har rätt i att de fokuserar mer på olika samhällsklyftor:

"Social cohesion has many formal definitions (for global overviews see Jensen
1998, Canadian Government 1999, and Ritzen 2001). Judith Maxwell (1996: 13), for
example, argues that social cohesion refers to the processes of
building shared values and communities of interpretation, reducing disparities in
wealth and income, and generally enabling people to have a sense that they are
engaged in a common enterprise, facing shared challenges, and that they are
members of the same community.5
While generally sympathetic to this approach, we adopt a slightly more instrumental
definition that more readily lends itself to measurement. Accordingly, for the purposes of
this paper, we define social cohesion as the nature and extent of social and economic
divisions within society. These divisions—whether by income, ethnicity, political party,
caste, language, or other demographic variable—represent vectors around which politically salient societal cleavages can (though not inevitably or “naturally”) develop.
As such, socially cohesive societies (as stressed above) are not necessarily
demographically homogenous, but rather ones that have fewer potential and/or actual
leverage points for individuals, groups, or events to expose and exacerbate social fault
lines
, and ones that find ways to harness the potential residing in their societal diversity
(in terms of diversity of ideas, opinions, skills, etc)."


Basenanji said:
Att påstå att Easterly et al.-artikeln ger fog för resonemanget att mångkultur leder till ökad kriminalitet är ett exempel på hur fan läser bibeln. Den handlar om att samhällen med klyftor är utsatta!
Du har rätt. Artikeln nämner "Rule of law" (syftar nog på den rättsliga nivån i samhället, lagstyre). Detta tillsammans med "Law and Order tradition" har nog den ursprungliga upphovsmannen/kvinnan missuppfattat. Återigen så var det slarvigt av mig att ta med personens kommentarer. Däremot så bör det inte hindra dig från att läsa resterande artiklar.

Dina två frågor sparar jag till senare, nu ska jag sova en stund.
 

Necross

Swashbuckler
Joined
25 Aug 2005
Messages
1,865
Grisodlar'n said:
Necross said:
Jamen det var ju härligt hörrö. Frankrikes svar på Kanal 5. Tänk om Kanal 5 skulle slå sig på att göra nyheter, skulle du titta då? De säger ju iofs redan att de för "dokumentärer", som "Kungarna av Tylösand".
Jo, visst. Precis som kanal 5. Fast långt större och med seriösa program som Zone interdite, Capital och Enquête Exclusive, utöver nöjesbruset.
Jag har inte sett programmen du nämner, men jag anser att den ensidiga, insinuanta och hetsiga tonen i inslaget säger ganska mycket om dess journalistiska seriositet. Men vad vet jag, det kanske hade med den usla engelska översättningen att göra (Utförd av English Defence League?)

Grisodlar'n said:
Necross said:
Jag skulle tippa att du är okunnig om en hel jävla massa grejer. Som de flesta. Eller vad tror du, att du är allvetande? Men ok, jag tror t ex att du har lite dålig koll på mediakritik och argumentationsanalys. Kanske även Tysklands inrikespolitik 1918-1939.
Som barnaätande dödsknarkarnazist och kraniummätare så har jag givetvis läst om den tyska inrikespolitiken under mellankrigsåren (historia på högskolan). Mycket är dock glömt sedan länge, p g a korvstoppning. Är det något speciellt du vill upplysa mig om?
Nej, jag vet inte om det är värt min tid, för om du redan är nazist så lär du knappast lyssna. Men jag vill påstå att det finns tydliga paralleller - politiska underdogs som får stöd av en vilsen, besviken och obildad del av befolkningen. De enkla lösningarna tilltalar så klart. Propaganda funkar. Därmed inte sagt att jag tycker förhållandena är de samma i dagens England, Frankrike eller Sverige, som i 30-talets Tyskland.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,167
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Processen var basically densamma som i Europa, fast tvåtusen år tidigare: kejsarna av Qin och Hán sökte centralisera riket och konsolidera sin makt, och som ett led i detta underminerade och försvagade man de ingrodda gamla adelsdynastierna så mycket man bara kunde. Jag misstänker att det också lär finnas ett samband här med att Hándynastin hade sina rötter i bondeuppror, men jag tror inte jag vågar spekulera för mycket här. Sedan hände det givetvis att adeln stärkte sin ställning igen, till exempel under de berömda Tre Kungadömena, men aldrig tillräckligt för att man skulle kunna bygga något feodalsystem liknande de i Japan och Europa.

"China - A New History" av John King Fairbanks m.fl. är en suverän referensvolym att ha i bokhyllan om man är intresserad av sånt här ang. Kinas historia; bakomliggande strukturer och teoretiska perspektiv snarare än anekdoter och kronologier, liksom.

- Ymir, tipsar
 
Top